Hoppa till innehållet

Roadracing-VM 2007

Från Wikipedia

Världsmästerskapen i Roadracing 2007 arrangerades av Internationella motorcykelförbundet och innehöll klasserna MotoGP, 250GP och 125GP i Grand Prix-serien samt Superbike, Supersport och Endurance. MotoGP-säsongen 2007 kördes över 18 deltävlingar på fyra kontinenter. VM-titlar delades ut till bästa förare och till bästa konstruktör.

Världsmästare i roadracing 2007
Klass Mästare individuellt Mästare konstruktörer
MotoGP Casey Stoner Ducati
250GP Jorge Lorenzo Aprilia
125GP Gábor Talmácsi Aprilia
Superbike James Toseland Yamaha
Supersport Kenan Sofuoglu Honda
Endurance S.E.R.T. 1 (Philippe, Lagrive, Da Costa) Suzuki
Sidvagn Time Reeves / Patrick Farrance
2007 års världsmästare i MotoGP-klassen - Casey Stoner.

MotoGP-klassen

[redigera | redigera wikitext]

Nytt för året i MotoGP-klassen är att cylindervolymen sänktes från 990 till 800 cm3 samtidigt som tvåtaktsmotorer inte längre tilläts. Trots detta slogs banrekorden på de flesta banorna vid torrt väder. Även däcksreglementet var ändrat: antalet däck per tävlingshelg begränsades och däcken måste väljas innan de första passen påbörjas. Kritik riktades mot att denna begränsning leder till större chanstagning vad gäller däcksval och att det gör att racen inte blir så täta och spännande eftersom ett felaktigt beslut på torsdag kan vara förödande för racetempot på söndag. Den unge australiensaren Casey StonerDucati dominerade säsongen med 10 segrar och säkrade VM-titeln med en femteplats i Japans Grand Prix på Twin Ring Motegi. Valentino Rossi, Yamaha, med fyra segrar låg länge på andra platsen i VM-tabellen, men passerades i sista deltävlingen av Dani Pedrosa som där tog sin andra seger för säsongen. Chris Vermeulen, också Australien, på en Suzuki, tog sin första GP-seger på ett regnigt Le Mans, det var också Suzukis första GP-seger sen 2001.

Regerande världsmästaren Nicky Hayden hittade inte alls stilen i säsongsinledningen, hans första podieplats kom först med en tredje plats i nionde racet. Efter fortsatt blygsamma resultat och krascher i regnet på Le Mans och Donington Park slutade han åtta i VM-tabellen.

Slutställning

[redigera | redigera wikitext]
Plats Förare Stall Poäng
1 Casey Stoner Ducati Marlboro 367
2 Dani Pedrosa Repsol Honda 242
3 Valentino Rossi FIAT Yamaha 241
4 John Hopkins Rizla Suzuki 189
5 Marco Melandri Gresini Honda 187
6 Chris Vermeulen Rizla Suzuki 179
7 Loris Capirossi Ducati Marlboro 166
8 Nicky Hayden Repsol Honda 127
9 Colin Edwards FIAT Yamaha 124
10 Alex Barros Pramac Ducati 115
11 Randy de Puniet Team Kawasaki 108
12 Toni Elías Gresini Honda 104
13 Alex Hofmann Pramac Ducati 65
14 Carlos Checa LCR Honda 65
15 Anthony West Team Kawasaki 59
16 Sylvain Guintoli Tech 3 Yamaha 50
17 Shinya Nakano Konica Minolta Honda 47
18 Makoto Tamada Tech 3 Yamaha 38
19 Kurtis Roberts Team KR 10
20 Roger Lee Hayden Team Kawasaki 6
= Michel Fabrizio Gresini Honda 6
22 Fonsi Nieto Team Kawasaki 5
23 Olivier Jacque Team Kawasaki 4
24 Kenny Roberts Jr Team KR 4
25 Nobuatsu Aoki Rizla Suzuki 3
26 Shinichi Itoh Pramac Ducati 1

