Hoppa till innehållet

Lysekil

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Lysekil (olika betydelser).
Lysekil
Tätort
Centralort
Överst, från vänster: Lysekils stadssiluett, Societetssalongen, Gamlestan, Pinnevik, Lysekils kyrka, och Stadsparken
Överst, från vänster: Lysekils stadssiluett, Societetssalongen, Gamlestan, Pinnevik, Lysekils kyrka, och Stadsparken
Smeknamn: Staden vid havet
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Lysekils kommun
Distrikt Lysekils distrikt, Lyse distrikt
Höjdläge 0 m ö.h.
Koordinater 58°16′52″N 11°27′5″Ö / 58.28111°N 11.45139°Ö / 58.28111; 11.45139
Area
 - tätort 482 hektar (2020)
 - kommun 695,5 km² (2019)
Folkmängd
 - tätort 7 628 (2020)
 - kommun 13 948 (2022)
Befolkningstäthet
 - tätort 15,83 inv./hektar
 - kommun 20 invånare/km²
Grundad 1570
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0523
Tätortskod T4496
Geonames 2693301
Wikimedia Commons: Lysekil

Lysekil är en tätort och centralort i Lysekils kommun, i Bohuslän i Västra Götalands län. Beläget längst ut på Stångenäset, där Gullmarn och Åbyfjorden möts, har Lysekil haft en historiskt stark havs- och fiskeindustri. Staden ligger i norra Bohuslän, och är en av landskapets större tätorter.

Lysekil påbörjades som ett fiskeläge vid nutida Norra Hamnen, i vad som idag omfattas av stadsdelen Gamlestan. Fiskeläget var från början norskt, är äldre än sillperioden år 1566–1587, och hade redan då en egen kyrka.[1] Efter freden i Roskilde år 1658 blev Bohuslän och därmed Lysekil svenskt. Detta hade en negativ inverkan på lokalekonomin, då fraktfarten och handeln hårt begränsades. Det var inte förrän 1666 då stor sillfångster lät Lysekil bli en av de sex hamnar där sillpackning fick genomföras. Lysekil upplevde både Gyldenløvefejden, Danmark-Norges militäroperation för att tillbaka ta Bohuslän, samt en direkt inblick i Karl XII:s krig då norska fartyg besköts i området Norra hamnen, år 1712.[2]

Vid mitten på 1800-talet blev Lysekil en kurort vid Carl Kurmans befallning.[3] Senare sillperioder kom att dra in så pass mycket ekonomiskt välstånd att Lysekil blev stad och därmed fick stadsrättigheter år 1903. Under den senare halvan av andra världskriget blev Lysekil inblandat i hemlig kullagerexport till England i Operation Bridford.[4][5] Detta tack vare den stora industri och kullagerverksamhet som fanns i Lysekil. År 1975 invigdes raffinaderiet Scanraff (nu Preemraff) som bidrog till en stor del av lokalekonomin.[6] År 2017 var Lysekil en av platserna i Bohuslän där råolja påträffades i och med en oljetankerläcka i Kattegatt.[7]

På senare år har Lysekil sett en markant ökning och anpassning för sommarturismen, bland annat en vitalisering av Norra hamnen från ett industriområde till ett bostadsområde med gästhamn, samt en kustpromenadsträcka i trä till Långevik.[8] Sommarnäringslivet utgörs även av akvariet Havets Hus,[9] restaurangerna NH5 och Publik[10], samt ett padelcenter[11] och mindre butiker i Södra Hamnen. Förutom den viktiga turismen omfattas näringslivet också av bland annat fiskeindustrin, havsforskning genom Sveriges lantbruksuniversitets havsfiskelaboratorium,[12] båtunderhåll hos diverse marinor och petrokemisk industri i form av raffinaderiet Preemraff. År 2018 meddelades planer för att konstruera en stor djuphamn i Lysekil, lett av två kinesiska företag.[13] Djuphamnen skulle då bli nordens största, men projektet fick stark negativ kritik av både säkerhetspolitiska skäl på nationell nivå, bekymmer kring hur infrastrukturen och nya transportrutter skulle påverka naturen, samt de låga antalet jobb som hamnen skulle ge, då kinesiska företag, och i sin tur kinesisk arbetskraft, skulle konstruera hamnen.[14] Planerna avbröts på grund av den överväldigande negativa kritik som riktades mot projektet.[15]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnet skrevs 1578 Lusekijll. Det innehåller sockennamnet Lyse och kil är en biform till kile som här står för "vik".[16] Namnet skrevs 1317 Lysa och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller ljus (lysa) och syfta på en fjorden eller en bäck.[17]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
” Det säger sig självt, att denna historia går långt tillbaka till de tider, då inga anteckningar gjordes och ingen annan krönika skrevs, än den man kan tyda i hällristningar och runstenar. „
– Fritz Lüsch, Lysekils historia

