Hoppa till innehållet

Robert A. Heinlein

Från Wikipedia
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Robert A. Heinlein
FöddRobert Anson Heinlein
7 juli 1907[1][2][3]
Butler, USA
Död8 maj 1988[4][2][3] (80 år)
Carmel-by-the-Sea[5], USA
Andra namnAnson MacDonald, Lyle Monroe, John Riverside, Caleb Saunders och Simon York
Medborgare iUSA
Utbildad vidUnited States Naval Academy, filosofie kandidat,
SysselsättningFörfattare[6], litteraturkritiker, manusförfattare, sjöofficer
Noterbara verkStjärnsoldaten, Främling på egen planet, Egen rymddräkt finnes och Dubbelstjärna
Politiskt parti
Demokratiska partiet
MakaVirginia Heinlein
(g. 1948–1988)
Utmärkelser
Hugopriset för bästa roman (1956)
Hugopriset för bästa roman (1960)
Hugopriset för bästa roman (1962)
Hugopriset för bästa roman (1967)
Damon Knight Memorial Grand Master Award (1975)
Inkpot Award (1977)[7]
Prometheus-priset - Hall of Fame (1983)
Locuspriset för fantasyroman (1985)[8]
Prometheus-priset - Hall of Fame (1987)
Prometheus-priset - Hall of Fame (1996)
Prometheus-priset - Hall of Fame (1998)
Science Fiction and Fantasy Hall of Fame (1998)
Retrospektiva Hugopriset för bästa roman (2001)
Retrospektiva Hugopriset för bästa kortroman (2001)
Prometheus-priset - Hall of Fame (2003)
Retrospektiva Hugopriset för bästa kortroman (2016)
Retrospektiva Hugopriset för bästa långnovell (2016)
Prometheus-priset - Hall of Fame (2017)
Retrospektiva Hugopriset för bästa roman (2018)
Retrospektiva Hugopriset för bästa kortroman (2018)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Robert Anson Heinlein, född 7 juli 1907 i Butler i Missouri, död 8 maj 1988 i Carmel i Kalifornien, var en amerikansk science fiction-författare.

Robert A Heinlein brukar tillsammans med Isaac Asimov och Arthur C. Clarke räknas till de mest betydelsefulla moderna författarna i genren.

Huvudteman i hans olika verk var individualism, libertarianism, religion, förhållandet mellan fysisk och emotionell kärlek och tankar kring ovanliga familjekonstellationer.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Heinlein föddes 1907 i Butler, Missouri men växte upp i Kansas City. Dåtidens värderingar präglade honom i hans senare verk. Emellertid kom han att bryta mot mycket av just det, både i skrivande och privat. Han avlade examen vid Amerikanska flotthögskolan 1929, och tjänstgjorde som sjöofficer i amerikanska flottan. Kort därefter gifte han sig men äktenskapet varade bara ett år. Efter skilsmässan gifte han om sig 1932, med Leslyn Macdonald. Leslyn var politiskt engagerad och Isaac Asimov har senare berättat att Heinlein under de åren blev allt mer lik henne; en "hängiven liberal". Åren 1933-1934 tjänstgjorde Heinlein ombord på USS Roper, där han avancerade till löjtnant. 1934 tvingades han gå iland efter att ha drabbats av tuberkulos.

Under sin långa sjukhusvistelse kom han i kontakt med vattensängen, en i hans tycke alltför undermålig konstruktion. Han började skissa på en bättre modell och i romanerna Uppror i Utopia (Beyond This Horizon), Dubbelstjärna, och Främling på egen planet beskrev han, i detalj hur en sådan borde se ut. Denna detaljbeskrivning ledde till att ingen kunde göra anspråk på att patentera vattensängen.

