Hoppa till innehållet

Sippsläktet

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Anemone” leder hit. För musikgruppen, se Anemone (musikgrupp).
Sippsläktet
Gulsippa (A. ranunculoides)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljRanunkelväxter
Ranunculaceae
SläkteSippsläktet
Anemone
Vetenskapligt namn
§ Anemone
AuktorCarl von Linné
Synonymer
  • Anemonastrum Holub
  • Anemonidium (Spach) Holub
  • Anemonoides Miller
  • Hepatica Miller
  • Jurtsevia A. Löve & D. Löve
  • Pulsatilla Miller

Sippsläktet eller sippor (Anemone)[1] är ett växtsläkte med 158 arter i familjen ranunkelväxter.[1] Sipporna kommer från norra och södra halvklotets tempererade delar. De växer ofta i ljusa skogar och på alpängar.

Nyare forskning stödjer att blåsippssläktet (Hepatica) och backsippssläktet (Pulsatilla) skall inkluderas bland de egentliga sipporna.[2]

Sippsläktets arter är fleråriga örter med en jordstam. Stjälkarna är långa och överst sitter blommorna ensamma eller några få tillsammans. Blomfärgen är oftast vit, röd eller blå, sällan gul. Liksom andra ranunkelväxter har de många ståndare och många fria (apokarpa) pistiller. Under varje blomma finns tre svepeblad men foder saknas. Frukten är en nöt som ofta är hårig, vilket underlättar spridning för vinden. De olika sipparterna innehåller ett gift som irriterar hud och slemhinnor[3], och som kan ge blåsor i mun och svalg om man äter dem.

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Efterledet sippa kan spåras tillbaka till säper som använts för vitsippa i finländska Nyland. Säper kommer i sin tur av det franska ordet, chapel, som svenskan lånat in via tyskan, schappel eller scheppel, ett ord som betecknar en 'blomsterkrans', ett 'diadem' men också 'kungakrona' och 'brudkrona'.[4][5]

Många växter inom släktet Anemone kallas av tradition anemoner på svenska (som till exempel bukettanemon och höstanemon). Vissa havsanemoners likhet med anemoner låg bakom dessa djurs namngivning på svenska[6].

Dottertaxa

[redigera | redigera wikitext]
Anemone coronaria, bukettanemon

I Catalogue of Life listas följande som dottertaxa till Sippor, i alfabetisk ordning:[1]

Andra arter:

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (4 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17270079. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Hoot, S. B., A. A. Reznicek, and J. D. Palmer. 1994. Phylogenetic relationships in Anemone (Ranunculaceae) based on morphology and chloroplast DNA. Syst. Bot. 19: 169-200.
  3. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 72. ISBN 91-20-04445-3 
  4. ^ Ingemar Unge (2009). ”Rebusen hör i hop med karnevalerna”. Tidningen Vi. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518095149/http://vitidningen.episerverhotell.net/templates/PrintPage.aspx?id=11094. Läst 2 maj 2015.  Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Wessén, Elias (1979[1973]). Våra ord: deras uttal och ursprung – kortfattad etymologisk ordbok (2., tillök. uppl., 3. tr.). Stockholm: Esselte studium. sid. 393. Libris 8347876. ISBN 91-24-19975-3. https://runeberg.org/varaord/0403.html 
  6. ^ Havsanemoner på NE.se. Läst 2011-11-24.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Katalogdata
​​​ • BioLib: 38355​ • Dyntaxa: 1005747​ • EoL: 37273​ • GBIF: 3016227​​ • Tropicos: 40014392​ • Inaturalist: 51242​ • ITIS: 18425​​ • NCBI: 22868​​​​​ • IPNI: 33056-1​​​​​ • GRIN: 664​ • FNA: 101733​ • FOC: 101733​​​ • PLANTS: ANEMO​​​​​​​ • AFPD: 188091​​​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sippsläktet&oldid=55728657”