Hoppa till innehållet

Södermanlands regemente (pansar)

Från Wikipedia

För infanteriregementet Södermanlands regemente, se Södermanlands regemente (infanteri).
Södermanlands regemente
(P 10)
Vapen för Södermanlands regemente tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnSödermanlands regemente
Datum1942–1957 [a]
1963–2004 [b]
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypPansartrupperna
RollUtbildningsförband [c]
Del avOperativa insatsledningen [d]
FöregångareSödermanlands regemente
EfterföljareSödermanlandsgruppen [e]
Ingående delarSödermanlandsbrigaden [f]
Motorskolan [g]
StorlekRegemente
HögkvarterSträngnäs garnison
FörläggningsortSträngnäs
ÖvningsplatsUtö skjutfält, Härads skjutfält
Valspråk"Regimus neque hostis"
("Det är vi som bestämmer - inte fienden") [h]
FärgerSvart och gult           [i]
Marsch"Södermanlands regementes marsch" [j]
Maskot"Flugan"
Årsdagar13 augusti [k]
DekorationerSödfoGM/SM [l]
SödermlregMSM [m]
SegernamnWarszawa (1656)
Frederiksodde (1658)
Tåget över Bält (1658)
Fraustadt (1706)
Helsingborg (1710)
Gadebusch (1712)
Stäket (1719)
WebbplatsSödermanlands regementes officerares kamratförening
Befälhavare
RegementschefBengt Degerman [n]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1963
Förbandstecken m/1960
Tilläggstecken

Södermanlands regemente var ett pansarförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1942–1957 och 1963–2004. Förbandsledningen var förlagd i Strängnäs garnison i Strängnäs.[2][3][4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Bildandet

[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att pansartrupperna skulle organiseras som ett truppslag vid sidan de övriga truppslagen. Till pansartrupperna skulle ett nytt regemente bildas, ett regemente skulle överföras från kavalleriet, samt två regementen överföras från infanteriet, däribland Södermanlands regemente. Redan i samband med försvarsbeslutet 1936 hade det beslutats att Södermanlands regemente (I 10) jämte Skaraborgs regemente (I 9), från den 1 oktober 1939 skulle utbilda varsin stridsvagnsbataljon. Från den 1 oktober 1942 organiserades regementet som ett pansarregemente, under namnet Södermanlands pansarregemente (P 3). Att Södermanlands regemente fick beteckningen P 3 och Skaraborgs regemente beteckningen P 4, berodde på ett önskemål från Skaraborgs regemente, där man ville förhindra förväxling med Livregementets husarer (K 3), vilka även de var förlagda i Skövde.[5][6][7]

Formellt trädde försvarsbeslutet i kraft sommaren 1943. I praktiken var regementet knappast klart som pansarregemente, den första tiden fram till 1945 lades främst vid att försöka utbilda personalen, så att de i sin tur kunde instruera rekryterna vid förbandet. De stridsvagnar som behövdes fanns inte ännu inte på plats. Under hösten 1942 påbörjades leveranser av Stridsvagn m/41. Senare erhöll man Stridsvagn m/42, och de kunde tillsammans med de äldre stridsvagnarna stridsvagn m/40 och stridsvagn m/37 fylla behovet. Från 1944 erhöll man även tillgång till Utö skjutfält, tidigare hade endast begränsade skjutövningar kunnat utföras på Stora Rullingen. Hösten 1944 kunde även den moderna motorverkstaden på Kaskaden tas i bruk. 1945 kan uppbyggnadsskedet sägas ha varit avklarat.[8]

Pansarinfanteri

[redigera | redigera wikitext]

