Moritz Schlick
| Moritz Schlick | |
 Moritz Schlick år 1930. | |
| Född | 14 april 1882 Berlin  Kejsardömet Tyskland |
|---|---|
| Död | 22 juni 1936 (54 år) Wien  Österrike |
| Region | Västerländsk filosofi |
| Skola | Analytisk filosofi, logisk positivism, Wienkretsen |
| Intressen | Logik, vetenskapsteori, matematikfilosofi, etik |
| Influenser | Ernst Mach, Ludwig Wittgenstein, Bertrand Russell, Max Planck |
| Influerat | Wienkretsen, Albert Einstein, Kurt Gödel, Herbert Feigl, Albert Blumberg |
Friedrich Albert Moritz Schlick, född 14 april 1882 i Berlin, död 22 juni 1936 i Wien, var en tysk filosof och fysiker, ansedd som den så kallade Wienkretsens andlige ledare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Schlick studerade fysik bland annat i Berlin, under Max Planck och promoverades 1904 efter att ha lagt fram avhandlingen Über die Reflexion des Lichts in einer inhomogenen Schicht. Han habiliterade 1911 vid Rostocks universitet med en skrift om sanningsbegreppet i modern logik, Das Wesen der Wahrheit nach der modernen Logik.
Han var professor vid Rostocks universitet 1917–1921 och vid Kiels universitet 1921–1922. År 1922 efterträdde Schlick Ernst Mach som professor i naturfilosofi vid Wiens universitet. Han var även gästprofessor i USA två gånger, 1929 och 1931–1932.
Schlick var inledningsvis starkt påverkad av Ernst Mach, Hermann von Helmholtz och Henri Poincaré, och senare av Rudolf Carnap och Ludwig Wittgenstein. Han var en centralgestalt i Wienkretsen och lämnade betydelsefulla bidrag till den logiska positivismen.
Död
[redigera | redigera wikitext]Den 22 juni 1936 sköts Schlick ihjäl av en av sina tidigare studenter, Hans Nelböck (1903–1954). Dådet ansågs ha antisemitiska bevekelsegrunder, men Nelböck bedyrade att svartsjuka låg bakom hans gärning. Han hade blivit avvisad av studenten Sylvia Borowicka och då fått för sig att objektet för hennes kärlek var Schlick.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Lebensweisheit. Versuch einer Glückseligkeitslehre, 1908
- Das Wesen der Wahrheit nach der modernen Logik, i: Vierteljahrsschrift für wissenschaftliche Philosophie und Soziologie, 1910
- Die philosophische Bedeutung des Relativitätsprinzips, i: Zeitschrift für Philosophie und philosophische Kritik, 1915
- Raum und Zeit in der gegenwärtigen Physik, 1917
- Hermann von Helmholtz. Schriften zur Erkenntnistheorie, 1921
- Allgemeine Erkenntnislehre, 1918
- Kritizistische oder empiristische Deutung der neuen Physik?, i: Kant-Studien, 1921
- Erleben, Erkennen, Metaphysik, i: Kant-Studien, 1926
- Vom Sinn des Lebens, i: Symposion. Philosophische Zeitschrift für Forschung und Aussprache, 1927
- Fragen der Ethik, 1930
- Gibt es ein Materiales Apriori?, 1930
- Die Wende der Philosophie, 1930
- Unanswerable Questions, 1935
- Meaning and Verification, 1936
- Gesammelte Aufsätze 1926-1936, 1938
- Die Probleme der Philosophie in ihrem Zusammenhang, 1986
- Moritz Schlick Gesamtausgabe, 2006
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Uppslagsordet "Schlick, Moritz" i Filosofilexikonet (1988), Bokförlaget Forum AB, Uppsala 2004, ISBN 91-37-11151-5
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Moritz Schlick.
|
- Födda 1882
- Avlidna 1936
- Män
- Personer från Berlin
- Tyska filosofer
- Alumner från Humboldt-Universität zu Berlin
- Alumner från Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
- Tyska professorer
- Personer verksamma vid Rostocks universitet
- Personer verksamma vid Kiels universitet
- Personer verksamma vid universitetet i Wien
- Personer som blivit mördade i Österrike