Saltskutan Anna Maria
Anna Maria eller Saltskutan som hon också kallas, är vraket efter ett handelsfartyg som ligger ett par hundra meter utanför Dalarös södra udde i Haninge kommun och Stockholms södra skärgård. Namnet Saltskutan kommer av att hon, liksom många andra handelsfartyg, brukade återvända hem med salt i lasten från sina långväga handelsresor ner till södra Europa.
Under den smällkalla vintern 1709 var Anna Maria på väg mot Portugal med en last av plank, järn och koppar då hon fastnade i isen utanför Dalarö och där blev hon kvar i väntan på ett mildare väder. På grund av den stränga kylan fick besättningen lämna fartyget och fara in till Stockholm, medan fem personer beordrades stanna kvar för att vakta. En kväll när manskapet gått iland och satt på krogen råkade något i kabyssen fatta eld och hon drabbades av en våldsam brand och sjönk. Man vet inte säkert varför skeppet började brinna, kanske elden orsakades av något glödande efter dagens matlagning.
Skeppet, en holländsk och kravellbyggd flöjt, var 38 meter långt och 8,4 meter brett. Materialet tycks genomgående ha varit ek. Skrovet är till största delen bevarat, förutom aktern som brunnit ner.
Vrakplatsen är delvis utgrävd och skrovet ligger på 20 meters djup. På grund av vandalisering råder dykförbud.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Johan Rönnby och Jonathan Adams (1994). Östersjöns junkna skepp. Tidens förlag
- Niklas Eriksson (2014) Urbanism under Sail: An Archaeology of fluit ships in early modern everyday life [1]
- Christian Ahlström (1995). Spår av hav, yxa och penna, kap 5. Finska Vetenskapssocieteten
- ”Anna Maria”. Sjöhistoriska museet. Arkiverad från originalet den 27 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180227034758/https://www.sjohistoriska.se/marinarkeologi/vrak-i-ostersjon/anna-maria. Läst 26 februari 2018.