Inför 1955 års riksdag föreslog chefen för armén Carl August Ehrensvärd vissa ändringar i arméns organisation, bland annat förändringar gällande Södermanlands pansarregemente (P 3) skulle ombildas till regemente för pansarinfanteriutbildning. Det med bakgrund till att arméchefen ansåg att utbildningen vid pansartrupperna skulle koncentrera till Göta pansarlivgarde (P 1), Skånska pansarregementet (P 2) och Skaraborgs pansarregemente (P 4) och därmed frigöra förläggningskapacitet i Strängnäs som motsvarade behovet för en utbildningsenhet av pansarinfanteri. Regeringen föreslog därmed att pansarinfanteriutbildningen skulle påbörjas i Strängnäs våren 1957. Därmed skulle regementet i Strängnäs benämnas Södermanlands regemente (I 10).[9] Denna del av riksdagsbeslutet som innefattade flera omlokaliseringar och omorganisationer av armén, blev startskottet för den så kallade Mälarkarusellen. Vilket innebar att ett 70-tal officerare från det avvecklade Upplands regemente (I 8) överfördes till Södermanlands regemente. Vidare överfördes lika många officerare från Södermanlands regemente till övriga pansarregementen, då främst Göta livgarde (P 1), i Enköping på andra sidan Mälaren. Göta livgarde kom därmed att svara för stridsvagnsutbildning och Södermanlands regemente för infanteriutbildning till de brigader som då båda regementena svarade för.[10]

Pansartrupperna

[redigera | redigera wikitext]

I samband med att 1963 års krigsorganisation trädde i kraft 1963, återfördes regementet till pansartrupperna. Och tillfördes från den 1 april 1963 organisations- och utbildningsansvar för både stridsvagns- och pansarinfanteridelarna. Regementet återfick dock inte sin tidigare beteckning P 3, utan istället fick regementet beteckningen P 10.

Brigaden avvecklas

[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsbeslutet 1972 kom regementets brigad, Södermanlandsbrigaden (PB 10), tillsammans med Blåa brigaden (PB 6) vid Göta livgarde att upplösas och utgå ur krigsorganisationen. Detta med bakgrund att riksdagen antog regeringens förslag med att "de pansarbrigader som i vissa avseenden är reducerade ska utgå ur krigsorganisationen". Riksdagsbeslutet kunde lika gärna pekat ut de båda brigaderna vid namn, då de båda brigaderna saknade pansarbandvagnar till ett pansarskyttekompani per bataljon och med det ej var kompletta. Blåa brigaden omorganiserades till 6. pansargruppen och Södermanlandsbrigaden omorganiserades till en fristående gruppstab med tre skyttebataljoner. Vidare fick Södermanlands regemente utbildningsansvaret för de bandpansarvärnskompanier som kom att ingå i infanteribrigaderna.[11]

OLLI-reformen

[redigera | redigera wikitext]

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Södermanlands regemente med Strängnäs försvarsområde (Fo 43). Och från den 1 juli 1973 bildade försvarsområdesregementet P 10/Fo 43. Detta medförde att Södermanlands regemente blev ett A-förband (försvarsområdesregemente), och övriga förband inom försvarsområdet blev B-förband (utbildningsförband). Inom ett försvarsområde tillfördes A-förbanden det samlade mobiliserings- och materialansvaret, och B-förband svarade endast som ett utbildningsförband.[12]

Försvarsbesluten

[redigera | redigera wikitext]

Knappt ett halvår efter att riksdagen beslutat om att Strängnäs försvarsområde (Fo 43), under namnet Södermanlands försvarsområde, skulle integreras i Södermanlands regemente, föreslog samma riksdag att Södermanlands regemente (P 10) skulle utgå ur pansartruppernas organisation. Pansarutbildningen skulle efter hand upphöra och av krigsorganisatoriska skäl återigen ersättas med infanteriutbildning.[13] Inför riksdagen i december 1977 konstaterade dock regeringen i sin proposition till försvarsbeslutet 1977 att pansarutbildningen inte skulle att avvecklas förrän långt in på 1980-talet. Inför propositionen hade Försvarets fredsorganisationsutredning övervägt att omlokalisera Svea trängregemente (T 1) till Strängnäs. Men då man samtidigt inte visste hur länge pansarutbildningen skulle bedrivas i Strängnäs, så skulle det innebära sämre förutsättningar till att samlokalisera ett trängförbandet med Södermanlands regemente.[14]

