Hoppa till innehållet

Leó Szilárd

Från Wikipedia
Leó Szilárd
Leó Szilárd omkring 1960.
Född11 februari 1898[1][2][3]
Budapest[4]
Död30 maj 1964[4][1][2] (66 år)
La Jolla
BegravdKerepesikyrkogården
Medborgare iUngern, Tyskland och USA
Utbildad vidBudapest Universitet för Teknologi och Ekonomi, no value
Humboldt-Universität zu Berlin, filosofie doktor,
Technische Universität Berlin, no value
SysselsättningKärnfysiker, science fiction-författare, forskare[5], universitetslärare, uppfinnare, fysiker[6], molekylärbiolog[5]
ArbetsgivareHumboldt-Universität zu Berlin
University of Chicago
Columbia University
Technische Universität Berlin
Brandeis University
MakaGertrud Weiss Szilard
Utmärkelser
Atoms for Peace Award (1959)
Albert Einstein-priset (1960)
Årets humanist (1960)
National Inventors Hall of Fame (1996)[7]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Leó Szilárd, 1916

Leó Szilárd, född 11 februari 1898 i Budapest, död 30 maj 1964 i La Jolla i Kalifornien, var en ungersk-amerikansk kärnfysiker som 1947 övergick till att forska inom molekylärbiologi. Han var tidigt mycket engagerad i Pugwashrörelsen.

Szilárd hade en säregen personlighet. Flera personliga minnen om honom finns i Georg Kleins böcker Ateisten och den heliga staden och Skapelsens fullkomlighet och livets tragik.

Eftersom Szilárd var övertygad om att det inte fanns någon framtid för honom i Ungern, flyttade han till Tyskland 1919. Han började vid Humboldt-Universität zu Berlin där han deltog i föreläsningar från bland annat Albert Einstein. Szilárd flydde från nazisterna 1933 till England. Efter att han trodde att ett nytt krig i Europa var nära förestående, flyttade han till USA, dit han anlände 1938.

I augusti 1939 skrev Szilárd ett brev till president Roosevelt om behovet av amerikansk atombombsforskning. Albert Einstein skrev under brevet på Szilárds initiativ. Brevet blev senare känt som "brevet från Einstein".

I juli 1945 formulerade Szilárd en petition till president Truman om atombombens användning.[8] Han påminde om att USA:s atombomb hade tagits fram som en beredskap för den händelse att Hitler skulle lyckas utveckla atombomber. Eftersom Tyskland nu var besegrat behövdes ingen bomb. För Japans del borde det räcka med ett offentligt tillkännagivande om bombens existens och verkan samt därefter ett erbjudande om kapitulation. Brevet fick omkring 150 undertecknare men det nådde aldrig Truman. Det stoppades på vägen och hemligstämplades; det blev inte offentligt förrän på 1960-talet.[9]

  1. ^ [a b] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0844081co0047972, läst: 16 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Leo-Szilardtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6dn46tv, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Силард Лео”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20191030668, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 123750, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ National Inventors Hall of Fame, National Inventors Hall of Fame-ID: leo-szilard.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”A Petition to the President of the United States”. Atomic Bomb: Decision, section of Leo Szilard Online. http://www.dannen.com/decision/45-07-17.html.  Innehåller petitionens text.
  9. ^ ”Leo Szilard's Fight to Stop the Bomb”. Atomic Heritage Foundation. https://www.atomicheritage.org/history/leo-szilards-fight-stop-bomb. Läst 14 januari 2018. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]