Socialstyrelsen
Socialstyrelsen | |
Departement | Socialdepartementet |
---|---|
Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
Ledning | Styrelse |
Kommun | Stockholm |
Län | Stockholm |
Generaldirektör | Björn Eriksson |
Budget | ca 600 miljoner |
Antal anställda | drygt 700 |
Instruktion | SFS 2015:284 (lagen.nu) |
Webbplats | www.socialstyrelsen.se |
Socialstyrelsen är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Socialdepartementet. Myndigheten arbetar med att ta fram föreskrifter, kunskapsstöd och statistik samt göra uppföljningar och utvärderingar. Myndigheten stödjer utvecklingen av e-hälsa, utfärdar legitimationer, delar ut statsbidrag och samordnar hälso- och sjukvårdens insatser vid allvarliga händelser.
Myndigheten följer utvecklingen inom vården och omsorgen och fångar upp och möter omvärldens behov för att alla människor i Sverige ska få tillgång till god vård och omsorg på lika villkor, oavsett vem man är och var i landet man bor. Socialstyrelsen leder även ett antal rådgivande och beslutande råd och nämnder[1], se mer nedan under Råd och nämnder.
Myndigheten inrättades som Kungliga Socialstyrelsen 1912 och erhöll sin nuvarande form 1 januari 1968 genom sammanslagning med Medicinalstyrelsen.[2]
Den 1 juni 2013 övertog den då nyinrättade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och LSS-verksamhet samt tillståndsprövning.
Den 1 juli 2015 flyttades ansvarsfrågor som rör smittskydd och kunskapsöversikter till Folkhälsomyndigheten respektive Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn hälsa, vård och omsorg.[3]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Socialstyrelsens verksamhet riktar sig främst till olika målgrupper inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Socialstyrelsens författningssamling
[redigera | redigera wikitext]Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ges ut i en gemensam författningssamling (HSLF-FS) tillsammans med sju andra myndigheter. HSLF-FS omfattar främst områdena hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa. Författningssamlingen innehåller föreskrifter, allmänna råd och kungörelser.
Respektive myndighet ansvarar för innehållet i sina föreskrifter och allmänna råd.
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Socialstyrelsen har kontor i Stockholm på Rålambsvägen 3 och Gjörwellsgatan 30.
Ledning
[redigera | redigera wikitext]Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det yttersta ansvaret för alla beslut som rör verksamheten. Styrelsen utses av regeringen. Generaldirektören ingår i styrelsen och ansvarar för den löpande verksamheten i enlighet med styrelsens direktiv.
Generaldirektör
Björn Eriksson är generaldirektör sedan 15 augusti 2024.[4]
Avdelningar och stödfunktioner
[redigera | redigera wikitext]Socialstyrelsen har sex sakavdelningar och tre stödfunktioner.[5]
Avdelningar
[redigera | redigera wikitext]- Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården
- Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten
- Avdelningen för register och statistik
- Rättsavdelningen
- Analys
- Behörighet och statsbidrag
Stödfunktioner
[redigera | redigera wikitext]- Kommunikation
- Verksamhetsstöd
- GD-stab
Råd och nämnder
[redigera | redigera wikitext]Som nationell kunskapsmyndighet inom vård och omsorg leder Socialstyrelsen flera rådgivande och beslutande organ:
- Nationella vårdkompetensrådet
- Rådet för styrning och kunskap
- Nämnden för nationell högspecialiserad vård
- Rättsliga rådet
- Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet)
- Nationellt Donationscentrum, NDC
- Vetenskapliga råd
- Etiska rådet
- Funktionshindersnämnden
- E-hälsorådet
- Äldrerådet
- Rådet för missbruks- och beroendefrågor
Generaldirektörer och chefer
[redigera | redigera wikitext]- Henning Elmquist 1912–1921 (chef från 1912, generaldirektör från 1914)
- Gunnar Huss 1921–1937 (Tillförordnad generaldirektör och chef 1919–1921)
- Sigfrid Hansson 1937–1939
- Thorwald Bergquist 1939–1946 (Under Bergquist statsrådstid tjänstgjorde Karl Johan Höjer som tillförordnad generaldirektör)
- Ernst Bexelius 1946–1968
- Bror Rexed 1968–1979
- Barbro Westerholm 1979–1985
- Maj-Britt Sandlund 1985–1988
- Claes Örtendahl 1989–1998
- Kerstin Wigzell 1998–2004
- Kjell Asplund 2004–2008
- Lars-Erik Holm 2008–2015
- Olivia Wigzell 2015–2024
- Björn Eriksson 2024–
Legitimationer
[redigera | redigera wikitext]Socialstyrelsen prövar och utfärdar legitimationer för personal inom 22 yrkesgrupper, bland annat; apotekare, läkare, naprapater, psykologer och tandläkare. Socialstyrelsen ansvarar också för ärenden till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), som prövar behörighet av redan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. HSAN kan återkalla legitimationer och begränsa rätten att skriva ut medicin.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Våra råd och nämnder”. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/organisation/rad-och-namnder/. Läst 21 januari 2021.
- ^ https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/socialstyrelsen-i-takt-med-tiden.pdf Socialstyrelsen i takt med tiden? De första femtio åren. Socialstyrelsen. Läst 25 oktober 2023.
- ^ 1a § förordningen (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen och 18, 23 §§ bilaga 1-2 förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
- ^ Levinsson, Ellinore (15 augusti 2024). ”Björn Eriksson blir generaldirektör för Socialstyrelsen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bjorn-eriksson-blir-generaldirektor-for-socialstyrelsen. Läst 15 augusti 2024.
- ^ ”Socialstyrelsens webbplats (Organisation)”. Arkiverad från originalet den 23 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110123154629/http://www.socialstyrelsen.se/omsocialstyrelsen/organisation. Läst 27 januari 2011.