1974 års regeringsform

[redigera | redigera wikitext]

I samband med att 1974 års regeringsform trädde i kraft den 1 januari 1975, ändrades namnet från Kungliga Södermanlands regemente till enbart Södermanlands regemente. Samtidigt fråntogs Konungen den formella rollen som högste befälhavare för krigsmakten, vilket även kom att gälla rollen som förbandschef över gardesförbanden. Från den 1 januari 1975 blev monarken istället hederschef över gardesförbanden.

Brigaden återetableras

[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsbeslutet 1982 ansågs det att Armén var i behov av mekaniserade enheter för anfallsstrid. Vilket föranledde att delar av 6. pansargruppen kom att överföras till Södermanlands regemente. Vilken hade varit underställd Upplands regemente (S 1/Fo 47/48. Under utbildningsåret 1983/1984 blev regementet åter ett regemente med egen brigad, då Södermanlandsbrigaden återuppsattes.[15]

Försvarsbesluten...igen

[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsutredning 1988, där riksdagen antog regeringens proposition, beslutades att Svea ingenjörregemente (Ing 1) skulle samlokaliseras med Södermanlands regemente i Strängnäs. Bakgrunden till regeringens förslag var att Svea ingenjörregementes framtida utbildningsansvar, enligt regeringens mening, skulle till begränsad kostnad kunna samlokaliseras med en annan myndighet. Samtidigt såg man vikten med att fältarbetsförband utbildades i Stockholms närhet. Omlokaliseringen av regementet skulle vara genomförd senast den 1 juli 1992.[16] Hösten 1990 avtog arbetet med omlokaliseringen. Och i försvarsbeslutet 1992 föreslog regeringen återigen en flytt av Svea ingenjörregemente till Strängnäs. Där en bataljon om två till tre utbildningskompanier skulle utgöra grunden till Svea ingenjörbataljon ingåendes i Södermanlands regemente. Omlokaliseringen var planerad att vara på plats i Strängnäs den 1 januari 1994.[17] Någon omlokalisering av Svea ingenjörregemente blev dock aldrig av, då regeringens ursprungliga proposition inte fick ett majoritetsstöd i riksdagen. Och i den omarbetade propositionen hade Svea ingenjörregemente undantagits från avveckling eller omlokalisering.[18]

Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs det att omlokalisera Försvarets internationella kommando (SWEDINT) till Strängnäs. Ett förslag som Försvarsmakten stödde. Dock kom beslutet bli att kommandot omlokaliserades till Kungsängen trots att regementet framhävde goda förbindelser med Skavsta flygplats samt närheten till Kjula flygbas.[19] Till samma försvarsbeslutet hade regementsledningen fått två uppdrag av arméledningen, att redovisa konsekvenserna av fortsatt verksamhet inom Strängnäs garnison, samt avveckla all verksamhet i Strängnäs och Livgrenadjärbrigaden (IB 4) utvecklas till en mekaniserad brigad. Istället för en avveckling av Strängnäs garnison, kom hela Linköpings garnison att avvecklas, inklusive försvarsområdesstaben för Östergötlands försvarsområde (Fo 41). Istället skulle Östergötlands- och Södermanlands län bilda ett försvarsområde, och som skulle ledas av försvarsområdesbefälhavaren (regementschefen) vid Södermanlands regemente. Det nya försvarsområdet fick namnet Södermanlands och Östergötlands försvarsområde (Fo 43).[20]

Genom försvarsbeslutet 2000 kom försvarsområdesstaben vid regementet att avvecklas. Då den regionala territoriella ledningen vid försvarsområdesregementena överfördes till fyra nybildade Militärdistrikt. Militärdistrikten övertog delar ur tidigare militärområdesstaber samt Gotlands militärkommando, försvarsområdesstaber, försvarsområdesgrupper, marinkommandon och flygkommandon. Vidare överfördes vissa stöduppgifter från försvarsområdesstaberna till underhållsregementena. Den operativa underhållsledningen inordnas i Operativa insatsledningen. För Södermanlands regemente medförde försvarsbeslutet att regementet omorganiseras från ett försvarsområdesregemente till ett utbildningsregemente.[21]