Robert Heinlein, 1929, under hans period i flottan

Efter att Heinlein tvingats lämna militären anmälde han sig till några mindre kurser inom matematik och fysik vid University of California, Los Angeles, men slutade, antingen på grund av dålig hälsa eller för att politiken var mer lockande. Han livnärde sig därefter på olika jobb, bland annat att köpa och sälja fastigheter och silverbrytning. I början av 1930-talet engagerade han sig i Upton Sinclairs socialiströrelse EPIC (End poverty in California). När Sinclair blev nominerad i valet till guvernör i Kalifornien år 1934 deltog Heinlein aktivt i valkampanjen, som dock inte räckte till. Fyra år senare drev Heinlein sitt eget namn men lyckades inte heller då röna någon framgång.

Robert A. Heinlein, L. Sprague de Camp och Isaac Asimov vid Philadelphia Navy Yard, 1944.

Under senare år höll Heinlein tyst om sitt socialistiska förflutna och skrev om sina politiska erfarenheter på ett mycket försynt och undflyende sätt.

Under senare delen av 1930-talet levde Heinlein enkelt, han hade en mindre sjukpension från flottan. Då han var skuldsatt började han skriva och 1939 fick han sin första novell (Life-Line) såld till Astounding magazine. Han blev snabbt förknippad som ledare av rörelsen för social science fiction. Under andra världskriget var han verksam som flygingenjör vid Philadelphia Naval Shipyard, dit han också rekryterade Isaac Asimov och L. Sprague de Camp.

Vid krigsslutet 1945 började Heinlein tvivla på sitt tidigare yrkesverksamma liv och huruvida det var rätt väg att gå. Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki och kalla kriget sporrade honom att skriva verklighetsbaserat om politiska ämnen, en annan anledning var att han ville slå sig in på en bättre betald marknad. Han skrev fyra berättelser för veckomagasinet Saturday Evening Post, med start i februari 1947, i och med The Green Hills of Earth som gjorde honom till den första science fiction-författaren att ta sig ur "skräplitteraturträsket". År 1950 vann den dokumentär-lika filmen Destination månen en Oscar för bästa specialeffekter. Heinlein skrev historien och händelseförloppet samt kom på många av specialeffekterna. Denna framgång ledde in Heinlein på den framgångsrika barnlitteraturmarknaden som kom att vara 1950-talet ut.

År 1947 skilde han sig från sin andra fru, men gifte sig på nytt ett år senare med Virginia Ginnie Heinlein som kom att bli hans livskamrat livet ut. Virginia stod tveklöst som modell när Heinlein skapade sina intelligenta och självständiga kvinnliga figurer. Åren 1953–1954 gav sig makarna Heinlein ut på en jorden runt-resa som han skildrade i Tramp Royale, och som också gav honom material till science fiction-romaner så som Marsflickan (Podkayne of Mars) som utspelade sig ombord på rymdfarkoster. Asimov trodde sig märka att Heinlein drog sig alltmer ut på högerkanten politiskt efter giftermålet med Virginia.

Robert och Virginia Heinlein på Tahiti, 1978.

Med ungdomssböckerna byggde han upp en stor skara vetenskapsintresserade ungdomar. Då Stjärnsoldaten avvisades av förlaget som för kontroversiell kände han att det var dags att gå vidare och som han uttryckte det, skriva: "my own stuff, my own way". Följande år skrev han en serie science fiction-böcker som blev stilbildande inom genren. Däribland hans mest kända, Främling på egen planet (1961) och Revolt mot jorden (1966). I början av 1970-talet led Heinlein av en alltmer sviktande hälsa. Han drabbades av njursvikt som tog två år att tillfriskna ifrån. Ganska snart började han skriva igen och 1973 kom Time Enough for Love vilket i och med den införde flera teman han senare skulle använda sig av.

Paret Heinlein reste år 1976 runt i USA för att engagera folk till att ge blod; samma år blev han för tredje gången vald till hedersgäst vid World Science Fiction Convention i Kansas City, Missouri.

