Nåd (titel)

Nåd, eller nåde, är en titel som historiskt har använts för att tilltala kungliga och adliga personer.^[1] Under medeltiden tilltalades höga kyrkliga ämbetsmän "Ers Nåde" eftersom de skrev sig "av Guds nåde" (latin: Dei Gratia). T.ex. "biskop av Guds nåde". När även kungar och furstar började skriva sig så överfördes tilltalet på dem.^[2] Kungen av Skottland använde titeln till 1707.

I Sverige blev "nådigt" synonymt med "kungligt".^[2] Erik XIV ersatte "nåde" som kungligt tilltal med "majestät". Nåd-tilltalet kom att användas om adliga personer vilket under frihetstiden blev mycket utbrett.^[3] Titeln används både i skriftligt och muntligt tilltal, oftast i de nedan angivna variationerna.

Hans Nåd
Hennes Nåd
Ers Nåd

Se även

Kungadömet av Guds nåde

Referenser

Wiktionary har ett uppslag om nåd.
Ordbok

^ ”nåd.”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/n%C3%A5d-(1). Läst 24 februari 2023.
^ [a b] ”Nåd 3. (Nåde)”. Nordisk familjebok. https://runeberg.org/nfbt/0168.html. Läst 3 september 2014.
^ ”nåd”. Svensk etymologisk ordbok. https://runeberg.org/svetym/0619.html.

[1] ”nåd.”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/n%C3%A5d-(1). Läst 24 februari 2023.

[NF-2] [a b] ”Nåd 3. (Nåde)”. Nordisk familjebok. https://runeberg.org/nfbt/0168.html. Läst 3 september 2014.

[3] ”nåd”. Svensk etymologisk ordbok. https://runeberg.org/svetym/0619.html.

[1]

[2]

[3]