Genom försvarsbeslutet 2004 kom riksdagen bland annat att besluta om en avveckling av Södermanlands regemente. Inför försvarsbeslutet ställdes regementet mot Jämtlands fältjägarregemente (I 5), Södra skånska regementet (P 7) och Gotlands regemente (P 18), där regeringen var angelägna med att skapa rationella produktionsförutsättningar, och en långsiktigt hållbar organisationsstruktur. Den nya organisationen skulle svara mot de krav som den nya strukturen med insatsförband och utvecklings- och kompetensresurser ställer. Samtliga regemente utbildade mekaniserade förband, och hade goda produktionsförhållanden samt goda verkstadsresurser. Regeringen ville att Försvarsmakten skulle utvecklas till ett insatsförsvar, med en större tonvikt på internationalisering. Något som kom att medföra att regeringen föreslog en avveckling av bland annat Södermanlands regemente. Kvar av de tre regementena blev Södra skånska regementet, vilka regeringen ansåg geografiskt ha den bästa fördelaktiga lokalisering, med närheten till ett övningsfält som var av central betydelse för Försvarsmakten. Regeringen fäste även stor vikt av att ha ett militärt utbildningsförband med markstridsinriktning i Skåneregionen, med korta avstånd både till Öresundsbron och Barsebäcksverket.[22]

Den 31 december 2004 avvecklades regementet, från och med 1 januari 2005 övergick regementet till en avvecklingsorganisation fram till dess att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 30 juni 2006.[23] Den 8 april 2005 genomfördes den sista traditionsenliga utryckningsceremonin i domkyrkan, där regementschefen tackade 500 soldater och officerare för deras insatser. Senare samma dag muckade den sista grundutbildningsbataljonen vid regementet, genom den traditionsenliga marschen ut genom kaserngrindarna. Den 4 juni 2005 höll regementet en avvecklingsceremoni på kaserngården. Där regementets sista chef, Bengt Degerman, överlämnade regementets fana till chefen för Södermanlandsgruppen. Efter fanöverlämningen förklarade Degerman regementet nedlagt.[24][25]

Regementets sista värnpliktiga utgjordes av en vakt- och eskortpluton (51. V/E), vilka muckade från regementet i december 2005. Avvecklingen av regementet skulle vara helt genomförd till senast den 30 juni 2006.[26]

Ingående enheter

[redigera | redigera wikitext]

Förvarsmusiken

[redigera | redigera wikitext]

Arméns musikpluton, sedermera Armens Musikkår, liksom Arméns Trumkår var förlagd vid P 10 fram till regementets nedläggning. Även Försvarsmusikcentrum hade sin bas vid P 10 mellan 1994-2005.

FN-skolan

[redigera | redigera wikitext]

FN-skolan var förlagd vid regementet åren 1956–1984, då den omlokaliserades till Almnäs garnison. Södermanlands regemente har alltid varit främst när det gäller internationella missioner. Bland annat har förbandet ansvarat för första Kongomissionen, Bosnienmissionen, första Kosovomissionen och även den första Liberiamissionen. Regementets officerare har tidigt blivit präglade av den internationella miljön i Försvarsmakten (tidigare Krigsmakten), vilket visat sig varit bara av godo för regementet.

Södermanlandsbrigaden

[redigera | redigera wikitext]

Södermanlandsbrigaden (PB 10) bildades 1949 genom att 10. pansarbrigaden omorganiserades till förbandstypen Pansarbrigad 49. Brigaden fick samtidigt namnet Södermanlandsbrigaden (PB 10). Genom försvarsbeslutet 1958 kom brigaden att omorganiseras till infanteri för att åter bli pansar 1963.

