Hoppa till innehållet

Oxford Street

Från Wikipedia

Oxford Street
Oxford Street
Namn efterStaden Oxford
Namngiven1730-talet
Tidigare namnVia Trinobantina (romersk väg), Tyburn Road (efter floden Tyburn, från 1100-talet till mitten av 1700-talet)
Läge
PlatsStorbritannien Westminster, London (Storbritannien)
Sträckningöst-västlig riktning
Längd1,9 km
Betydelse
Användningshopping
Känd för100 Club, Oxford Circus
ByggnaderMarble Arch
HandelDebenhams, HMV, House of Fraser, John Lewis, Marks & Spencer, Selfridges
Karta över Westminster, London

Oxford Street är sedan tidigt 1900-tal Londons mest kända shoppinggata med omkring 300 butiker. Här och på angränsande gator som Covent Garden, Bond Street och Piccadilly finns många nationella och internationella varuhus, men också enklare butiker.[1]

Med uppåt en halv miljon dagliga besökare är gatan en av Europas livligaste, men eftersom den också utgör ett huvudstråk för stadsbussar och taxi är bilköer vanliga och problemen med föroreningar stora [2]. Vid gatan finns också fyra tunnelbanestationer: Marble Arch (Central line), Bond Street (Central och Jubilee line), Oxford Cirkus (Central, Bakerloo line och Victoria line) samt Tottenham Court Road (Central och Northern line).[3]

Sträckning

[redigera | redigera wikitext]

Gatan, som är en del av trafikleden A 40, börjar vid Marble Arch, som ligger i slutet av Bayswater Road och sträcker sig ända fram till St Giles' Circus, där den möter Charing Cross Road och Tottenham Court Road. Vid Oxford Circus korsar den Regent Street som går ner till Piccadilly Circus.[4]

Tidig historia

[redigera | redigera wikitext]

Oxford Street följer den sträckning en romersk väg, Via Trinobantina, hade. Den länkade Calleva Atrebatum (nära Silchester, Hampshire) med Camulodunum, nu Colchester, via London, och blev en av de stora färdvägarna in och ut från London.[5]

Mellan 1300-talet och 1782 kallades gatan ibland Tyburn Road (efter floden Tyburn som gatan korsade från norr till söder). Ibland kallades gatan Uxbridge Road (namnet används fortfarande för vägen mellan Shepherds Bush och Uxbridge). Andra namn var Worcester Road och Oxford Road.[6] På Ralph Aggas' "Plan of London", som publicerades på 1700-talet beskrevs en bit av vägen som "The Waye to Uxbridge", som sedan följdes av "Oxford Road", där det var ett lantligt landskap på den plats där korsningen mellan Oxford Street och Rathbone Place nu finns.[7]

Även om det var en viktig väg för diligenstrafiken, fanns det flera hinder längs den, inklusive bron över Tyburn. På 1730-talet infördes en vägtull för att man skulle kunna förbättra underhållet av vägen.[6] Ungefär 1729 blev vägen känd som Oxford Street.[7]

John Rocques karta över London, som publicerades 1746, visar urbana byggnader så långt bort som på North Audley Street, men bara enstaka lantliga byggnader bortom den. Byggnader uppfördes vid hörnet av Oxford Street och Davies Street på 1750-talet.[8]

Oxford Streets efterkrigshistoria

[redigera | redigera wikitext]
En bild från Oxford Street 1987, med Selfridges till höger.

I september 1973 detonerades en bomb i en shoppingväska av Irish Republican Army (IRA) vid de kontor som tillhörde försäkringsbolaget Prudential plc, varvid 6 personer skadades.[9] En andra bomb detonerades av IRA intill Selfridges i december 1974. Den skadade tre personer och förorsakade materiella skador för 1,5 miljoner brittiska pund.[10] Oxford Street blev återigen mål för IRA i augusti 1975; en oupptäckt bomb hade exploderat utan att några skador uppstod.[11] IRA detonerade också en bomb vid John Lewis varuhus i december 1992, liksom på den närliggande Cavendish Square, varvid fyra personer skadades.[12]

Crossrail

[redigera | redigera wikitext]

Crossrail är ett stort tågprojekt som ska knyta samman de östra och de västra delarna av London. Det blir två stationer som betjänar Oxford Street, vid Bond Street och Tottenham Court Road. Varje station kommer att ha utgångar genom den befintliga tunnelbanestationen och även på lite större avstånd: öster om Bond Street, på Hanover Square nära Oxford Circus;[13] väster om Tottenham Court Road, på Dean Street.[14] Crossrail beräknas vara färdigt i mars 2021.[15]

Julbelysning

[redigera | redigera wikitext]
Oxford Street Christmas lights 2016

Varje jul dekoreras Oxford Street med festlig belysning. Traditionen med julbelysning började 1959, fem år efter den närliggande Regent Street.[16]

1976 och 1977 var det ingen ljusshow på grund av lågkonjunkturen, men ljusspelen återupptogs 1978, då Oxford Street organiserade en laseruppvisning, och detta har fortsatt varje år sedan dess.[17]

