Papuaand

	Papuaand; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Andfåglar; Anseriformes
Familj	Änder; Anatidae
Släkte	Salvadorina; Rothschild & Hartert, 1894
Art	Papuaand; S. waigiuensis
Vetenskapligt namn
	§ Salvadorina waigiuensis
Auktor	Rothschild & Hartert, 1894
Synonymer
	Anas waigiuensis; Salvadoriand;

Papuaand^[2] (Salvadorina waigiuensis) är en hotad and som lever i forsar och bergssjöar på Nya Guinea.^[3]

Utseende

Papuaanden är en medelstor and med en längd på 43 centimeter. Fågeln har ett mörkbrunt huvud med en bandad och fläckig brun och vit kropp, med orangea ben och en gul näbb. Ingen annan and på Nya Guinea har liknande utseende.^[1]

Utbredning

Papuaanden är endemisk för Nya Guineas bergstrakter där den rapporterats från så höga höjder som 4 300 meter över havet. Den har setts ända ned till 70 meters höjd, men anses vara ovanlig under 600 meter och vanligast vid de högsta höjderna.^[4]^[5]^[6]^[7]

Systematik

Fågeln placeras i det monotypiska släktet Salvadorina och det är oklart vilka andra änder den är släkt med.^[8] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Ekologi

Arten häckar vid forsar och snabbt flytande floder och åar samt alpint belägna sjöar, men har ibland iakttagits vid mer långsamma floder.^[4]^[5] Den för ett tillbakadraget liv och ses oftast ensam eller i par.^[9] Den lägger två till fyra ägg under torrperioden.^[10] Fågeln är en allätare som lever av vattenlevande ryggradslösa djur, grodyngel och växter som den fångar på ytan eller genom att dyka.^[4]^[9]^[10]

Status

Papuaanden har beskrivits som "ofta fåtalig men lokalt ganska vanlig". Den är "sällsynt till ovanlig" i mer tillgängliga områden, där jakt kan ha decimerat beståndet, men kan lätt hittas på vissa mindre störda platser och det återstår stora otillgängliga områden inom artens utbredning. Den är ovanlig under 600 meters höjd och vanligast vid de högsta höjderna. Beståndets storlek och utveckling är okänd. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga släktesnamn är en hyllning till den italienska naturforskaren Tommaso Salvadori.^[11] Fram tills nyligen kallades den även salvadoriand på svenska, men justerades 2022 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[2] Det vetenskapliga artnamnet syftar på ön Waigeo som ligger utanför västra Nya Guinea.^[11]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Salvadori's teal, 1 januari 2010.

Noter

^ [a b c] BirdLife International 2021 Salvadorina waigiuensis . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 23 december 2022.
^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b c] Coates, B. J. 1985. The birds of Papua New Guinea, 1: non-passerines. Dove, Alderley, Australia.
^ [a b] Callaghan, D. A.; Green, A. J. 1993. Wildfowl at risk, 1993. Wildfowl 44: 149-169.
^ Beehler, B. M. and Pratt, T. K. 2016. Birds of New Guinea. Distribution, taxonomy, and systematics. Princeton University Press, Princeton, New Jersey.
^ Beehler, B. M., Pratt, T. K. and Zimmerman, D. A. 1986. Birds of New Guinea. Princeton University Press, Princeton.
^ Kear, J. (1975), Salvadori's Duck of New Guinea, Wildfowl 26, 104-111.
^ [a b] Pratt, T. K. and Beehler, B. M. 2015. Birds of New Guinea. Princeton University Press, Princeton.
^ [a b] Kear, J. 1975. Salvadori's Duck of New Guinea. Wildfowl 26: 104-111.
^ [a b] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Salvadorina waigiuensis.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Salvadorina waigiuensis.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] BirdLife International 2021 Salvadorina waigiuensis . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 23 december 2022.

[BLS-2] [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[Coates-4] [a b c] Coates, B. J. 1985. The birds of Papua New Guinea, 1: non-passerines. Dove, Alderley, Australia.

[Green-5] [a b] Callaghan, D. A.; Green, A. J. 1993. Wildfowl at risk, 1993. Wildfowl 44: 149-169.

[6] Beehler, B. M. and Pratt, T. K. 2016. Birds of New Guinea. Distribution, taxonomy, and systematics. Princeton University Press, Princeton, New Jersey.

[7] Beehler, B. M., Pratt, T. K. and Zimmerman, D. A. 1986. Birds of New Guinea. Princeton University Press, Princeton.

[8] Kear, J. (1975), Salvadori's Duck of New Guinea, Wildfowl 26, 104-111.

[Pratt-9] [a b] Pratt, T. K. and Beehler, B. M. 2015. Birds of New Guinea. Princeton University Press, Princeton.

[Kear-10] [a b] Kear, J. 1975. Salvadori's Duck of New Guinea. Wildfowl 26: 104-111.

[j-11] [a b] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]