Lysekil är beläget längst ut på Stångenäset, en halvö belägen mellan Åbyfjorden och Gullmarsfjorden. När Lysekil först bosattes är inte helt känt. Det har dock hittats arkeologiska fynd från Sandarnakulturen (8000–6000 år f.Kr) i Lysekils kommun. Stora mängder hällristningar från bronsåldern finns också runt om Brastad.[1] Att det fiskeläget som idag är Lysekil är äldre än sillperioden år 1566–1587 framgår då fiskeläget hade egen kyrka och präst.[18] Lysekil var då en del av Norge, men de flesta av köpmansbodarna var danskar år 1589. År 1645 uttogs en så kallad "kopf-skatt" (av tyskans kopf för huvud), enligt denna bodde då 82 vuxna personer i Lysekil. Av dessa var runt hälften strandsittare, och betalade då skatt till markägaren.[2]

Lysekil blev som resten av Bohuslän svenskt efter freden i Roskilde år 1658. Detta hade en negativ inverkan på lokalekonomin, då den mycket lukrativa fraktfarten hårt begränsades, när de svenska myndigheterna förbjöd fraktfart från andra platser än städerna. All handel var också förbjuden utanför köpstäderna, men handel tros ändå ha bedrivits i Lysekil. Efter stora sillfångster år 1666 blev Lysekil en av de sex hamnar i länet där sillpackning och sillvrakning tilläts. En sillinspektör stationerades för att kontrollera sillens kvalitet, därefter fraktades sillen till antingen Marstrand eller Göteborg för att försäljas. Dock så avtog sillperioden redan 1675. Med undantag av de restriktionerna som drabbade sjöfart och handel så skedde ingen större förändring i Lysekil efter nationsbytet. Gyldenlövefejden, den Dansk-Norska planen att återta det tidigare förlorade Bohuslän, drog åter in området i krig. På olika håll i landskapet så gick både högre uppsatta och vanliga medborgare över till den Norska sidan, detta tycks dock inte har skett i Lysekil. Då Lysekil inte var en egen stad eller egen socken saknas statistik som ger inblick i levnadsförhållandena under denna period.[2]

Fiskeläget fick en sällsynt direkt inblick i Karl XII:s krigsår, då den norske amiralen Peder Tordenskjolds fartyg blev beskjutna i Lysekils norra hamn år 1712. År 1717 kom Tordenskjold åter igen tillbaka, den här gången på ett linjefartyg som gick på grund utanför Gåsö. Från skeppet besköt man svenska ryttare som man iakttog inne på land.[18] Det är oklart om några från Lysekil stupade i detta krig. Under kriget så fanns det ett visst danskt intresse för Lysekil, då historikern Fritz Lüsch påträffade en detaljerad karta över Lysekil på danska Rigsarkivet. I mitten på 1700-talet upplevde Lysekil en markant befolkningsökning. År 1750, genomfördes en folkräkning och 226 personer bodde i Lysekil, år 1760 steg siffran till 332 personer. Folkmängden nådde sin topp 1770 med 536 personer, och störtdök sedan ner till 1820 med 391 personer. Denna avfolkning avtog inte förrän 1830-talet. 1773 drabbades Lysekil av en brand där 23 av fiskelägets 80 hus brann ner. Vid 1700-talets slut var det så pass lite sill att utdelning av spannmål skedde i kustsamhällena i Bohuslän. Sillindustrin var så pass viktig att från 1749 till 1806 ökade befolkningen med 150 procent av det svenska genomsnittet.[2]

Vid 1834–35 års riksdag väcktes förslag att anlägga en stad vid Lysekil, men ständerna ansåg köpingsrättigheter tillräckliga för det blomstrande fiskeläget, som erhöll sådana 1836. En av de ursprungliga delarna utgör idag stadsdelen Gamlestan intill Norra Hamnen.