Brigaden avvecklades 1974 för att åter sättas upp 1982 fast då som en mekaniserad brigad. 1994 kom Södermanlandsbrigaden att avskiljas från regementet och blev från 1 juli samma år ett kaderorganiserat krigsförband inom Mellersta militärområdet (Milo M). Brigaden avvecklades den 30 juni 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000.

I samband med försvarsbeslutet 1942 då infanteriregementena satte upp fältregementen och dubbleringsregementen kom istället Södermanlands regemente att organisera en pansarbrigad. Genom försvarsbeslutet 1948 infördes brigader i hela armén vilket medförde att armén renodlades till två brigadtyper, infanteribrigader och pansarbrigader, där Södermanlands regemente kom att stå för Södermanlandsbrigaden (PB 10).[27]

Södermanlands försvarsområde

[redigera | redigera wikitext]

Södermanlands försvarsområde (Fo 43), ursprungligen Strängnäs försvarsområde (Fo 43), bildades den 1 oktober 1942. I samband med OLLI-reformen den 1 juli 1973 fick Strängnäs försvarsområde gemensam stab med Södermanlands regemente. Den 1 januari 1998 kom Södermanlands försvarsområde (Fo 43) och Östergötlands försvarsområde (Fo 41) tillsammans bilda Södermanlands och Östergötlands försvarsområde (Fo 43), med stab i Strängnäs. Södermanlands och Östergötlands försvarsområde upplöstes och avvecklades den 30 juni 2000.[28]

Motorskolan

[redigera | redigera wikitext]

Arméns motorskola (MotorS) bildades 1944 som en självständig funktionsskola. Skolan var till en början förlagd i Stockholm. År 1948 omlokaliserades skolan till Strängnäs. Från den 1 juli 1986 uppgick skolan och blev en del av Södermanlands regemente (P 10). Sommaren 1991 omlokaliserades skolan till Skövde, där den från den 1 juli 1991 uppgick i det nybildade Arméns underhållscentrum (UhC).[29]

Utbildningskompanier

[redigera | redigera wikitext]
  • 1. Livkompaniet
  • 2. Vingåkers kompani
  • 3. Nyköpings kompani
  • 4. Oppunda kompani
  • 5. Strängnäs kompani
  • 6. Öster Rekarne kompani
  • 7. Väster Rekarne kompani
  • 8. Gripsholms kompani

Förläggningar och övningsplatser

[redigera | redigera wikitext]

Förläggning

[redigera | redigera wikitext]

Regementets kasernområde uppfördes åren 1916–1921, och inflyttningen skedde den 3 juli 1921, men stod helt färdiga sommaren 1923. Kasernområdet har byggts ut allteftersom, bland annat med ett nytt motorområde i slutet 1970-talet. I samband med att Svea ingenjörregemente planerades att omlokaliseras till Strängnäs, färdigställdes både kansli och kaserner till ingenjörbataljonen.[2] Efter att riksdagen beslutade att regementet skulle avvecklas, kom Vasallen den 1 augusti 2005 att tillträdda som ägare över kasernområdet. Avvecklingsorganisationen upphörde den 30 juni 2006, då även kasernområdet lämnades.[30]

Övningsplatser

[redigera | redigera wikitext]

Från 1944 hade regementet sina stridsvagnsövningar på Utö skjutfält. År 1957 övertogs skjutfältet av Göta livgarde, men återfördes 1980, i samband med att Göta livgarde avvecklades. Regementet utnyttjades även Vansö övningsfält, vilket ligger nordväst om regementet. Härads skjutfält var regementets övningsfält som användes för stridsskjutningar.[2][31] Efter att regementet avvecklades överfördes Härads skjutfält till Ledningsregementet, och Utö skjutfält till Amfibieregementet.