Deltävlingar, banor och segrare

[redigera | redigera wikitext]
Datum Grand Prix Bana Segrare MotoGP Fabrikat Rapport
10 mars Qatar Losail Casey Stoner Ducati *
25 mars Spanien Jerez Valentino Rossi Yamaha *
22 april Turkiet Istanbul Casey Stoner Ducati *
6 maj Kina Shanghai Casey Stoner Ducati *
20 maj Frankrike Le Mans Chris Vermeulen Suzuki *
3 juni Italien Mugello Valentino Rossi Yamaha *
10 juni Katalonien Circuit de Catalunya Casey Stoner Ducati *
24 juni Storbritannien Donington Park Casey Stoner Ducati *
30 juni Holland Assen TT Circuit Valentino Rossi Yamaha *
15 juli Tyskland Sachsenring Dani Pedrosa Honda *
22 juli USA Laguna Seca Casey Stoner Ducati *
19 augusti Tjeckien Automotodrom Brno Casey Stoner Ducati *
2 september San Marino Misano World Circuit Casey Stoner Ducati *
16 september Portugal Estoril Valentino Rossi Yamaha *
23 september Japan Motegi Loris Capirossi Ducati *
14 oktober Australien Phillip Island Casey Stoner Ducati *
21 oktober Malaysia Sepang Casey Stoner Ducati *
4 november Valencia Valencia Dani Pedrosa Honda *

250-klassen kördes enligt samma schema som MotoGP-klassen med undantag för Laguna Seca i USA. I den näst sista deltävlingen säkrade spanjoren och regerande världsmästaren Jorge Lorenzo VM-titeln efter 8 segrar.

Slutställning

[redigera | redigera wikitext]
Plats Förare Stall Poäng
1 Jorge Lorenzo Fortuna Aprilia 312
2 Andrea Dovizioso Kopron Team Scot Honda 260
3 Alex de Angelis Master Aspar Aprilia 235
4 Álvaro Bautista Master Aspar Aprilia 181
5 Héctor Barberá Team Toth Aprilia 177
6 Hiroshi Aoyama Red Bull KTM 160
7 Mika Kallio Red Bull KTM 157
8 Thomas Lüthi Emmi Caffe Latte Aprilia 133

Deltävlingar, banor och segrare

[redigera | redigera wikitext]
Grand Prix Vinnare Märke
Qatar Jorge Lorenzo Aprilia
Spanien Jorge Lorenzo Aprilia
Turkiet Andrea Dovizioso Honda
Kina Jorge Lorenzo Aprilia
Frankrike Jorge Lorenzo Aprilia
Italien Álvaro Bautista Aprilia
Katalonien Jorge Lorenzo Aprilia
Storbritannien Andrea Dovizioso Honda
Holland Jorge Lorenzo Aprilia
Tyskland Hiroshi Aoyama KTM
Tjeckien Jorge Lorenzo Aprilia
San Marino Jorge Lorenzo Aprilia
Portugal Álvaro Bautista Aprilia
Japan Mika Kallio KTM
Australien Jorge Lorenzo Aprilia
Malaysia Hiroshi Aoyama KTM
Valencia Mika Kallio KTM

125-klassen kördes enligt samma schema som MotoGP-klassen med undantag för Laguna Seca i USA. Klassen dominerades av Master Aspar Aprilia-stallet. Förhandsfavoriten Mattia Pasini körde bra men drabbades av en serie mekaniska problem och bröt de flesta loppen efter mycket bra körning - fyra segrar under andra delen av säsongen hjälpte inte. Säsongen blev istället en kamp mellan ungraren Gábor Talmácsi och teamkollegan spanjoren Héctor Faubel. Talmácsi blev världsmästare endast fem poäng före Faubel.

Slutställning

[redigera | redigera wikitext]

efter 17 deltävlingar av 17

Plats Förare Team Poäng
1 Gabor Talmacsi Bancaja Aspar Aprilia 282
2 Héctor Faubel Bancaja Aspar Aprilia 277
3 Tomoyoshi Koyama Red Bull KTM 193
4 Lukáš Pešek Seedorf Valsir Derbi 182
5 Mattia Pasini Polaris World Aprilia 174
6 Sergio Gadea Bancaja Aspar Aprilia 170
7 Simone Corsi Skilled Racing Aprilia 164
8 Joan Olivé Polaris World Aprilia 131

Deltävlingar, banor och segrare

[redigera | redigera wikitext]
Grand Prix Bana Segrare
Qatar Losail Héctor Faubel
Spanien Jerez Gabor Talmacsi
Turkiet Istanbul Simone Corsi
Kina Shanghai Lukáš Pešek
Frankrike Le Mans Sergio Gadea
Italien Mugello Héctor Faubel
Katalonien Catalunya Tomoyoshi Koyama
Storbritannien Donington Park Mattia Pasini
Holland Assen Mattia Pasini
Tyskland Sachsenring Gabor Talmacsi
Tjeckien Brno Héctor Faubel
San Marino Misano Mattia Pasini
Portugal Estoril Héctor Faubel
Japan Motegi Mattia Pasini
Australien Phillip Island Lukáš Pešek
Malaysia Sepang Gabor Talmacsi
Valencia Valencia Héctor Faubel