Fotografi av Lysekil från 1883.

Under 1800-talet senare hälft utvecklades Lysekil till en badort sedan Carl Curman fått i uppdrag att utveckla en badanläggning, Lysekils badinrättning och även Lysekil kallbadhus byggdes under 1860-talet. Han lät tillsammans med sin fru Calla Curman bygga Curmans villor, sommarhus i fornnordisk stil.[3] Curman var även en aktiv fotograf, och många av hans 1800-talsbilder från Lysekil finns idag publicerade på Flickr. Calla Curman var också den person som såg till att Stångehuvud - granitområdet längst västerut mot havet - blev naturreservat, då hon köpte hela området för att förhindra att graniten bröts ut och försvann genom stenhuggeriet. Den 1 april 1903 blev Lysekil stad och fick stadsrättigheter, vilket var av stor betydelse för köpingen Lysekil. Lysekil blev en så kallad stapelstad vilket innebar att man fick tillåtelse att idka handel med utlandet. Hundra år senare firades detta på många olika sätt. Stadsvapnet är en blå- och silverfärgad sköld med tre silverstjärnor och två stående fiskar, vilket vittnar om fiskets betydelse för Lysekils utveckling. Två av stjärnorna symboliserar Henrik Gyllenstierna respektive Olof Strömstierna och den tredje stjärnan är Lysekils egen.[19]

Stångehuvuds naturreservat.
Skördetid på Chateaux Luna vingård

I Lysekil tillverkade Lysekils Mekaniska Verkstad under många år Skandiamotorn. Från 1920-talet hade PLM tillverkning i Lysekil och under andra världskriget var Lysekil inblandat i export av kullager till England i Operation Bridford eller "The ball bearing run". Med hjälp av snabbgående kanonbåtar, "Blockade runners", kunde engelsmännen nattetid bryta igenom den tyska Skagerackspärren under hösten och vintern 1943–44, och bland annat frakta kullager från de norska kvarstadsbåtar som blivit inspärrade i Sverige, över till Kingston upon Hull i England.[4][5] Trafiken återupptogs under hösten och vintern 1944–45 men då med inriktning att ge förnödenheter och ammunition från England via Lysekil till danska motståndsrörelsen.[20]

1975 invigdes raffinaderiet Scanraff som blivit en viktig industri för Lysekil. Sedan 2003 heter det Preemraff Lysekil.[6]

Administrativa tillhörigheter

[redigera | redigera wikitext]

Lysekil låg i Lyse socken/Lysekils socken och fick 1836 rättigheter som friköping och som vid kommunreformen 1862 ombildades till en köpingskommun, Lysekils köping. Denna ombildades 1903 till Lysekils stad som 1931 inkorporerade området Slätten från Lyse socken samtidigt som Slättens municipalsamhälle i Lyse landskommun upplöstes. 1971 uppgick i Lysekil i Lysekils kommun där orten sedan dess är centralort.[21] I kyrkligt hänseende har Lysekil sedan 1700 hört till Lysekils församling.[22] Orten ingick till 1903 i tingslag enligt Stångenäs härad, därefter till 1938 i domkretsen för Lysekils rådhusrätt och därefter till 1971 i Sunnervikens tingslag. Sedan 1971 ingår orten i Uddevalla tingsrätts domsaga.[23]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Lysekil 1960–2020[24]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 5 969
1965
  
