Pehr Adolf von Bonsdorff
| Pehr Adolf von Bonsdorff | |
| Född | 27 oktober 1791[1] Åbo |
|---|---|
| Död | 11 januari 1839[1] (47 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Storfurstendömet Finland |
| Utbildad vid | Kungliga Akademien i Åbo  |
| Sysselsättning | Kemist[2] |
| Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
| Föräldrar | Gabriel von Bonsdorff |
| Släktingar | Johan Gabriel von Bonsdorff (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Pehr Adolf von Bonsdorff, född 27 oktober 1791 i Åbo, död 11 januari 1839 i Helsingfors, var en finländsk kemist, son till Gabriel von Bonsdorff.
Bonsdorff vann den filosofiska graden 1815, blev docent i kemi 1816, adjunkt 1818 och professor 1823. Han hörde till Berzelius mest framstående elever. Han var en bland de verksammaste stiftarna av Finska Vetenskaps-Societeten (1838).
Bland hans arbeten må nämnas de i Kungl. Vetenskapsakademiens handlingar införda uppsatserna Försök att bestämma sammansättningen af de mineralier, hvilka kristallisera i amfibolens form (1821) och Om atmosferiska luftens inverkan vid metallers oxidation (1836, belönad med lindblomska guldmedaljen).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Bonsdorff, Pehr Adolf von i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bonsdorff, 3. Per Adolf von, 1904–1926.
- ^ [a b] Uppslagsverket Finland, Svenska folkskolans vänner, Uppslagsverket Finland-ID: VonBonsdorffPehrAdolfUppslagsverketFinland.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1162422727749153-1, läst: 7 mars 2015.[källa från Wikidata]
|