Nuvarande praxis innebär att en kändis tänder belysningen från och med mitten av november till slutet av den månaden, och julbelysningen är tänd fram till 6 januari (trettondagen). 1963 sköts festligheterna upp på grund av mordet på John F. Kennedy och även 1989, på grund av Kylie Minogues turnéåtaganden.[17] 2015 slogs julbelysningen på tidigare, söndagen 1 november, och detta medförde att man för ovanlighetens skull stängde av gatan för all trafik.[18] År 1996 var det Spice Girls som tände julbelysningen.[19] År 2017 var det Rita Oras tur. Då var det över 1 778 snöbollslika ljusklot som totalt innehöll 750 000 ledlampor. Efter invigningen av julbelysningen på Oxford Street tänds under de närmaste dagarna julbelysningen på alla shoppinggatorna i Londons centrum.[20]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 oktober 2019.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Shopping”. OX ST. https://www.oxfordstreet.co.uk/shop/. Läst 16 april 2018. 
  2. ^ ”City streets” (på engelska) (pdf). Rapporten "London's street family: Theory and case studies". Transport for London. 2014. http://content.tfl.gov.uk/londons-street-family-chapters-3-6-4.pdf. Läst 16 april 2018. 
  3. ^ ”Nearby – Oxford Street, London, UK” (Databas). Transport for London. https://tfl.gov.uk/maps/track?Input=Oxford%20Street,%20London,%20UK&InputGeolocation=0,0&googlePredictionId=EhlPeGZvcmQgU3RyZWV0LCBMb25kb24sIFVL. Läst 16 april 2018. 
  4. ^ Google Maps. A40, London W1D UK to 537 Oxford St, London W1C 2QP, UK. Arkiverad från originalet. https://www.google.co.uk/maps/dir/51.5164178,-0.1304173/51.5132359,-0.1583503/@51.5148406,-0.1535978,15z/data=!3m1!4b1!4m2!4m1!3e2. Läst 8 juli 2015. 
  5. ^ Knight, Stephen (oktober 2014). Oxford Street – the case for pedestrianisation. http://news.bbc.co.uk/1/shared/bsp/hi/pdfs/21_10_14_oxfordstreet.pdf. Läst 15 oktober 2019. 
  6. ^ [a b] Oxford Street: The Development of the Frontage, in Survey of London: volume 40: The Grosvenor Estate in Mayfair, Part 2 (The Buildings). 1980. http://www.british-history.ac.uk/report.asp?compid=42129. Läst 15 oktober 2019. 
  7. ^ [a b] ”36”. Tottenham Court Road, in Old and New London: Volume 4. 1878. http://www.british-history.ac.uk/report.aspx?compid=45208. Läst 15 oktober 2019. ”"Rathbone Place, Oxford Street, 1718," fastställer datumet för dess tillkomst, eftersom "Tyburn Road" inte verkar ha varit allmänt känd som "Oxford Street" förrän cirka tio eller elva år senare” 
  8. ^ Oxford Street: The Development of the Frontage, in Survey of London: volume 40: The Grosvenor Estate in Mayfair, Part 2 (The Buildings) – section 2. 1980. http://www.british-history.ac.uk/survey-london/vol40/pt2/pp171-173. Läst 15 oktober 2019. 
  9. ^ 1973 ”London is shaken by two bombings laid to the IRA” (på engelska). New York Times. 9 mars 1973. https://www.nytimes.com/1973/03/09/archives/london-is-shaken-by-two-bombings-laid-to-the-ira-one-dead-and-243.html 1973. Läst 19 oktober 2019. 
  10. ^ ”London's Oxford St. bombed”. The Gazette (Montreal). 20 december 1974. https://news.google.com/newspapers?id=YRMyAAAAIBAJ&sjid=2aEFAAAAIBAJ&pg=904,1108071&dq=oxford+street&hl=en. Läst 15 oktober 2019. 
  11. ^ ”A Chronology of the Conflict – 1975”. CAIN Web Service. Ulster University. http://cain.ulst.ac.uk/othelem/chron/ch75.htm#Aug. Läst 25 januari 2017.  Arkiverad 6 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ ”United Kingdom : Two Bombs explode in Oxford Street”. ITN News. 16 december 1992. http://www.itnsource.com/shotlist//RTV/1992/12/16/604201035/?s=handcuff. Läst 15 oktober 2019. 
  13. ^ ”Bond Street Station – design”. Bond Street Station – design. Crossrail. http://www.crossrail.co.uk/route/stations/bond-street/. Läst 15 oktober 2019.  Arkiverad 28 oktober 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ ”Tottenham Court Road – design”. Tottenham Court Road – design. Crossrail. http://www.crossrail.co.uk/route/stations/tottenham-court-road/. Läst 15 oktober 2019.  Arkiverad 28 oktober 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ ”Crossrail to be finished without Bond Street 'by March 2021'” (på engelska). BBC. 26 april 2019. https://www.bbc.com/news/uk-england-london-48054789. Läst 15 oktober 2019. 
  16. ^ ”Special Report for Christmas/New Year/Christmas Decorations” (på engelska). http://news.bbc.co.uk/2/hi/special_report/for_christmas/_new_year/christmas_decorations/41518.stm. Läst 15 oktober 2019. 
  17. ^ [a b] ”London's bright past”. BBC News. 22 december 1997. http://news.bbc.co.uk/1/hi/special_report/for_christmas/_new_year/christmas_decorations/41518.stm. Läst 15 oktober 2019. 
  18. ^ ”Oxford Street Christmas Lights”. Time Out. 14 oktober 2015. http://www.timeout.com/london/things-to-do/oxford-street-christmas-lights-2. Läst 15 oktober 2019. 
  19. ^ ”A brief history Londons Christmas Lights” (på engelska). Arkiverad från originalet den 15 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191015134226/https://www.citymetric.com/business/brief-history-london-s-christmas-lights-3485. Läst 15 oktober 2019. 
  20. ^ Lundberg, Helena (3 november 2018). ”Julmys i London – 10 saker du inte vill missa”. Expressen. https://www.expressen.se/allt-om-resor/resmal/europa/julmys-i-london-10-saker-du-inte-vill-missa/. Läst 19 oktober 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_Street&oldid=55900383”