Per Wahlöö
Per Wahlöö | |
Per Wahlöö ca 1968. | |
Pseudonym | Peter Wahloo[1] |
---|---|
Född | 5 augusti 1926 Tölö församling, Halland |
Död | 22 juni 1975 (48 år) Sankt Pauli församling, Malmö |
Yrke | Författare, journalist |
Nationalitet | Svensk |
Språk | svenska[2] |
Genrer | Kriminalromaner |
Noterbara verk | Sjöwall-Wahlöö-böckerna |
Maka | Inger Andersson (1954–1957; skilda) Sylvia Nilsson (1957–1968; skilda) |
Partner | Maj Sjöwall (levde ihop 1963–1975) |
Barn | Annikki, Tetz, Jens |
Släktingar | Waldemar Wahlöö (far) Claes Wahlöö (bror) |
Per Fredrik Wahlöö, född 5 augusti 1926 i Tölö församling i Tölö socken, Halland, död 22 juni 1975 i Sankt Pauli församling i Malmö,[3] var en svensk författare, journalist och översättare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Wahlöö var son till journalisten och författaren Waldemar Wahlöö och Karin Svensson, som senare ingick äktenskap, samt bror till stadsantikvarien i Lund, Claes Wahlöö.
Wahlöös journalistbana inleddes 1947 på Sydsvenska Dagbladet i Malmö och fortsatte sedan från 1949 på den nystartade Kvällsposten där han var fast anställd till 1953. Därefter frilansade han under 1950-talet, skrev teaterrecensioner och filmartiklar i bland annat Norrköpings Tidningar innan han kom till Stockholm till Veckorevyn och senare Folket i Bild som 1963 blev FIB aktuellt. År 1964 kan Wahlöös journalistiska bana sägas vara avslutad. Åren 1965–1970 var han engagerad i den nya vänsterns tidning Tidsignal där han ingick i redaktionsrådet med bland andra Kurt Salomonson.[4]
En vänsterradikal tendens, kommunistisk ideologi och dramatiskt effektiv berättarkonst utmärker Wahlöös tidiga romaner om makt och rätt, till exempel Lastbilen från 1962, som skildrar Francodiktaturens Spanien. Från mitten av 1960-talet skrev han tillsammans med livskamraten Maj Sjöwall en rad kriminalromaner med antihjälten Martin Beck som brottsutredare; flera av dem har filmatiserats.[5]
Wahlöö var under sina sista år sjuk i cancer och avled efter en operation av bukspottskörteln.[6] Han gravsattes i minneslunden på Sankt Pauli mellersta kyrkogård i Malmö.[7]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Per Wahlöö var gift första gången 1954–1957 gift med journalisten och författaren Inger Wahlöö, ogift Andersson (1930–2005),[8] som var dotter till affärsmannen Axel Andersson och Clara, ogift Holm,[9] och andra gången 1957–1968 [10] med Sylvia Wahlöö, ogift Nilsson (född 1929), som är dotter till lantbrukaren Knut Nilsson och Edit Ekman;[10] äktenskapet upplöstes efter att makarna levt åtskilda i flera år. I andra giftet föddes dottern Annikki Wahlöö (född 1962) som haft ett par mindre filmroller.[11][3][12]
Från 1963[13] sammanlevde Wahlöö med sin författarpartner Maj Sjöwall (1935–2020), som var dotter till företagsledaren Will Sjöwall. De fick sönerna Tetz Sjöwall Wahlöö (född 1963) och Jens Sjöwall Wahlöö (född 1966), som båda är verksamma inom filmbranschen.[14][15]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Himmelsgeten 1959 (fr.o.m. nyutgåvan 1967 med titeln Hövdingen. Filmatiserades för TV 1986 som Hövdingen)
- Vinden och regnet 1961
- Lastbilen 1962
- Uppdraget 1963
- Det växer inga rosor på Odenplan 1964
- Mord på 31:a våningen 1964
- Roseanna 1965 (tillsammans med Maj Sjöwall)
- Generalerna 1965
- Mannen som gick upp i rök 1966 (tillsammans med Maj Sjöwall)
- Mannen på balkongen 1967 (tillsammans med Maj Sjöwall)
- Den skrattande polisen 1968 (tillsammans med Maj Sjöwall)
- Stålsprånget 1968
- Brandbilen som försvann 1969 (tillsammans med Maj Sjöwall)
