Kurt Aspelin

Kurt Aspelin
	Kurt Aspelin
Född	Kurt Frithiof Gunnar Aspelin; 29 augusti 1929; Lund, Malmöhus län
Död	30 december 1977 (48 år); Göteborg, Västra Götalands län
Begravningsplats	Västra kyrkogården, Göteborg
Nationalitet	Svensk
Utbildning	Göteborgs universitet (fil. dr. 1967)
Yrke/uppdrag	Litteraturvetare
Föräldrar	Gunnar Aspelin; Dagmar Scherstén
Släktingar	Karl Aspelin (farfar); Gert Aspelin (bror)
Utmärkelser	Schückska priset (1977)

Kurt Frithiof Gunnar Aspelin, född 28 augusti 1929 i Lund, död 30 december 1977 i Göteborg, var en svensk litteraturvetare.^[1]

Biografi

Aspelin disputerade 1967 i litteraturhistoria vid Göteborgs universitet och blev samma år docent där. Han verkade inom litteratursociologin utifrån marxistisk litteraturteori, och kom under 1970-talet att bli en viktig introduktör av strukturalistiska, semiotiska och anti-biografiska teorier från den tidens europeiska litteraturvetenskap (särskilt i Textens dimensioner, 1975); han var en av de första svenska litteraturvetare som uppmärksammade t.ex. Umberto Eco och Gilles Deleuze som text- och litteraturteoretiker. Han skrev också kulturartiklar i Ny Dag 1947–1960 och i Aftonbladet från 1962^[2] samt teaterkritik i Arbetartidningen 1949–1956.

Aspelin var son till professorn i filosofi Gunnar Aspelin och bror till konstnären Gert Aspelin. Kurt Aspelin är gravsatt i minneslunden på Västra kyrkogården i Göteborg.^[3] Till hans minne grundades Kurt Aspelins minnesfond, som årligen utdelade ett stipendium "till yngre forskare som verkar i litteraturvetarens anda" mellan 1978 och 2019.^[4]

Verk (urval)

Poesi och verklighet. 1, Några huvudlinjer i 1830-talets svenska kritikerdebatt, diss. (Norstedts, 1967)
Timon från Aten : ett drama, en uppsättning, ett möte med publiken (Cavefors, 1971)
Spår : studier kring litteratur, samhälle och idéer (PAN/Norstedt, 1974)
Textens dimensioner : problem och perspektiv i litteraturstudiet (PAN/Norstedt, 1975)
Poesi och verklighet. D. 2, 1830-talets liberala litteraturkritik och den borgerliga realismens problem (Norstedts, 1977)
Studier i C.J.L. Almqvists författarskap åren kring 1840 (Norstedts, 1979–1980)
Vägval : kritik och presentationer, red. Inga-Lill Aspelin och Tomas Forser (PAN/Norstedt, 1980)

Antologier

Marxistiska litteraturanalyser, red. Kurt Aspelin (PAN/Norstedt, 1970)
Form och struktur : texter till en metodologisk tradition inom litteraturvetenskapen, red. Kurt Aspelin och Bengt A. Lundberg (PAN/Norstedt, 1971)
Positivism, marxism, kritisk teori : riktningar inom modern vetenskapsfilosofi, red. Kurt Aspelin och Tomas Gerholm (PAN/Norstedt, 1972)
Roman Jakobson: Poetik och lingvistik : litteraturvetenskapliga bidrag, red. Kurt Aspelin och Bengt A. Lundberg (PAN/Norstedt, 1974)
Vetenskap som kritik : en introduktion till Frankfurtskolans aktuella positioner, red. Kurt Aspelin och Tomas Gerholm (PAN/Norstedt, 1974)
Tecken och tydning : till konsternas semiotik, red. Kurt Aspelin och Bengt A. Lundberg, (PAN/Norstedt, 1976)
Teaterarbete : texter för teori och praxis, red. Kurt Aspelin, (PAN/Norstedt, 1977)

Översättningar

Ethel och Julius Rosenberg: Breven från dödscellen: Ethel och Julius Rosenbergs brev (Death House Letters, 1953) (Clarté, 1961)
Tzvetan Todorov: "Berättelsens grammatik" ("La grammaire du récit", 1968), i Modern litteraturteori : från rysk formalism till dekonstruktion. Del 2, red. Claes Entzenberg och Cecilia Hansson (Studentlitteratur, 1993)
Roland Barthes: Bildens retorik (Rhétorique de l'image, 1964) (Bokförlaget Faethon, 2016)

Priser och utmärkelser

1977 – Schückska priset

Källor

^ Bengt Lundblad, Torsten Lönegren, red (1975). Svenskt författarlexikon 6. 1966–1970. Biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. Rabén & Sjögren. sid. 37 f.. https://runeberg.org/sfl/6/. Läst 25 oktober 2022
^ Lilian Månsson, Bo Engman, red (1974). Litteraturlexikon. Svensk litteratur under 100 år. 1500 författare. 500 litteraturtermer. Natur och Kultur. sid. 29
^ ”Aspelin, Kurt Fritiof Gustaf”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/search?ShowFilters=False&Query=Kurt+Aspelin+1977&ParishId=&GraveNumber=&BirthDate=&DeathDate=&BurialDate=&OrderByDesc=False&OrderBy=. Läst 25 oktober 2022.
^ Carl Moberg (11 april 2019). ”GP:s kritiker Mikaela Blomqvist prisas av Kurt Aspelins minnesfond”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/kultur/gp-s-kritiker-mikaela-blomqvist-prisas-av-kurt-aspelins-minnesfond-1.14494177. Läst 25 oktober 2022.

Vidare läsning

Michael Gustavsson, "Teorins pionjärer. Om introduktionen och receptionen av den moderna litteraturteorin i Sverige", Lychnos : årsbok för idé- och lärdomshistoria 2009, s. 175–199.

[1] Bengt Lundblad, Torsten Lönegren, red (1975). Svenskt författarlexikon 6. 1966–1970. Biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. Rabén & Sjögren. sid. 37 f.. https://runeberg.org/sfl/6/. Läst 25 oktober 2022

[2] Lilian Månsson, Bo Engman, red (1974). Litteraturlexikon. Svensk litteratur under 100 år. 1500 författare. 500 litteraturtermer. Natur och Kultur. sid. 29

[3] ”Aspelin, Kurt Fritiof Gustaf”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/search?ShowFilters=False&Query=Kurt+Aspelin+1977&ParishId=&GraveNumber=&BirthDate=&DeathDate=&BurialDate=&OrderByDesc=False&OrderBy=. Läst 25 oktober 2022.

[4] Carl Moberg (11 april 2019). ”GP:s kritiker Mikaela Blomqvist prisas av Kurt Aspelins minnesfond”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/kultur/gp-s-kritiker-mikaela-blomqvist-prisas-av-kurt-aspelins-minnesfond-1.14494177. Läst 25 oktober 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]