Margit Sahlin

Margit Sahlin
	Margit Sahlin
	Margit Sahlin och biskop Arne Fjellbu studerar det nya förslaget till ny kyrklig kvinnotjänst, 1952.
Född	6 maj 1914; S:t Johannes församling
Död	1 mars 2003 (88 år); Oscars församling
Begravd	Uppsala gamla kyrkogård; kartor
Nationalitet	Svenska
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Präst; Författare; Romanist
Befattning
	Direktör, S:ta Katharinastiftelsen (1950–1970); Kyrkoherde, Engelbrekts församling (1970–)
Känd för	En av Svenska kyrkans tre första prästvigda kvinnor 1960
Föräldrar	Enar Sahlin
Släktingar	Anna Bohlin (syskon)
Utmärkelser
	Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1978)
	Redigera Wikidata

Margit Rigmor Sahlin, född 6 maj 1914 i Johannes församling i Stockholm, död 1 mars 2003 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk präst, författare och romanist.

Biografi

Sahlin var dotter till Enar Sahlin och Rigmor Nettelbladt^[6] samt syster till Anna Bohlin, Gunvor Sahlin^[7] och Ingvar Sahlin.^[8]

Efter studentexamen 1931 blev hon filosofie magister 1934, filosofie licentiat 1936 och filosofie doktor 1940. Sahlin, som disputerat i romanska språk, studerade teologi och blev teologie kandidat 1943, det vill säga innan prästämbetet stod öppet för kvinnor. Hon var åren 1945–1970 sekreterare i Svenska kyrkans centralråd.^[9]

På palmsöndagen 1960 prästvigdes de tre första kvinnorna för tjänst i Svenska kyrkan:^[10] Margit Sahlin och Elisabeth Djurle för Stockholms stift och Ingrid Persson för Härnösands stift.^[11]

Margit Sahlin blev Sveriges första kvinnliga kyrkoherde 1970,^[12] då hon installerades i Engelbrekts församling. Sahlin har haft stor betydelse för Svenska kyrkan, inte bara vad gäller hennes arbete för kvinnors tillträde till prästämbetet, utan även för dialogen kyrka-samhälle. Sahlin grundade, och var direktor 1950–1970 för^[9], S:ta Katharinastiftelsen som kom att bli ett forum och mötesplats för tvärtänkande och diskussion. Som ung utförde hon ett avgörande pionjärarbete genom att grunda stiftskvinnoråd runt om i Sverige under en tid då kvinnliga teologer inte kunde bli präster. Hon grundade också Kyrkliga kvinnorådet, en paraplyorganisation för stiftskvinnorådet. 1978 utnämndes hon till teologie hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Hon var sommarvärd för Sveriges Radios program Sommar i P1 den 15 juni 1995.

Margit Sahlin förblev ogift och ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

År 2015 bildades Margit Sahlin Akademin, en plattform för meningsutbyte mellan forskning, samhälle, kultur, och kyrka i Margit Sahlins anda, av Madeleine Åhlstedt och Annika Borg. Margit Sahlin Akademins syfte är även att stimulera till forskning om Margit Sahlin.

Källor

^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 2 januari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Johannes kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker för Johannes kyrka, SE/SSA/6022/C I a/3 (1913-1916), bildid: 00035291_00098, sida 95, födelse- och dopbok, läs online läs online, läst: 14 september 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Margit Rigmor Sahlin 1914-05-06 — 2003-03-01 Präst, pionjär, opinionsbildare, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: MargitSahlin, läst: 14 september 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 september 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Margit Sahlin 1914-2003. Präst, teolog, författare., Svenska kyrkan, läs online, läst: 3 juni 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Sahlin, Margit Rigmor i Svenskt författarlexikon 2. 1941–1950 s 522.
^ Sahlin, Gunvor i Svenskt författarlexikon 2. 1941–1950 s 522.
^ Sahlin, Ingvar Vilhelm i Svenskt författarlexikon 2. 1941–1950 s 522.
^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1979.
^ Boel Hössjer Sundman (8 mars 2018). ”Margit Rigmor Sahlin”. skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/MargitSahlin. Läst 20 september 2023.
^ Bynert, Simon (26 september 2008). ”Jubileum för kvinnliga präster”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/e969301b-3193-3016-b1ff-f7a7a14faa95/jubileum-for-kvinnliga-praster. Läst 20 september 2023.
^ Olsson, Mats (6 oktober 2016). ”"Vad kan män i förskolan lära av kvinnliga präster?"”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2016-10-06/vad-kan-man-i-forskolan-lara-av-kvinnliga-praster. Läst 22 april 2019.

Vidare läsning

Margit Sahlin i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Sven-Erik Brodd & Gunnar Weman, Prästgårdsteologi. Församlingspräster under 1900-talets senare hälft utmanar 2020-talets kyrka. (Skrifter utg. av Stiftelsen Fjellstedtska skolan 4.) Uppsala 2022, s. 75–84.

Externa länkar

[ab6a4e2110443a6c55261b8193265bc2bf021fdc-1] [a b] Sveriges dödbok, läst: 2 januari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[77310d197effab8033dec7504854fbf6027aece6-2] [a b] Johannes kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker för Johannes kyrka, SE/SSA/6022/C I a/3 (1913-1916), bildid: 00035291_00098, sida 95, födelse- och dopbok, läs online läs online, läst: 14 september 2020.^{[källa från Wikidata]}

[ef043b9d84527904f2216a9251467a218b671236-3] [a b c] Margit Rigmor Sahlin 1914-05-06 — 2003-03-01 Präst, pionjär, opinionsbildare, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: MargitSahlin, läst: 14 september 2020.^{[källa från Wikidata]}

[e047a1cdb7d97e7bd7999212477048bb92b078c0-4] Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 september 2020.^{[källa från Wikidata]}

[a6b64315402484055cfa02197dd2661cb8c0305b-5] Margit Sahlin 1914-2003. Präst, teolog, författare., Svenska kyrkan, läs online, läst: 3 juni 2019.^{[källa från Wikidata]}

[6] Sahlin, Margit Rigmor i Svenskt författarlexikon 2. 1941–1950 s 522.

[7] Sahlin, Gunvor i Svenskt författarlexikon 2. 1941–1950 s 522.

[8] Sahlin, Ingvar Vilhelm i Svenskt författarlexikon 2. 1941–1950 s 522.

[:0-9] [a b] Bra Böckers lexikon, 1979.

[10] Boel Hössjer Sundman (8 mars 2018). ”Margit Rigmor Sahlin”. skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/MargitSahlin. Läst 20 september 2023.

[11] Bynert, Simon (26 september 2008). ”Jubileum för kvinnliga präster”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/e969301b-3193-3016-b1ff-f7a7a14faa95/jubileum-for-kvinnliga-praster. Läst 20 september 2023.

[12] Olsson, Mats (6 oktober 2016). ”"Vad kan män i förskolan lära av kvinnliga präster?"”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2016-10-06/vad-kan-man-i-forskolan-lara-av-kvinnliga-praster. Läst 22 april 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]