Silicider

Silicider är kiselföreningar av variabel sammansättning. De är strukturellt närmare borider än karbider.

Egenskaper

Till utseendet påminner de om metaller och många är elektriskt ledande. I likhet med borider och karbider, kan sammansättning hos silicider inte enkelt anges som kovalenta molekyler. De kemiska bindningarna i silicider sträcker sig från ledande metalliknande strukturer till kovalenta eller joniska. Silicider av alla icke-övergångsmetaller har beskrivets, med undantag för beryllium.

Kiselatomer i silicider kan ha många möjliga former:

• Isolerade kiselatomer: elektriskt ledande Cu₅Si, (V, Cr, Mn)₃Si, Fe₃Si, Mn₃Si och icke-ledande (Mg, Ge, Sn, Pb)₂Si, (Ca, Ru, Ce, Rh, Ir, Ni)₂Si
• Si₂-par: U₃Si₂, samt Hf- och Th- silicider
• Si₄-tetraedrer: KSi, RbSi, CsSi
• Si_n-kedjor: USi, (Ti, Zr, Hf, Th, Ce, Pu)Si, CaSi, SrSi, YSi
• Plana hexagonala, grafitliknande Si-lager: β-USi₂, silicider av andra lantanoider och aktinoider
• Vågformade hexagonala Si-skikt: CaSi₂
• Öppna tredimensionella Si-skelett: SrSi₂, ThSi₂, α-USi₂

Framställning

Silicider framställs i allmänhet genom att smälta en metall i närvaro av kisel. En silicid framställd genom en självjusterande process kallas en salicid. Detta är en process där silicidkontakter bildas i endast de områden där den deponerad metallen (som efter glödgning blir en metallkomponent av siliciden) är i direkt kontakt med kisel, följaktligen, är processen självjusterande.

Användning

Tekniskt utnyttjas silicider vid tillverkning av stål (kalciumsilicider) och som värmeledare (molydensilicid).

Grupp 1- och 2- silicider t.ex. Na₂Si och Ca₂Si, reagerar med vatten under bildning av väte och/eller silaner. På Consumer Electronics Show (CES) 2012 introducerades en säker och miljövänlig 1kW- eller 3kW- mobiltelefonladdare med natriumsilicid, som körs på vatten, för "människor som tillbringar längre tid borta från elnätet”. Vilken som helst typ av vatten kan användas, även saltvatten.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Allmänna källor

• Bra Böckers lexikon, 1979

Externa länkar

• http://www.tms.org/pubs/journals/jom/0509/chen-0509.html