Riksidrottsförbundet
| Sveriges Riksidrottsförbund | |
 Flaggor på Bosöns idrottsanläggning | |
| Förkortning | RF |
|---|---|
| Bildad | 1903 |
| Tidigare namn | Svenska gymnastik- och idrotts-föreningarnas riksförbund |
| Typ | Idrottsförbund |
| Syfte/fokus | "...den svenska idrottsrörelsens samlande organisation" med uppgift att "handha för idrottsrörelsen gemensamma angelägenheter, såväl nationellt som internationellt."[1] |
| Säte | Idrottens Hus, Skansbrogatan 7, Stockholm |
| Medlemmar | 72 specialidrottsförbund 18 679 föreningar ca 3 300 000 medlemmar (2020)[2] |
| ordförande | Anna Iwarsson |
| generalsekreterare | Stefan Bergh |
| Huvudorgan | RF:s stämma Riksidrottsstyrelsen |
| Ansluten till | Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna European Non-Governmental Sports Organisation, ENGSO Trim and Fitness International Sport for All Association, TAFISA |
| Budget | 3 558 mkr (2020)[2] |
| Personal | 121 (2020)[2] |
| Webbplats | https://www.rf.se |
Sveriges Riksidrottsförbund[3] (RF), bildat 31 maj 1903 som Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund, är en paraplyorganisation för svenska idrottsrörelsen. Nuvarande namn antogs 1947,
Riksidrottsförbundet har tre miljoner medlemmar i 22 000 föreningar.[4] Förbundets ordförande sedan 2023 är Anna Iwarsson.[5]
Verksamheten finansieras till största delen av svenska staten.[6]
Syfte
[redigera | redigera wikitext]Riksidrottsförbundets främsta uppgift är att stödja medlemsförbunden och företräda idrottsrörelsen i kontakter med bland annat myndigheter och politiker. Det kan exempelvis handla om att påvisa idrottens positiva värden i kontrast till det negativa som ibland får massmedial uppmärksamhet. En annan viktig uppgift för Riksidrottsförbundet är den strategiska ledningen. Det kan handla om vilken strategi idrotten ska välja när det gäller till exempel finansiering, organisationsformer och kommunikation men också inriktning på och innehåll i verksamheten.
Organisation
[redigera | redigera wikitext]I Sverige finns:
- 20 distriktsidrottsförbund (DF)
- 72 specialidrottsförbund (SF)
- omkring 833 specialdistriktsidrottsförbund (SDF)
- omkring 20 000 idrottsföreningar
IdrottOnline är ett gemensamma administrations- och informationsverktyg, som ägs av Riksidrottsförbundet och kostnadsfritt finns till förfogande för idrottsföreningar anslutna till RF.
Riksidrottsförbundet och flera specialidrottsförbund har sina kanslier i Idrottens hus i Stockholm, men de större förbunden har ofta sina kanslier på annat håll.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Riksidrottsförbundet bildades 1903 men har egentligen sin bakgrund i flera parallella rikstäckande organisationer som bildades under 1890-talet. Denna utveckling på riksnivå kom till stånd sedan en mängd lokala idrottsföreningar, i en första omgång framför allt inom gymnastik och rodd, bildats under 1880-talet. Svenska Gymnastikförbundet som bildades 1893 och Idrottsföreningen Kamraterna, vars centralstyrelse bildades 1895, kom att få en viktig roll för utvecklingen av svensk idrott i stort.[7] Därtill fanns Svenska idrottsförbundet, som bildades 1895[8] i Göteborg.
Idrottsorganisationer fanns dock i Sverige även innan dess. Upsala simsällskap bildades redan 1796 och Kungliga Svenska Segelsällskapet bildades 1832. Det var dock från 1880-talet som den organiserade idrotten tog verklig fart.[7]
Sveriges allmänna idrottsförbund bildades 1897, och hade som huvudsaklig uppgift att ekonomiskt stödja idrotten samt att organisera större idrottsevenemang. 1899 byttes namnet till Sveriges centralförening för idrottens främjande.[7] Från 1908 hade centralföreningen tillgång till en fond som skapats genom lotteri,[9] och från 1913 till 1931 utgick statsbidrag till idrotten, dels genom centralförbundet och dels genom riksförbundet.
Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund bildades 1903 för att samla ihop de spridda och delvis konkurrerande organisationerna på riksnivå under en gemensam organisation. Under de tidiga åren stod dock vissa idrotter utanför denna organisation. Riksförbundet skapade 1904 sektioner, senare benämnda specialförbund, och 1906 infördes en distriktsorganisation. Från 1931 var Riksidrottsförbundet ensam mottagare av statsbidraget till idrotten.[8][9]
1947 antogs nuvarande namn, Sveriges Riksidrottsförbund (RF)[10].
Lista över ordförande
[redigera | redigera wikitext]Följande personer har varit ordförande i Riksidrottsförbundet:[8]
- Kronprins Gustaf Adolf (senare Gustaf VI Adolf), –1933
- Prins Gustaf Adolf, 1933–1947
- Prins Bertil, 1947–1991
- Arne Ljungqvist, 1991–2001
- Gunnar Larsson, 2001–2005
- Karin Mattsson Weijber, 2005–2015
- Björn Eriksson[11], 2015–2023
- Karl-Erik Nilsson[12][13][14], maj–oktober 2023
- Anna Iwarsson, oktober 2023– (tf mellan oktober 2023 och januari 2024)[15]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum på Bosön, Lidingö kommun.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sveriges Riksidrottsförbunds stadgar i lydelse efter RF-stämma 2021” (pdf). Riksidrottsförbundet. maj 2021. Arkiverad från originalet den 10 november 2021. https://web.archive.org/web/20211110150338/https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-dokumentbanken/stadgar-och-regelverk/rfs-stadgar.pdf. Läst 23 december 2021.
- ^ [a b c] ”Årsredovisning 2020 för Sveriges Riksidrottsförbund” (pdf). Riksidrottsförbundet. 15 mars 2021. Arkiverad från originalet den 23 december 2021. https://web.archive.org/web/20211223222626/https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet-rim/dokument/2021/07.-verksamhetsberattelse-rf-2020.pdf?w=900&h=700. Läst 23 december 2021.
- ^ Grundläggande bestämmelser för Sveriges Riksidrottsförbund (RF) Arkiverad 17 april 2018 hämtat från the Wayback Machine. RF:s stadgar, uppdaterade efter RF-stämman i maj 2017
- ^ Kanotförbundet[död länk]
- ^ Björn Eriksson vald till ny RF-ordförande, DN, publicerat och läst 2015-05-31.
- ^ ”Bidrag och stöd”. www.rf.se. https://www.rf.se/bidrag-och-stod. Läst 25 maj 2023.
- ^ [a b c] Idrottsorganisationer i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
- ^ [a b c] Riksidrottsförbundet: Idrottshistoria i punkter Arkiverad 8 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 1 juli 2009
- ^ [a b] Idrottsorganisationer i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
- ^ ”Idrotts-Sverige”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170619221212/http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/detta-ar-svensk-idrott/idrottssverige2011.pdf. Läst 17 april 2018.
- ^ Björn Eriksson vald till ordförande för RF och SISU Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Publicerat på Riksidrottsförbundets webbplats 2015-05-31.
- ^ ”Karl-Erik Nilsson vald till ordförande”. tt.se. 28 maj 2023. https://via.tt.se/pressmeddelande/3349059/karl-erik-nilsson-vald-till-ordforande-. Läst 7 oktober 2023.
- ^ ”Karl-Erik Nilsson lämnar som ordförande för Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna”. rf.se. 6 oktober 2023. https://www.rf.se/nyhetsarkiv/nyheter/2023-10-06-karl-erik-nilsson-lamnar-som-ordforande-for-riksidrottsforbundet-och-sisu-idrottsutbildarna. Läst 7 oktober 2023.
- ^ ”Karl-Erik Nilsson avgår som RF-ordförande”. aftonbladet.se. 6 oktober 2023. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/kErq6A/karl-erik-nilsson-avgar-som-rf-ordforande. Läst 7 oktober 2023.
- ^ Nilsson, Johan (23 januari 2024). ”Klart: Anna Iwarsson vald till RF-ordförande”. Sveriges Television. https://www.svt.se/sport/artikel/klart-anna-iwarsson-vald-till-rf-ordforande. Läst 31 augusti 2024.