- Polis, polis, potatismos! 1970 (tillsammans med Maj Sjöwall)
- Den vedervärdige mannen från Säffle 1971 (tillsammans med Maj Sjöwall)
- Det slutna rummet 1972 (tillsammans med Maj Sjöwall)
- Polismördaren 1974 (tillsammans med Maj Sjöwall)
- Terroristerna 1975 (tillsammans med Maj Sjöwall)
- Sista resan och andra berättelser 2007 (tillsammans med Maj Sjöwall)
Filmmanus
[redigera | redigera wikitext]- Flygplan saknas (1965)
- Morianerna (1965)
- Nattmara (1965)
- Mördaren – en helt vanlig person (1967)
- Mannen i skuggan (1978)
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Svenska Dagbladets litteraturpris 1965 – för romanen Generalerna.[16]
- Sherlock-priset 1968 – för romanen Den skrattande polisen.[17]
- Edgarpriset 1971 – för romanen Den skrattande polisen.[18]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ hämtat från: DBpedia.[källa från Wikidata]
- ^ CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 48120419.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Wahlöö, Per Fredrik Frånskild man (19/12 1968).
- ^ Hägg, Göran (1999). Den svenska litteraturhistorien ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 607-610. Libris 7282926. ISBN 91-46-17629-2
- ^ Nationalencyklopedin (1996). NE KL band 19. NE Nationalencyklopedin. sid. 184. Libris 14742574. ISBN 9789197624244
- ^ Hellgren, Per (2011). ”"Nu rasar diktaturerna!" – Samhällskritiken i Per Wahlöös journalistik” (kandidatuppsats vid Södertörns högskola). sid. 11. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:490143/FULLTEXT01.pdf. Läst 10 oktober 2024.
- ^ SvenskaGravar
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Wahlöö, Inger Barbro
- ^ Wahlöö, Inger B, journalist, författare, Sthlm i Vem är hon / s 479 (1988).
- ^ [a b] Wahlöö, Per F, författare, Sthlm i Vem Är Det 1965 s 1148
- ^ Annikki Wahlöö på Svensk Filmdatabas.
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011): Wahlöö, Sylvia Maria Elisabet. Frånskild kvinna (19/12 1968).
- ^ Eklund, Stefan (19 juni 2010). ”Deckardam”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/deckardam-svd-moter-maj-sjowall-kvinnan-bakom-beck-bockerna_4887005.svd. Läst 9 december 2013.
- ^ Tetz Sjöwall på Svensk Filmdatabas.
- ^ Jens Sjöwall på Svensk Filmdatabas.
- ^ Hellgren, Per (2015). Nu rasar diktaturerna!: Per Wahlöö och vägen till den nya kriminalromanen. Malmö: Universus Academic Press. sid. 31. Libris 18406929. ISBN 9789187439223
- ^ Sjöwall, Maj; Wahlöö Per (1981). Den skrattande polisen: roman om ett brott ([Ny utg.]). Stockholm: Norstedt. Libris 7153460. ISBN 9118190723
- ^ Linder, Lars (22 oktober 2020). ”Becks väg från svart samhällskritik till urtvättat varumärke”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/becks-vag-fran-svart-samhallskritik-till-urtvattat-varmarke/. Läst 22 oktober 2020.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Erlandsson, Johan (2020). Boken om Beck: och Sjöwall Wahlöö och tiden som for. Stockholm: Piratförlaget. ISBN 978-91-642-0628-2
- Hammar, Bo (2005). Martin Beck: böckerna, brotten och tiden. Stockholm: Pan. Libris 9803801. ISBN 9172636564
- Hellgren, Per (2015). Nu rasar diktaturerna!: Per Wahlöö och vägen till den nya kriminalromanen. Malmö: Universus Academic Press. Libris 18406929. ISBN 9789187439223
- Svedjedal, Johan (2014). ”Samförstånd till döds : två framtidsthrillers av Per Wahlöö”. Ner med allt? : essäer om protestlitteraturen och demokratin, cirka 1965-1975. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 29-40. Libris 14744634. ISBN 9789146225263
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|
|