 6 434
1970
  
 6 783
1975
  
 7 815
1980
  
 7 674
1990
  
 7 854 336
1995
  
 8 010 356
2000
  
 7 582 361
2005
  
 7 568 363
2010
  
 7 628 375
2015
  
 7 734 471
2020
  
 7 728 482

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Lysekil är beläget längst ut på Stångenäset, beläget mellan Gullmarsfjorden och Åbyfjorden.[26] Att fiskeläget som kom att bli stad är beläget här är ingen slump, platsen gav fiskeläget utmärkt tillgång till den ekonomiskt viktiga sillen i ytterskärgården och Skagerrak. Näsets längd gjorde så att Lysekil fick tillgång till alla de fördelar som fanns med att kunna snabbt komma ut i och bortom skärgården för att fiska, som i fiskelägena på öarna Stora Kornö och Malmön, och undvek samtidigt nackdelarna med att inte ha en fast landförbindelse. Staden är inbäddad mellan och omkring diverse berg vid Stångenäsets spets. I mitten av staden ligger en höjd vid namn Kyrkberget, som bland annat Lysekils kyrka är belägen på.[27] Bebyggelsen har spridit sig från Norra Hamnen, och stadskärnan har förflyttats flera gånger under århundradena. De två största hamnarna är Södra hamnen och Norra hamnen. Södra hamnen används idag främst som gästhamn och som hamn för större fartyg, medan Norra hamnen istället tillgodoser fritidsbåtar.[28] Norra Hamnen är den äldsta stadsdelen i Lysekil, men har under senare år gått från ett industriområde till ett bostadsområde, med restauranger, badplatser och en strandpromenad.[29]

Längst ut på näset ligger naturreservatet Stångehuvud. Det räddades av Calla Curman (1850–1935), som köpte upp större delen av det nuvarande reservatet mellan 1916 och 1920, för att rädda granithällarna från att bli avverkade av stenhuggare. År 1925 överlämnade hon marken till Kungliga Vetenskapsakademien, och inrättade Carl och Calla Curmans stiftelse. Det har sedan 1982 varit ett naturreservat. Graniten bildades för cirka 920 år sedan, och i närmare 50 år bröts granit i delar av Stångehuvud fram till Calla Curmans uppköp.[30][31] Intill naturreservatet ligger även Pinnevik, en populär badstrand.[32]

Panoraman

[redigera | redigera wikitext]
Lysekil sett från Grötö industriområde.
Lysekil sett från Grötö industriområde.
Södra hamnen, Grötö industriområde och inloppet till Lysekil. Fotot taget i västlig riktning.
Södra hamnen, Grötö industriområde och inloppet till Lysekil. Fotot taget i västlig riktning.


Kända personer bosatta eller uppväxta i Lysekil

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Kategori:Personer från Lysekil

