Labradorand
| Labradorand Status i världen: Utdöd [1] | |
 Målning av Louis Agassiz Fuertes (1874-1927) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Änder Anatidae |
| Släkte | Camptorhynchus Bonaparte, 1838 |
| Art | Labradorand C. labradorius |
| Vetenskapligt namn | |
| § † Camptorhynchus labradorius | |
| Auktor | (Gmelin, 1789) |
| Utbredning | |
 | |
Labradorand[2] (Camptorhynchus labradorius) är en utdöd nordamerikansk fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3] Den var den första fågelart som dog ut i Nordamerika efter Columbus ankomst. Den var redan en sällsynt fågel innan europeiska bosättare kom dit, och dog ut snart därefter. 54 eller 55 exemplar finns bevarade till eftervärlden och förvaras på olika museer världen runt.[4]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Hanen var tecknad i svartvitt som en ejder, men hade bortsett från handpennorna helt vita vingar. Honan var gråaktig och svart tecknad likt sjöorre och svärta. Huvudet var avlångt och ögonen små. Näbben var nästan lika lång som huvudet. Kroppen var kort, likaså fötterna som satt långt bak på kroppen. Stjärten var kort och rundad.[5]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Labradoranden placeras som ensam art i släktet Camptorhynchus. Troligen var den närmast släkt med sjöorrar och svärtor i släktet Melanitta.[6]
Utbredning och levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Vintertid förekom den utmed New Jerseys och New Englands kust i skyddade sandvikar och hamnar. Häckningsbiologin är okänd, men tros ha häckat i Labrador och norra Quebec.[7][8] John James Audubons son rapporterar om att ha sett ett labradorandsbo, men det är oklart var.
Föda
[redigera | redigera wikitext]
Näbbens uppbyggnad var speciell med sin breda och platta spets med ett antal lameller på insidan. På så sätt anses den vara en ekologisk motsvarighet till alförrädaren. Näbben var också ovanligt mjuk och kan ha använts för att leta efter föda i sediment.[8] Den tros ha levt av mollusker och skaldjur på grunt vatten.
Utdöende
[redigera | redigera wikitext]Man tror att labradoranden alltid varit sällsynt, men mellan 1850 och 1870 blev den allt ovanligare.[8] Varför den dog ut är fortfarande oklart. Även om den jagades ansågs den allmänt smaka illa och ruttna snabbt. Möjligen var dess ägg eftertraktade, liksom dess fjädrar. Den kan också ha drabbats av födobrist i vinterkvarteren när befolkningsökningen och industrialiseringen i övervintringsområdet minskade tillgången på skaldjur. Även om andra havslevande änder har en liknande diet var labradoranden mest specialiserade av alla.[9]
En annan teori är människans påverkan på de kustnära områdena i Nordamerika, vilket tvingade fågeln att lämna sin nisch.[10][11] Eftersom det var den enda andarten som hade sin utbredning begränsad till den amerikanska östkusten var detta svårt.[12] Den rapporterades senast 1875.[3]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Hane och hona illustrerad av John Gerrard Keulemans -
Uppstoppad hona på American Museum of Natural History, New York. -
Uppstoppad hane på American Museum of Natural History, New York. -
Teckning av hanfågel. -
Teckning av huvudet på hanfågel -
Skiss av fot på hanfågel.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Birdlife International 2012 Camptorhynchus labradorius Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Chilton, Glen. The Curse of the Labrador Duck: My Obsessive Quest to the Edge of Extinction. New York: Simon & Schuster, 2009. Print.
- ^ "Recently Extinct Animals - Species Info - Labrador Duck." Recently Extinct Animals - Species Info - Labrador Duck. N.p., 4 June 2008. Web. 22 Oct. 2014. <”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150215071011/http://www.petermaas.nl/extinct/speciesinfo/labradorduck.htm. Läst 24 oktober 2014.>.
- ^ Livezey, Bradley C. (1995). ”Phylogeny and Evolutionary Ecology of Modern Seaducks (Anatidae: Mergini)”. Condor 97 (1): sid. 233–255. doi:. http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v097n01/p0233-p0255.pdf.
- ^ Chilton, Glen, and Michael D. Sorenson. "Genetic Identification Of Eggs Purportedly From The Extinct Labrador Duck (Camptorhynchus Labradorius)." Auk (American Ornithologists Union) 124.3 (2007): 962-968. Academic Search Premier. Web. 23 Oct. 2014.
- ^ [a b c] Flannery, Tim (2001). A Gap in Nature. New York: Atlantic Monthly Press. sid. 60–61. ISBN 0871137976
- ^ Phillips, John C. (1922–1926): A Natural History of Ducks. Boston: Houghton-Mifflin, volume 4, pp. 57–63.
- ^ Amadon, Dean. "Migratory Birds of Relict Distribution: Some Inferences." The Auk 70.4 (1953): 461-69. JSTOR. Web. 22 Oct. 2014. <http://www.jstor.org/stable/10.2307/4081357?ref=no-x-route:956a9a013036c5b67a48060b92a78a49>
- ^ Wilson, E.O. Biodiversity II: Understanding and Protecting Our Biological Resources. Washington, DC: John Henry Press, 1996. Print. https://books.google.com/books?hl=en&lr=&id=-X5OAgAAQBAJ&oi=fnd&pg=PA139&dq=labrador+duck+extinction&ots=f1QlkA4_cq&sig=k7BgO7drcRl9YZV8DaWFDmmzyz8#v=onepage&q&f=false
- ^ "All About Birds." : Labrador Duck. Cornell University, 2007. Web. 22 Oct. 2014. <”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141025180741/http://www.birds.cornell.edu/AllAboutBirds/conservation/extinctions/labrador_duck/document_view. Läst 24 oktober 2014.>.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör labradorand.
Wikispecies har information om Camptorhynchus labradorius.
|