Tarvos
Utseende
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Tarvos | |
Tre bilder tagna från Canada–France–Hawaii Telescope år 2000 visar Tarvos rörelse | |
Upptäckt | |
---|---|
Upptäckare | John J. Kavelaars Brett Gladman Jean-Marc Petit Hans Scholl Matthew J. Holman Brian G. Marsden Phillip D. Nicholson Joseph A. Burns |
Upptäcktsdatum | 23 september 2000 |
Beteckningar | |
Alternativnamn | S/2000 S 4 |
Uppkallad efter | Tarvos Trigaranus |
Omloppsbana | |
Banmedelradie | 18 239 000 km |
Excentricitet | 0,5365 |
Siderisk omloppstid | 926,13 dygn |
Inklination | 33,495° |
Måne till | Saturnus |
Fysikaliska data | |
Dimensioner | 15 km |
Massa | 2,7·1015 kg |
Medeldensitet | 2,3 g/m³ |
Ytgravitation (ekvatorn) | 0,0042 m/s² |
Albedo | 0,06 |
Tarvos är en av Saturnus månar. Den upptäcktes av John J. Kavelaars, Brett Gladman, Jean-Marc Petit, Hans Scholl, Matthew J. Holman, Brian G. Marsden, Phillip D. Nicholson och Joseph A. Burns 2000, och gavs den tillfälliga beteckningen S/2000 S 4.[1] Den heter också Saturn XXI.
Tarvos kretsar kring Saturnus på ett genomsnittligt avstånd på 18 300 000 kilometer och är ca 15 kilometer i diameter (förutsatt ett albedo på 0,06). Den har den mest excentriska bana runt Saturnus.[1]
Tarvos är medlem i Galliska gruppen av oregelbundna satelliter.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Tarvos” (på engelska). In depth; by the numbers. NASA Science. 5 december 2017. https://solarsystem.nasa.gov/moons/saturn-moons/tarvos/in-depth/. Läst 13 juli 2019.
|