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]
  • 1994 års julkalender, Håll huvet kallt, utspelar sig i Lysekil.
  • Filmen Dykaren[45] från 2000 har ett antal scener som är inspelade i Lysekil.
  • Pissekuren i Lysekil är den enda toaletten i världen som förklarats som ett byggnadsminne. Pissoaren i Norra hamnen tillverkades 1926 av gjutjärn och är den enda som finns kvar intakt i Sverige. Den är så unik att det till och med skrevs en bok om den år 2000.[46]
  • I Lysekil finns det stora akvariet Havets Hus och Vikarvets museum.
  • I norra delen av Lysekil ligger en av Sveriges få vingårdar, Chateaux Luna, där eget vin produceras lokalt.[47]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Lysekils Kommun (1992). Kulturmiljöer i Lysekils kommun. ISBN 91-630-1256-1. Läst 26 juli 2022 
  2. ^ [a b c d] Hansson, Knut (1983). Lysekil, skepparsamhället som blev industristad. ISBN 91-7260-831-5. Läst 26 juli 2022 
  3. ^ [a b] http://www.arkeologiuv.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/2010/augusti/carl_curman_en_kort_biografi.pdf[död länk]
  4. ^ [a b] Fredh, Terje (1978) Kullagertrafiken (The Blockade Runners) mellan Hull och Lysekil-Brofjorden-Hunnebostrand 1943-1945, Lysekil
  5. ^ [a b] The Blockade Runners - Om motorfirman Paxman och kanonbåtarna i operation Bridford
  6. ^ [a b] ”Ägare”. preem.se. Preem. Arkiverad från originalet den 25 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090725035110/http://www.preem.se/templates/page____8574.aspx. Läst 24 november 2009. 
  7. ^ ”Nytt besked: Oljan har nått land”. SVT Nyheter/TT. 30 maj 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nytt-besked-igen-oljan-pa-vag-mot-land. Läst 26 juli 2022. 
  8. ^ Gabriel Berndtsson (12 mars 2020). ”Lysekils Vänner öppnar för ny strandpromenad”. Lysekilsposten. https://www.lysekilsposten.se/artikel/lysekils-vanner-oppnar-for-ny-strandpromenad/. Läst 26 juli 2022. 
  9. ^ ”Havets Hus startsida”. Havets Hus. 24 december 2022. https://www.havetshus.se/. Läst 31 juli 2022. 
  10. ^ ”Lysekils bästa restauranger – när gästerna betygsätter”. Lysekilsposten. 11 juni 2020. https://www.lysekilsposten.se/artikel/lysekils-basta-restauranger-nar-gasterna-betygsatter/. Läst 31 juli 2022. 
  11. ^ ”Padel populärt trots sommarvärmen”. Lysekilsposten. 19 augusti 2021. https://www.lysekilsposten.se/artikel/padel-populart-trots-sommarvarmen/. Läst 31 juli 2022. 
  12. ^ ”Välkommen till Havsfiskelaboratoriet”. SLU. 16 maj 2022. https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/kontakt/havsfiskelaboratoriet/. Läst 26 juli 2022. 
  13. ^ Helena Josefsson (12 januari 2018). ”Kineser vill bygga ny hamn i Lysekil”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/kineser-vill-bygga-ny-hamn-i-lysekil. Läst 10 augusti 2022. 
  14. ^ Kristian Erskog (20 mars 2018). ”Hård kritik mot Kinahamnen i Lysekil”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/hard-kritik-mot-kinahamnen-i-lysekil. Läst 10 augusti 2022. 
  15. ^ Tidningen Bohusläningen (30 januari 2018). ”Ingen kinesisk hamn i Lysekil”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/ingen-kinesisk-hamn-i-lysekil-1.5116997. Läst 10 augusti 2022. 
  16. ^ ”Lysekil - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lysekil-(2). Läst 19 juni 2023. 
  17. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Språk- och folkminnesinstitutet och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. sid. sid. 200. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf. Läst 19 juni 2023 
  18. ^ [a b] Lüsch, Fritz (1950). Lysekils historia. Läst 26 juli 2022 
  19. ^ Lysekils kommuns webbplats Arkiverad 27 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ The Coastal Forces newsletter nr 6 2010, sid 7-9 om operation Bridford och Moonshine Arkiverad 8 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  22. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  23. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  24. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  25. ^ Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  26. ^ Nordisk familjebok. 1912. sid. 85-86. https://runeberg.org/nfbq/0061.html. Läst 31 juli 2022 