Heraldik och traditioner

[redigera | redigera wikitext]

Södermanlands regementes marsch är en av de mest kända svenska marscherna. Regementets högtidsdag firades den 13 augusti, detta till minne av Slaget vid Stäket 1719.[2]

År 1987 filmades delar av filmen Nionde kompaniet (1987) av Colin Nutley på regementsområdet i Strängnäs.[32]

Södermanlandsgruppen (SLG) tillsammans med officerarna vid regementet bär dock traditionerna av regementet vidare genom officersföreningen som fortfarande driver regementets mäss, samt genom idrottsföreningen P 10 IF som främst utövar orienteringsskytte.

Förbandsfanor

[redigera | redigera wikitext]

När regementet omorganiserades till ett pansarregemente 1942, kom regementet att föra sin fana från 1850. Den 7 juni 1958 mottog regementet en ny fana, vilken överlämnades till regementet av kung Gustaf VI Adolf. År 1994 troppades fanan från 1850. År 1994 mottog regementet en ny fana, vilken överlämnades av kung Carl XVI Gustaf. I samband med att regementes brigad avskiljdes från regementet 1994, ändrades vapenskölden, detta genom att två pansrade nävar ersattes med två korslagda svärd. Vapenskölden med de två pansrade nävarna fördes av Södermanlandsbrigaden åren 1994–2000. Från den 1 juli 2000 återtog regementet den vapensköld som övertogs av brigaden 1994.[2]

Kamratförening

[redigera | redigera wikitext]

Vid Södermanlands regemente bildades den 10 juni 1945 kamratföreningen Södermanlands regementes officerares kamratförening, vilken är en ideell förening och har som syfte att vara en länk och samlingsplats mellan anställda som tjänstgjort vid Södermanlands regemente, Södermanlands försvarsområdesstab och Södermanlandsbrigaden, vidare vårdar föreningen förbandets minne och traditioner.

Utmärkelsetecken

[redigera | redigera wikitext]

År 1990 instiftades Södermanlands regemente och försvarsområdes förtjänstmedalj i guld och silver (SödfoGM/SödfoSM). År 2005 instiftades i samband med avvecklingen regementets minnesmedalj (SödermlregMSM).[33][34][35]

Förbandschefer

[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma åren 1942–1957, samt åren 1963–2005.[3]

Namn, beteckning och förläggningsort

[redigera | redigera wikitext]
Namn
Kungl Södermanlands pansarregemente 1942-10-01 – 1957-03-31
Kungl Södermanlands regemente 1963-04-01 – 1974-12-31
Södermanlands regemente 1975-01-01 – 2004-12-31
Avvecklingsorganisation 2005-01-01 – 2006-06-30
Beteckningar
P 3 1942-10-01 – 1957-03-31
P 10 1963-04-01 – 1973-06-30
P 10/Fo 43 1973-07-01 – 2000-06-30
P 10 2000-07-01 – 2004-12-31
AO P 10 2005-01-01 – 2006-06-30
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Strängnäs garnison/Eldsundsviken (F) 1942-10-01 – 1957-03-31
Strängnäs garnison/Eldsundsviken (F) 1963-04-01 – 2006-06-30
Utö skjutfält (Ö) 1944-??-?? – 1957-03-31
Utö skjutfält (Ö) 1980-07-01 – 2006-06-30
Härads skjutfält (Ö) 1957-??-?? – 2005-08-31

