Rostmes

	Rostmes; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Mesar; Paridae
Släkte	Titor; Poecile
Art	Rostmes; P. rufescens
Vetenskapligt namn
	§ Poecile rufescens
Auktor	(Townsend 1837
Utbredning
Synonymer
	Parus rufescens;

Rostmes^[2] (Poecile rufescens) är en tätting i familjen mesar som förekommer i västra Nordamerika.^[3]

Kännetecken

Utseende

Rostmesen är en liten till medelstor (11,5-12,5 cm) tita med typiskt för släktet svart hjässa, svart haklapp och vit kind. Fjäderdräkten är relativt mörk med mörkgrå vingar och stjärt och mörkt rödbrun rygg. Färgen på undersidan varierar, från rödbrunt på flankerna i norr till mer gråbrunt i söder. Den vita kindfläcken är relativt smal.^[4]

Läten

Lätena är generellt ljusare än andra amerikanska titor. Sången består av en accelererande serie.^[4]

Utbredning och systematik

Rostmes delas upp i tre underarter med följande utbredning:^[3]

Poecile rufescens rufescens – förekommer ifrån Alaska till kustnära centrala Kalifornien och Sierra Nevada i norra Kalifornien
Poecile rufescens neglectus – kustnära Kalifornien (sydvästra Marin County)
Poecile rufescens barlowi – kustnära Kalifornien (San Francisco Bay till Santa Barbara County)

Arten är närmast släkt med kanadames och lappmes.

Släktestillhörighet

Rostmesen placerade tidigare i det stora messläktet Parus. Data från jämförande studier av DNA och morfologi visade att en uppdelning av släktet bättre beskriver mesfåglarnas släktskap^[5]^[6] varför de flesta auktoriteter idag behandlar Poecile som ett distinkt släkte.^[3]

Levnadssätt

Rostmesen hittas i täta och fuktiga barrskogar med douglasgran, tall, amerikansk sekvoja, coloradogran och cedertuja. Den förekommer också ses i vissa lövskogar, framför allt med i pil- eller alstånd utmed vattendrag och ibland i ekskogskanter. Rostmesen besöker ofta fågelmatningar i stadsnära miljöer, men lever till största delen av insekter och andra ryggradslösa djur.^[7]

Häckning

Fågeln häckar från mitten av mars till slutet av juni. Boet hackas ut ur en rutten trädstam eller stubbe eller placeras i ett gammalt hackspettshål. Den lägger en till två kullar med ett till elva ägg som ruvas i tolv till 18 dagar. Ungarna är flygga 18–21 dagar efter kläckning.^[7]^[8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till 9,7 miljoner häckande individer.^[9]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2016 Poecile rufescens Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 21 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 321. ISBN 0-679-45120-X
^ Gill, F.B., B. Slikas, and F.H. Sheldon (2005), Phylogeny of titmice (Paridae): II. Species relationships based on sequences of the mitochondrial cytochrome-b gene, Auk 122, 121-143.
^ Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.
^ [a b] Chestnut-backed Chickadee Faktablad om rostmes på allaboutbirds.org
^ Gosler, A. & Clement, P. (2019). Chestnut-backed Chickadee (Poecile rufescens). n: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59869 15 maj 2019).
^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör rostmes.
Bilder & media
Wikispecies har information om Poecile rufescens.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Poecile rufescens Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 21 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[Sibley-4] [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 321. ISBN 0-679-45120-X

[5] Gill, F.B., B. Slikas, and F.H. Sheldon (2005), Phylogeny of titmice (Paridae): II. Species relationships based on sequences of the mitochondrial cytochrome-b gene, Auk 122, 121-143.

[6] Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.

[ALLABOUT-7] [a b] Chestnut-backed Chickadee Faktablad om rostmes på allaboutbirds.org

[hbw-8] Gosler, A. & Clement, P. (2019). Chestnut-backed Chickadee (Poecile rufescens). n: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59869 15 maj 2019).

[9] Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]