Regulus
| Regulus | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lejonet |
| Rektascension | 10t 08m 22,31s[1] |
| Deklination | +11° 58′ 01,95″[1] |
| Skenbar magnitud () | 1,40[1] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B8 IVn[1] |
| U–B | -0,36[2] |
| B–V | -0,11[2] |
| Variabeltyp | Misstänkt[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +5,9/+6,3[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -248,73 ± 0,35[5] mas/år Dek.: 5,59 ± 0,21[5] mas/år |
| Parallax () | 41,13 ± 0,35[5] |
| Avstånd | 79,2±0,7 lå (24,3±0,2 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,52[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 3,8[7] M☉ |
| Radie | 3,092 ± 0,147[6] R☉ |
| Luminositet | 288[7] L☉ |
| Temperatur | 12 460 ± 200[7] K |
| Vinkelhastighet | 347[8] km/s |
| Ålder | >1[9] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| Alfa Leonis, 32 Leonis, Cor Leonis, Basilicus, Lion's Heart, Rex, Al Kalb al Asad, Kabeleced, GJ 9316, HR 3982, BD +12° 2149/2147, HD 87901/87884, GCTP 2384.00, LTT 12716/12714, SAO 98967/98966, FK5 380, HIP 49669, FK5 380, LSPM J1008+1158, SKY# 19511, GC 13926, 2MASS J10082229+1158018, SRS 30380, GCRV 6417, N30 2414, SV ZI 793, STF 5006A, GEN# +1.00087901A, TD1 14585, ADS 7654 A, NLTT 23490, TYC 833-1381-1, AG+12 1199, NSV 4750, UBV 9452, ASCC 949713, HGAM 596, PLX 2384, UBV M 15960, HIC 49669, PMC 90-93 274, USNO-B1.0 1019-00203254, CCDM J10083+1159A, PMSC 10030+1227A, uvby98 100087901 A, CSI+12 2149 1, PPM 127140, WDS J10084+1158A, CSV 101099, IRAS 10056+1212, RAFGL 4771S, YPAC 43, 2E 2231, IRC +10226, ROT 1536, HFE83 708, 2E 1005.5+1213, JP11 1896[1] | |
Regulus eller Alfa Leonis (α Leonis, förkortat Alfa Leo eller α Leo), som är stjärnans Bayer-beteckning, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Lejonet och en av de ljusstarkaste stjärnorna på natthimlen (drygt 20:e plats).
Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 41,1[5] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 79 ljusår (ca 24 parsek) från solen.
Regulus är en multipelstjärna med åtminstone fyra komponenter.[10] Primärstjärnan, Regulus A, har ett par ljussvaga följeslagare som tillsammans bildar en dubbelstjärna. De är separerade med 100 AE och kretsar kring varandra med en omloppsperiod på ca 2 000 år. Stjärnparet ligger 4 200 AE från den mycket ljusstarkare Regulus A och omloppsperioden är över 130 000 år.
Regulus BC är separerade med 5 000 AE[11] från Regulus A. De har en gemensam rörelse genom rymdem och tros cirkulera kring varandra.[12] Betecknade som Regulus B och Regulus C, har paret Henry Draper Katalognummer HD 87884. Den första är en stjärna av spektralklass K2 V, medan följeslagaren är approximativt av klass M4 V.[13] Stjärnparet har en omloppsperiod på ca 600 år[12] med en separation på 2,5 bågsekunder år 1942.[13]
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]Regulus betyder 'prins' på latin. Stjärnan är även känd som Kalb Al Asad från arabiskans 'lejonets hjärta'.
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[14] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin från juli 2016[15] innehöll en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN där namnet Regulus anges för denna stjärna, vilket nu ingår i IAU: Catalog of Star Names.[16]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Primärstjärnan Regulus A en blåvit stjärna i huvudserien av spektralklass B8 IVn.[1] Den har en massa som är ca 3,8[7] gånger större massa än solen, har en radie som är ca 3[6] gånger större än solens och avger från dess fotosfär ca 290[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 12 500[7] K.