Kända personer som gjort värnplikt på P 10

[redigera | redigera wikitext]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Minnessten och kanslihuset vid kasernetablissementet.
    Minnessten och kanslihuset vid kasernetablissementet.
  • Flygfoto över kasernetablissementet i östlig riktning.
    Flygfoto över kasernetablissementet i östlig riktning.
  • Vy från utsidan av kasernetablissementet
    Vy från utsidan av kasernetablissementet
  • Vy från insidan av kasernetablissementet
    Vy från insidan av kasernetablissementet
  • Matsalsbyggnaden vid kasernetablissementet
    Matsalsbyggnaden vid kasernetablissementet
  • Kasern vid kasernetablissementet
    Kasern vid kasernetablissementet
  • Kaserner vid kasernetablissementet (1939)
    Kaserner vid kasernetablissementet (1939)
  • Kaserner vid kasernetablissementet (2020)
    Kaserner vid kasernetablissementet (2020)
  • Garnisonsvakten.
    Garnisonsvakten.
  • Infarten från garnisonsvakten
    Infarten från garnisonsvakten
  • Musikpaviljongen vid kasernetablissementet
    Musikpaviljongen vid kasernetablissementet
  • Södermanlands regementes vapen 1994–2000
    Södermanlands regementes vapen 1994–2000
  • Södermanlands regemente fana m/1956
    Södermanlands regemente fana m/1956
  • Minnesmedlaj
    Minnesmedlaj
  • Minnesmedlaj
    Minnesmedlaj
  • Förtjänstmedalj
    Förtjänstmedalj