  27. ^ ”Enligt text som medföljde bilden: "Lysekil. Vid upprättandet av rundröset Juni 06."”. Bohusläns museum. 1 februari 2019. https://digitaltmuseum.se/011014338289/enligt-text-som-medfoljde-bilden-lysekil-vid-upprattandet-av-rundroset. Läst 1 augusti 2022. 
  28. ^ ”Lysekil - Norra Hamnen”. Svenska Gästhamnar. https://www.svenskagasthamnar.se/norra-vastkusten/lysekil-norra-hamnen/. Läst 1 augusti 2022. 
  29. ^ ”Norra Hamnen”. Västsverige. https://www.vastsverige.com/lysekil/produkter/norra-hamnen/. Läst 1 augusti 2022. 
  30. ^ ”Stångehuvud – Lysekils yttersta utpost mot väster”. Thomas Andersson. 6 juli 2022. http://www.stangehuvud.se/. Läst 1 augusti 2022. 
  31. ^ ”Stångehuvud naturreservat”. Västsverige. https://www.vastsverige.com/lysekil/produkter/stangehuvud-naturreservat/. Läst 1 augusti 2022. 
  32. ^ ”Pinneviksbadet”. BarnSajten. https://www.barnsajten.se/utflyktsmal/vastra-gotalands-lan/lysekil/pinneviksbadet/. Läst 1 augusti 2022. 
  33. ^ ”Allan Hellman vid pianot”. Bohusläns museum. 2 juli 2022. https://digitaltmuseum.se/0210111666514/allan-hellman-vid-pianot. Läst 14 augusti 2022. 
  34. ^ Maria Björn (11 juli 2006). ”Jonas Berggren ny fastighetskung”. Expressen. https://www.expressen.se/gt/jonas-berggren-ny-fastighetskung/. Läst 31 juli 2022. 
  35. ^ ”Till minne: Ingmar Bergström”. Dagens Nyheter. 25 juni 2020. https://www.dn.se/familj/till-minen-ingmar-bergstrom/. Läst 31 juli 2022. 
  36. ^ John Peter Nilsson. ”Den 1:a på Moderna: Nathalie Djurberg”. Moderna Museet. https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/utstallningar/den-1a-pa-moderna-nathalie-djurberg/las-john-peter-nilssons-text-om-nathalie-djurberg/. Läst 31 juli 2022. 
  37. ^ Magnus Liam Karlsson (25 april 2013). ”Anna Charlotta från Lysekil fick Ikarospriset”. Bohusläningen. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190821001632/https://www.bohuslaningen.se/nyheter/anna-charlotta-fr%C3%A5n-lysekil-fick-ikarospriset-1.2263916. Läst 31 juli 2022. 
  38. ^ ”Bråda dagar för Göran K Hansson”. Lysekilsposten. 6 oktober 2017. https://www.lysekilsposten.se/artikel/brada-dagar-for-goran-k%E2%80%88hansson/. Läst 31 juli 2022. 
  39. ^ ”Enligt fotografens notering: "Hugo Hasslo operasångare från Lyse".”. Bohusläns musuem. 18 februari 2021. https://digitaltmuseum.se/011014344432/enligt-fotografens-notering-hugo-hasslo-operasangare-fran-lyse. Läst 31 juli 2022. 
  40. ^ TT Nyhetsbyrån (3 augusti 2020). ”Mustafa Mohamed: ”Glad att jag slapp det ödet””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/mustafa-mohamed-glad-att-jag-slapp-det-odet. Läst 31 juli 2022. 
  41. ^ ”Enligt notering: "Leif Wikström Lysekil. "Seglare-guld i Melburn" fotot taget på U-a Central 13-12-1956".”. Bohusläns museum. 15 maj 2019. https://digitaltmuseum.se/011014314266/enligt-notering-leif-wikstrom-lysekil-seglare-guld-i-melburn-fotot-taget. Läst 31 juli 2022. 
  42. ^ ”Macfie, Harry”. Alex Författarlexikon. 7 november 2010. https://www.alex.se/lexicon/article/macfie-harry. Läst 31 juli 2022. 
  43. ^ ”CV”. Richard Vakil. Arkiverad från originalet den 31 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220731174004/https://www.richardvakil.se/Richard_Vakil/CV.html. Läst 31 juli 2022. 
  44. ^ Jimmie Schewenius, Tommy Öster (26 februari 2020). ”Viktor från Lysekil jobbar med världskändisar”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7416126. Läst 31 juli 2022. 
  45. ^ Dykaren
  46. ^ Sigfridsson, Torsten (2000). Pissekuren: byggnad endast för män. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; 69. Uddevalla: Bohusläns museum. Libris 7658010. ISBN 91-7686-183-X 
  47. ^ Corneliusson, Marie (3 augusti 2018). ”Chateaux Luna överträffar förväntan”. www.bohuslaningen.se. Bohusläningen. Arkiverad från originalet den 16 september 2018. https://web.archive.org/web/20180916022740/http://www.bohuslaningen.se/nyheter/lysekil/chateaux-luna-%C3%B6vertr%C3%A4ffar-f%C3%B6rv%C3%A4ntan-1.4502210. Läst 15 september 2018. 
v • r
Lysekils kommun i Västra Götalands län
Distrikt
Brastad · Bro · Lyse · Lysekil · Skaftö
Lysekils kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Öar
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lysekil&oldid=55892284”