Under en semesterresa till Tahiti år 1978 drabbades han av ischemi. Hans hälsa var återigen starkt nedsatt och Heinlein blev så småningom en av de första i världen att genomgå en by-passoperation. Samma år deltog han i en kommitté i USA:s representanthus och senaten. Han hävdade där sin tro att, så kallade spinnoffs från rymdforskningen gynnade sjuka och äldre. Heinleins hjärtoperation gav tillfälligt ny energi och han skrev ytterligare fem böcker från år 1980 fram till dess att han gick bort i sömnen, till följd av lungemfysem och hjärtsvikt 1988.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga romaner

[redigera | redigera wikitext]

Ungdomsromaner

[redigera | redigera wikitext]

Sena romaner

[redigera | redigera wikitext]

"Framtidshistorier", noveller

[redigera | redigera wikitext]
  • Mannen som sålde månen (The man who sold the moon)) (1939) (översättning Harry Östlund och Sven Elmgren, 1954)
  • Misfit (1939)
  • Life-Line (1939)
  • The Roads Must Roll (1940)
  • Requiem (1940)
  • If This Goes On ... (1940)
  • Coventry (1940)
  • Blowups Happen (1940)
  • Universe (1941)
  • Methuselahs Children (1941)
  • Logic of Empire (1941)
  • Space Jockey (1947)
  • It's Great to Be Back! (1947)
  • Bortom jorden, The Green Hills of Earth (1947) (översättning John-Henri Holmberg [m.fl.], 1983)
  • Ordeal in Space (1948)
  • The Long Watch (1948)
  • Gentlemen, Be Seated (1948)
  • The Black Pits of Luna (1948)
  • Delilah and the Space Rigger (1949)

Andra noveller

[redigera | redigera wikitext]

Samlingar

[redigera | redigera wikitext]
  • Mannen som sålde månen (The Man Who Sold the Moon, 1950)
  • Waldo and Magic Inc. (1950)
  • Assignment in Eternity (1953)
  • Revolt år 2100 (Revolt in 2100, 1953) (översättning Agneta Sneibjerg, 1984)
  • The Robert Heinlein Omnibus (1958)
  • The Menace from Earth (1959)
  • The Unpleasant Profession of Jonathan Hoag (1959)
  • Lost Legacy (1960)
  • Vilse i universum (Orphans of the Sky, 1963) (översättning Gunnar Gällmo, 1979)
  • Three by Heinlein (1965)
  • A Robert Heinlein Omnibus (1966)
  • The Past Through Tomorrow (1967)
  • The Best of Robert A. Heinlein (1973)
  • Expanded Universe (1980)
  • A Heinlein Trio (1980)
  • The Fantasies of Robert A. Heinlein (1999)

Sakprosa och essäer

[redigera | redigera wikitext]
  • Grumbles from the Grave (1989)
  • Take Back Your Government: A Practical Handbook for the Private Citizen (1992) (Skriven på 1940-talet)
  • Tramp Royale (1992)

Spin-offer

[redigera | redigera wikitext]
  • The Notebooks of Lazarus Long illuminated by D.F Vassallo (1978)
  • Fate's Trick by Matt Costello (1988)
  • Requiem: New Collected Works by Robert A. Heinlein and Tributes to the Grand Master (1992)

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Priser, utmärkelser och utnämningar

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Robert-A-Heinleintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6pc3z2f, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 29, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 9169982, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Robert Anson Heinlein, abART (på flera språk), abART person-ID: 63661, läst: 11 mars 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.comic-con.org , läst: 17 september 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.sfadb.com .[källa från Wikidata]
  9. ^ ”Damon Knight Memorial Grand Master” (på engelska). Science Fiction and Fantasy Writers of America (SFWA). Arkiverad från originalet den 1 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110701114233/http://www.sfwa.org/nebula-awards/nebula-weekend/events-program/grandmaster/. Läst 18 mars 2017. 
  10. ^ ”Heinlein on Mars” (på engelska). International Astronomical Union. 17 november 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2415. Läst 22 juli 2023. 
  11. ^ ”Minor Planet Center 6312 Robheinlein” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6312. Läst 22 juli 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Robert_A._Heinlein&oldid=55770806”