Ludvig Sidner
| Ludvig Sidner | |
 | |
| Tid i befattningen 7 november 1905–29 maj 1906 | |
| Monark | Oscar II |
|---|---|
| Statsminister | Karl Staaff |
| Företrädare | Arvid Lindman |
| Efterträdare | Wilhelm Dyrssen |
| Född | Joseph Wolfgang Ludvig Sidner 16 mars 1851 Härnösand, Västernorrlands län |
| Död | 31 juli 1917 (66 år) Djursholm, Stockholms län |
| Gravplats | Djursholms begravningsplats |
| Nationalitet |  Svensk
|
| Politiskt parti | Frisinnade landsföreningen |
| Alma mater | Kungliga Sjökrigsskolan |
| Yrke | Militär Statsråd |
| Ministär | Regeringen Staaff I |
| Maka | Elin Siri Hedvig Kristina Sandström |
| Militärtjänst | |
| I tjänst för |  Sverige
|
| Försvarsgren | Svenska flottan |
| Grad | Viceamiral |
Joseph Wolfgang Ludvig Sidner, född 16 mars 1851 i Härnösand, död 31 juli 1917 i Djursholm, var en svensk sjömilitär. Han var svensk sjöminister 1905–1906.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sidner tog examen vid Kungliga Sjökrigsskolan 1872. Han blev underlöjtnant vid flottan samma år, löjtnant 1875, kapten 1885, kommendörkapten av andra graden 1895, av första graden 1897, kommendör 1901 och konteramiral 1904. Sidner var tillförordnad lärare vid Sjökrigsskolan 1880–1881 och 1883–1885, adjutant hos chefen för flottans militärpersonal 1882, biträdande lärare vid Sjökrigsskolan 1892–1895, inspektör för navigationsskolorna i riket 1896–1897, chef för exercis- och underbefälsskolorna vid flottans station i Stockholm 1897–1899.[1] Han var chef för Sjökrigshögskolan 1901–1905, chef för flottans stab 1905, sjöminister 1905–1906, tillförordnad chef för Marinförvaltningen 1906–1907, befälhavande amiral och stationsbefälhavare i Karlskrona 1910–1913 samt chef för Marinstaben 1913–1916. Sidner utnämndes till viceamiral 1911. Han var illa tåld av de mer konservativa i flottan och Arvid Lindman har skrivit: "Har alltid gått ensam och haft en opålitlig karaktär.".[2]
Sidner blev ledamot av andra klassen av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1896 och ledamot av första klassen 1904.[3] Han blev ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1888 och hedersledamot 1904.[4] Åren 1910–1912 var Sidner ordförande i Örlogsmannasällskapet.
Ludvig Sidner var son till musikdirektören och konsistorienotarien i Härnösand, Anders Sidner (1815–1869), och dennes hustru Hedvig Kristina Charlotta Norinder (1823–1908).
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 6 juni 1912.[5]
Storofficer av Franska Hederslegionen, senast 1915.[6]
Kommendör av andra graden av Danska Dannebrogorden, 16 augusti 1898.
Riddare av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, senast 1915.[6]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Torgny Nevéus: J W Ludvig Sidner i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)
- Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005. Stockholm: Probus förlag. ISBN 978-91-87184-83-3
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Joseph Wolfgang Ludvig Sidner i K.G. Odén, Svenskt porträttgalleri (1904), volym XIV. Akademier samt vittra och lärda samfund
- ^ Nyman, Olle (1957). Högern och kungamakten 1911-14. Ur borggårdskrisens förhistoria. Uppsala & Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 115
- ^ Kungl. Krigsvetenskapsakademien. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Kungl. Örlogsmannasällskapet. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Kungl. Svärdsorden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ [a b] Kungl. Flottan. i Sveriges statskalender 1915
|
- Svenska amiraler
- Sveriges sjöministrar
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Hedersledamöter av Örlogsmannasällskapet
- Kommendörer med stora korset av Svärdsorden
- Storofficerare av Hederslegionen
- Kommendörer av Dannebrogorden
- Riddare av första klassen av Sankt Olavs orden
- Gravsatta på Djursholms begravningsplats
- Svenska militärer under 1800-talet
- Svenska militärer under 1900-talet
- Militärer från Härnösand
- Födda 1851
- Avlidna 1917
- Män