Richard Hakluyt
| Richard Hakluyt | |
 | |
| Född | 1552[1][2][3] Hereford, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 23 november 1616[1] eller 1616[4] London |
| Begravd | Westminster Abbey |
| Medborgare i | Kungariket England och England |
| Utbildad vid | Christ Church College Westminster School  |
| Sysselsättning | Geograf, historiker, prosaist, präst, diplomat, författare[4], översättare, vetenskaplig rådgivare |
| Befattning | |
| Kaplan, katedralen i Bristol (1585–1616) Ärkedjäkne, Westminster Abbey (1603–1616) | |
| Arbetsgivare | Oxfords universitet |
| Föräldrar | Richard Hakluyt |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Richard Hakluyt, född 1552 eller 1553, död 23 november 1616 i London, var en engelsk geograf.
Hakluyt åtföljde 1583 såsom kaplan engelska sändebudet sir Edward Stafford till Paris, utnämndes 1590 till kyrkoherde i Wetheringsett-cum-Brockford i Suffolk och valdes 1603 till ärkedjäkne i Westminster Abbey.
Han ägnade sitt liv åt studiet av de geografiska upptäckternas historia och framlade resultatet av sin forskning i flera arbeten, bland vilka märks Divers Voyages Touching the Discoverie of America (1582) och hans huvudarbete The Principal Navigations, Voyages, Traffiques and Discoveries of the English Nation (1598–1600; ny upplaga 1809–12), "den moderna engelska nationens prosaepos".
År 1846 stiftades i London ett efter honom uppkallat sällskap, Hakluyt Society, vilket gjorde till sin uppgift att utge äldre resebeskrivningar.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Hakluyt, Richard i Nordisk familjebok (första upplagan, 1883)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6q24r0n, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: richard-hakluytnationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 27964838, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
|