Lennart Mörk
| Lennart Mörk | |
| Född | 1 augusti 1932 Falköping, Västergötland |
|---|---|
| Död | 13 augusti 2007 (75 år) Sollentuna, Stockholms län |
| Konstnärskap | |
| Fält | Måleri, skulptur, |
| Motiv | Naturkrafterna, universum, tekniken |
| Verk | Tekniska högskolans tunnelbana |
| Priser | Kasper Salin-priset, Litteris et Artibus |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Lennart Axel Mörk, född 1 augusti 1932 i Falköping, död 13 augusti 2007 i Sollentuna,[1] var en svensk scenograf, kostymör målare och tecknare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Lennart Mörk utbildade sig på Konstfack i Stockholm och från 1955 på Konstakademien i Stockholm.[2] Han var scenograf på Dramaten i Stockholm från 1976 och gjorde där scenografi till 64 uppsättningar. Han gjorde debut 1957 med Alf Sjöbergs uppsättning av Carl Jonas Love Almqvists Drottningens juvelsmycke.
Han samarbetade bland annat med regissörerna Ingmar Bergman och Per Verner Carlsson. Sitt sista scenografi- och kostymuppdrag gjorde han samma år han dog till Dramatens uppsättning av Alexander och påfågeln i regi av Agneta Ehrensvärd.[3]
Lennart Mörk utsmyckade även offentliga miljöer, däribland Tekniska högskolans tunnelbanestation i Stockholm (1973) och fasaderna på Riksteatern i Hallunda i Botkyrka kommun. Tunnelbaneutsmyckningen inbegriper målningar, tekniska figurer och skulpturer som symboliserar och illustrerar de fyra elementen, universum och den tekniska utvecklingen.[4] Mörk arbetade även med museiutställningar, bland annat Oskuld – Arsenik (1966/67) på Nordiska museet och Gustaf III (1972/73) på Nationalmuseum.[5] 1998 visades utställningen Lennart Mörk retrospektivt, 40 år i bild och teater på Dansmuseet[6]
Lennart Mörk gifte sig år 1976 med dansaren Karin Thulin; tillsammans fick de döttrarna Matilda Mörk och Joanna Mörk.
Mörk är representerad bland annat på Scenkonstmuseet[7] och Nationalmuseum[8], Moderna museet[9] i Stockholm, Göteborgs stadsmuseum[10], Helsingborgs museum[11] och Postmuseum[12]
| ” | Mytologier och verkligheter, kroppen och psyket, drömmar och dokument, historien och vardagen, barnet och kosmos, drifterna och tänkandet - allt fanns med i Lennart Mörks konstnärskap [sic]. Från hans penslar och tuschpennor strömmade bilder som blev cirka hundra scenografier till opera och teater. | „ |
| – Magnus Florin, chefsdramaturg, Kungliga Dramatiska Teatern[13] | ||
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1973 – Kasper Salin-priset för utsmyckningen av Tekniska högskolans tunnelbanestation
- 1998 – Litteris et Artibus
Offentliga verk i urval
[redigera | redigera wikitext]- Gestaltning av tunnelbanestationen Tekniska högskolan i Stockholm, 1973
- Två monumentalmålningar på fasaden till Riksteaterns kontor och verkstäder i Hallunda i Botkyrka kommun, 1988
- Kö, akryl på duk, Aula Magna på Stockholms universitet, 1970-talet[14]
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]Roller
[redigera | redigera wikitext]Teater
[redigera | redigera wikitext]Scenografi och kostym
[redigera | redigera wikitext]Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Constance af Trolle (redaktör): Lennart Mörk retrospektivt – 40 år i bild och teater, Dansmuseet, Stockholm 1998, ISBN 91-972852-2-6
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok 1860–2016 (Version 7.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2018. ISBN 9789188341310
- ^ Metropol auktioner, läst 2013-06-17
- ^ Lennar Mörk är död på nummer.se 14 augusti 2007, läst 2013-06-17
- ^ ”Konsten i tunnelbanan”. Spårvägsmuseet. Arkiverad från originalet den 22 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200222094632/http://media.sparvagsmuseet.se/%200_EJ%20LA%CC%88NKAT/konst_i_tunnelbanan.pdf. Läst 4 februari 2017.
- ^ Mårdh, Hedvig (2021-04-03). ”The Artist/Scenographer and the Museum Exhibition” (på engelska). Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History 90 (2): sid. 115–138. doi:. ISSN 0023-3609. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00233609.2021.1895306. Läst 8 september 2021.
- ^ Libris
- ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017.
- ^ Nationalmuseum
- ^ Moderna museet
- ^ Göteborgs stadsmuseum
- ^ Helsingborgs museum
- ^ Postmuseum
- ^ ”Lennart Mörk”. Statens konstråd. Arkiverad från originalet den 28 juni 2013. https://archive.is/20130628122433/http://www.statenskonstrad.se/se/Menu/Upplev/Byggnadsanknuten+konst/Gestaltningar/2013-2010/2010/Lennart-Mork. Läst 17 juni 2013.
- ^ ”Lennart Mörk”. Statens konstråd. Arkiverad från originalet den 28 juni 2013. https://archive.is/20130628122433/http://www.statenskonstrad.se/se/Menu/Upplev/Byggnadsanknuten+konst/Gestaltningar/2013-2010/2010/Lennart-Mork. Läst 17 juni 2013. ”"Målningen Kö ingick i utställningen/installationen Vår verklighet - Divina Commedia, som turnerade i Sverige och Finland i början av 1970-talet." Magnus Florin”
- ^ Bengt Jahnsson (11 april 1968). ”Luftspel på Idéon: Sydow förträfflig i rolig första akt”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-04-11/100/14. Läst 22 januari 2016.
- ^ Bengt Jahnsson (26 juni 1968). ”Ny klassiker av Martin Ljung”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-06-26/170/12. Läst 22 januari 2016.