Hoppa till innehållet

Mats Bergman

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Mats Bergmans.
Mats Bergman
Född5 maj 1948 (76 år)
Örgryte, Göteborg
Utbildad vidTeaterhögskolan i Stockholm
MakaAnna Bergman
(g. 1991–2003)
FöräldrarIngmar Bergman
Ellen Bergman
SläktingarEva Bergman (syster)
Jan Bergman (bror)
Anna Bergman (syster)
Betydande roller
Bruno Anderhage i Den ofrivillige golfaren och Hälsoresan
Sven Nyberg i Kurt Wallander-filmerna
IMDb SFDb

Mats Bergman, född 5 maj 1948 i Örgryte, Göteborg, är en svensk skådespelare.

Mats Bergman gick ut från Teaterhögskolan i Stockholm 1971. Han verkade därefter som skådespelare vid Norrbottensteatern och Stockholms Stadsteater innan han 1987 fick anställning i Dramatens fasta ensemble. Många känner igen honom från rollen som Bruno Anderhage i två av Stig-Helmer-filmerna och som kriminalteknikern Nyberg i Wallander-serien.

Mats Bergman är son till Ingmar Bergman och Ellen Bergman och bror till Anna, Eva och Jan Bergman samt halvbror till flygkaptenen Ingmar Bergman jr, Daniel Bergman, Lena Bergman, Maria von Rosen och Linn Ullmann. Han är bosatt på Östermalm i Stockholm[1]. Han var 1991–2003 gift med kostymtecknaren Anna Bergman (född 1965).[2]

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1972 Herrn går på jakt (Monsieur chasse!)
Georges Feydeau
Christian Lund Norrbottensteatern[3]
1976 Den heliga familjen
Rudolf Värnlund
Christian Lund Norrbottensteatern[4]
1977 Hammar Hermelinarna eller drömmen om stålverket
Lars Molin och Macke Nilsson
Christian Lund Norrbottensteatern[5]
1978 En ädling Othello
William Shakespeare
Johan Bergenstråhle Stockholms stadsteater
1979 Frederick Treves Elefantmannen (The Elephant Man)
Bernard Pomerance
Jurij Lederman Stockholms stadsteater
1980 Bowers Terra Nova
Ted Tally
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
Bankirens son
Höna 1
Hoppla, vi lever! (Hoppla, wir leben!)
Ernst Toller
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1982 Milyj, hingst m. fl. Historien om en häst (Холстомер, Cholstomer)
Leo Tolstoj
Lars Edström Stockholms stadsteater
Officern Brott och straff (Преступление и наказание, Prestuplenije i nakazanije)
Fjodor Dostojevskij
Jan Håkanson Stockholms stadsteater
1983 Soljonyj Tre systrar (Три сeстры, Tri sestry)
Anton Tjechov
Otomar Krejča Stockholms stadsteater
1984 Valter
Lucentio
Så tuktas en argbigga (The Taming of the Shrew)
William Shakespeare
Marianne Rolf Stockholms stadsteater
1987 Aktör Drottningens juvelsmycke
Carl Jonas Love Almqvist
Peter Oskarson Dramaten
1988 Hans Windrank, skeppare Mäster Olof
August Strindberg
Lennart Hjulström Dramaten
Tiger-Brown Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Peter Langdal Dramaten
Korovjev
Doktorn
Mästaren och Margarita (Мастер и Маргарита, Master i Margarita)
Michail Bulgakov
Jurij Ljubimov Dramaten
1991 Petter
Broder Giovanni
Romeo och Julia (The Tragedy of Romeo and Juliet)
William Shakespeare
Peter Langdal Dramaten
1992 Figaro Figaros bröllop (La Folle Journée, ou Le Mariage de Figaro )
Pierre de Beaumarchais
Wilhelm Carlsson Dramaten
1993 Mannen utan klocka Rummet och tiden (Die Zeit und das Zimmer)
Botho Strauss
Ingmar Bergman Dramaten
1994 Raema, skådespelare Goldbergvariationer (Die Goldberg-Variationen)
George Tabori
Ingmar Bergman Dramaten
1996 Rakt ner i fickan (Cash on Delivery)
Michael Cooney
Lars Amble Maximteatern[6]
2000 Niklas Botten, vävare En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream)
William Shakespeare
John Caird Dramaten
2003 Axel Farmor och vår Herre
Hjalmar Bergman
Christian Tomner Dramaten
2005 Bödeln Sultanens hemlighet (alʼSultan al-hair)
Tawfiq al-Hakim
Eva Bergman Dramaten
2006 Kolaren
Positivhalaren
Nyttoväxt
Rimfrost
Julbock
Herr Fabriksägare
Petter och Lotta och stora landsvägen
Lucas Svensson efter Elsa Beskow
Carolina Frände Dramaten
2009 Pastor Evans Muntra fruarna i Windsor (The Merry Wives of Windsor)
William Shakespeare
John Caird Dramaten
2015 Tony Livet är en schlager
Jonas Gardell och Fredrik Kempe
Jonas Gardell Cirkus, Stockholm[7]
  1. ^ https://www.ratsit.se/19480505-Mats_Bergman_Stockholm/tYvnTdxDair49sTTaah5fAQX5of1JTLTOJ556ssmEAM
  2. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  3. ^ Bengt Jahnsson (31 augusti 1972). ”Start i Luleå: Varm och glad fars inleder teaterhösten”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-08-31/11171-236/16. Läst 6 januari 2024. 
  4. ^ Bengt Jahnsson (12 november 1976). ”'Den heliga familjen': Framgång i norr Inte Värnlunds enda pjäs”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-11-12/308/24. Läst 6 januari 2024. 
  5. ^ Bengt Jahnsson (26 november 1977). ”'Hermelinerna': Teaterns pånyttfödelse”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-11-26/11172-321/22. Läst 6 januari 2024. 
  6. ^ Ingegärd Waaranperä (4 oktober 1996). ”Bidragsfusk som lönar sig. Björn Gustafsson räddar farsen på Maxim”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/bidragsfusk-som-lonar-sig-bjorn-gustafsson-raddar-farsen-pa-maxim/. Läst 29 oktober 2016. 
  7. ^ ”Medverkande”. Livet är en schlager. http://www.livetarenschlager.se/medverkande/. Läst 2 april 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]