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Åren 1942–1957 hade regementet beteckningen P 3
  2. ^ Åren 1963–2004 hade regementet beteckningen P 10
  3. ^ Åren 1973–2000 var regementet organiserat som ett försvarsområdesregemente.
  4. ^ Åren 1942–1957 och 1963–1966 var regementet underställt chefen för IV. militärområdet, åren 1966–1991 Östra militärområdet, åren 1991–2000 Mellersta militärområdet åren 2000–2004 chefen för Operativa insatsledningen.
  5. ^ Södermanlandsgruppen är arvtagare, men bildades redan 2000.
  6. ^ Åren 1949–1974, samt åren 1982–1994 var Södermanlandsbrigaden en del regementet
  7. ^ Åren 1986–1991 var Motorskolan en del regementet
  8. ^ Regementets valspråk präglades 1984 av dåvarande brigadchefen för Södermanlandsbrigaden.
  9. ^ Under regementets sista år användes dock färgerna svart, gult och rött även, som en särskiljning till Skaraborgs regemente.
  10. ^ Förbandsmarschen fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953.[1]
  11. ^ Till minne av Slaget vid Stäket 1719.
  12. ^ Regementets förtjänstmedalj instiftades 1990.
  13. ^ Regementets minnesmedalj instiftades 2005
  14. ^ Degerman blev sista chefen för regementet.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sandberg (2007), s. 50
  2. ^ [a b c d e] Braunstein (2003), s. 171-174
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 315
  4. ^ Holmberg (1993), s. 24-25
  5. ^ Kjellander (1992), s. 31
  6. ^ Kjellander (1992), s. 426
  7. ^ Kjellander (1992), s. 427
  8. ^ Kungl Södermanlands regemente under 350 år Red. Henricson & Ohlsson s. 342–348.
  9. ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1955”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-110_EG30110/html. Läst 27 januari 2019. 
  10. ^ Kjellander (1992), s. 432-433
  11. ^ Henricson, Sandberg (2006), s. 81
  12. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 12 augusti 2016. 
  13. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW03135. Läst 12 augusti 2016. 
  14. ^ ”Regeringens proposition 1977/78:65”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365. Läst 12 augusti 2016. 
  15. ^ Henricson, Sandberg (2006), s. 94-95
  16. ^ ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 12 augusti 2016. 
  17. ^ Kjellander (1992), s. 428
  18. ^ Henricson, Sandberg (2006), s. 59
  19. ^ Henricson, Sandberg (2006), s. 60
  20. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 12 augusti 2016. 
  21. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:97”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vissa-organisatoriska-fragor-inom-forsvarsmakten_GN0397. Läst 13 augusti 2016. 
  22. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 13 augusti 2016. 
  23. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:43”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/forsvarsmaktens-grundorganisation_GS0343/html. Läst 26 maj 2018. 
  24. ^ Henricson, Sandberg (2006), s. 340-341
  25. ^ Rask, Ulf K. (4 juni 2005). ”Södermanlands regemente nedlagt”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 21 december 2005. https://web.archive.org/web/20051221131410/http://www.p10.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=28432. Läst 6 december 2009. 
  26. ^ ”Om Södermanlands regemente”. Försvarsmakten. 20 juni 2006. Arkiverad från originalet den 20 juni 2006. https://web.archive.org/web/20060620230437/http://www.p10.mil.se/. Läst 6 december 2009. 
  27. ^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110202141319/http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 22 november 2009. 
  28. ^ Holmberg (1993), s. 74
  29. ^ Holmberg (1993), s. 61
  30. ^ ”Årsredovisning 2008/bilaga-2”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2008/bilaga-2-arsredovisning-2008.pdf. Läst 26 maj 2018. 
  31. ^ Henricson, Sandberg (2006), s. 217-221
  32. ^ ”Filming locations for Nionde kompaniet” (på engelska). Internet Movie Database. http://www.imdb.com/title/tt0093634/locations. Läst 18 februari 2009. 
  33. ^ ”SödfoGM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={9325FAFA-2A8A-46AA-94E0-01EE8350FED6}&listmode=0&medal={F6155EE0-EB37-4BC2-826B-7BA7EDA3B87F}. Läst 31 december 2017. 
  34. ^ ”SödfoSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={9325FAFA-2A8A-46AA-94E0-01EE8350FED6}&listmode=0&medal={511FE776-F1B6-4A84-96ED-33CEB2A9CCEE}. Läst 31 december 2017. 
  35. ^ ”SödermlregMSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={9325FAFA-2A8A-46AA-94E0-01EE8350FED6}&listmode=0&medal={FED30FCD-F310-4210-9A43-BE8199738A79}. Läst 31 december 2017. 
  36. ^ Ringman, Magnus (7 oktober 1999). ”Malajens möte med generalen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/9910/07/israel.html. Läst 25 maj 2009. 
  37. ^ Ringman, Magnus (19 januari 1999). ”Från liten kille till stor statsminister”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9901/19/persson.html. Läst 25 maj 2009. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Henricson, Bo; Sandberg, C.V., red (2006). Södermanlands regemente 1973-2005. Strängnäs: Kungl. Södermanlands regementes officerares kamratförening. Libris 10193512. ISBN 91-631-8864-3 
  • Kjellander , Bo, red (1992). Pansartrupperna 1942–1992. Skövde: Arméns pansarcentrum. Libris 7449092. ISBN 91-630-1253-7 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Andersson, Björn (1990). Kongl. Södermanlands regemente: arkiv. Stockholm: Stockholms univ. Libris 9887208 
  • Henricson, Gunnar; Ohlsson, Nils, red (1977). Kungl. Södermanlands regemente under 350 år. Strängnäs: Utg. Libris 146174 
  • Henricson, Bo; Sandberg, C.V., red (2006). Södermanlands regemente 1973-2005. Strängnäs: Kungl. Södermanlands regementes officerares kamratförening. Libris 10193512. ISBN 91-631-8864-3 
  • Leijonhufvud, Karl K:son (1914). Kungl. Södermanlands regementes historia 1771-1915. D. 1, 1771-1815. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1654880 
  • Leijonhufvud, Karl K:son (1915). Kungl. Södermanlands regementes historia 1771-1915. D. 2, 1816-1915. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1654881 
  • Leijonhufvud, Karl K:son (1919). Kungl. Södermanlands regementes historia 1771-1915. D. 3, Anteckningar om Kungl. Södermanlands regementes personal 1560-1919. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1654882 
  • Moberg, Nils-Henrik (1977). En återblick vid 350-årsjubiléet: [Kungl. Södermanlands regemente 1627-1977]. Strängnäs: Regementet. Libris 149520 
  • Wahlberg, Evert (1982). Indelningsverket vid Södermanlands regemente. [Strängnäs]: [Förf.]. Libris 349750 
  • Wahlberg, Evert, red (1994). Södermanlands regemente: historier. [Strängnäs]: [E. Wahlberg]. Libris 7794205. ISBN 91-971383-6-3 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Södermanlands_regemente_(pansar)&oldid=55547906”