Regulus A är en relativt ung stjärna med en ålder av drygt en [miljard år.[9] Den roterar mycket snabbt med en projicerad rotationshastighet på 347 km/s,[8] eller ett varv på 15,9 timmar, vilket ger stjärnan ett ovalt utseende (jämför detta med solens måttligare rotationstid på 29,5 dagar). Regulus A är en dubbelstjärna där primärstjärnan omkretsas av en stjärna med en massa av minst 0,3 solmassor och förmodligen är en vit dvärg. De två stjärnorna tar ca 40 dygn för att slutföra en bana runt sitt gemensamma centrum. Med tanke på primärestjärnans extremt förvrängda form kan den relativa omloppsrörelsen väsentligt förändras.
Landskapsstjärna
[redigera | redigera wikitext]Regulus är Hälsinglands landskapsstjärna.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 8 januari 2019..
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] ”Basic data: * alp Leo – High Proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Alpha+Leonis&submit=SIMBAD+search. Läst 21 juli 2015.
- ^ [a b] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237: 0. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
- ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007–2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1: 02025. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ Evans, D. S. (1967). "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities". Determination of Radial Velocities and their Applications. 30: 57. Bibcode:1967IAUS...30...57E.
- ^ [a b c d] van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=49669. Läst 21 juli 2015.
- ^ [a b c] van Belle, Gerard T.; von Braun, Kaspar (2009). "Directly Determined Linear Radii and Effective Temperatures of Exoplanet Host Stars". The Astrophysical Journal. 694 (2): 1085–1098. arXiv:0901.1206. Bibcode:2009ApJ...694.1085V. doi:10.1088/0004-637X/694/2/1085.
- ^ [a b c d e f] Malagnini, M. L.; Morossi, C. (November 1990), "Accurate absolute luminosities, effective temperatures, radii, masses and surface gravities for a selected sample of field stars", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 85 (3): 1015–1019, Bibcode:1990A&AS...85.1015M.
- ^ [a b] Zorec, J.; Royer, F. (January 2012), "Determining the Physical Properties of the B Stars. II. Calibration of Synthetic Photometry", Astronomy & Astrophysics, 537: A120, arXiv:1201.2052, Bibcode:2012A&A...537A.120Z, doi:10.1051/0004-6361/201117691.
- ^ [a b] Rappaport, S.; Podsiadlowski, Ph.; Horev, I. (2009). "The Past and Future History of Regulus". The Astrophysical Journal. 698 (1): 666–675. arXiv:0904.0395. Bibcode:2009ApJ...698..666R. doi:10.1088/0004-637X/698/1/666.
- ^ James B. Kaler. ”Regulus (Alpha Leonis)” (på engelska). Stars. University of Illinois. http://stars.astro.illinois.edu/sow/regulus.html. Läst 21 juli 2015.
- ^ Lindroos, K. P. (1985). "A study of visual double stars with early type primaries. IV Astrophysical data". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 60: 183. Bibcode:1985A&AS...60..183L.
- ^ [a b] Tokovinin, A. A. (1997). "MSC – a catalogue of physical multiple stars". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 124: 75–84. Bibcode:1997A&AS..124...75T. doi:10.1051/aas:1997181.
- ^ [a b] McAlister, H. A.; ten Brummelaar, T. A.; Gies; Huang; Bagnuolo, Jr.; Shure; Sturmann; Sturmann; Turner; Taylor; Berger; Baines; Grundstrom; Ogden; Ridgway; Van Belle; et al. (2005). "First Results from the CHARA Array. I. An Interferometric and Spectroscopic Study of the Fast Rotator Alpha Leonis (Regulus)". The Astrophysical Journal. 628: 439–452. arXiv:astro-ph/0501261. Bibcode:2005ApJ...628..439M. doi:10.1086/430730.
- ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
- ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
- ^ "IAU Catalog of Star Names". Retrieved 28 July 2016.
