Utö

	Utö
	ö
	Utös läge i Stockholms skärgård.
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Stockholms län
Kommun	Haninge kommun
Koordinater	58°56′N 18°15′Ö / 58.933°N 18.250°Ö
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Geonames	2666085
	öns läge i Stockholms län öns läge i Stockholms län
	Wikimedia Commons: Utö, Sweden
	Befolknings- och arealfakta från SCB (uppdaterad 2008-03-11)

För andra betydelser, se Utö (olika betydelser).

Utö är en av de största öarna i Stockholms södra skärgård. Utö, som numera är nästan ihopväxt med Ålö, ligger i Haninge kommun och i Utö socken, cirka 16 kilometer nordost om Nynäshamn. Namnet har förklarats med att ön ligger längst ut mot öppet, oskyddat vatten.^[2]

Genom sitt strategiska läge utmed Mysingen och vid inloppet till skärgårdens viktigaste farled, har Utö sedan 1600-talet fungerat som stödjepunkt för lotsar, fyrvaktare, tulltjänstemän och militärer. På södra delen av ön ligger Utö skjutfält, vilket började användas på 1940-talet. Öns norra del, med Utö gruvor ingår i Utö naturreservat.

Utö ingår i vandringsleden Stockholm Archipelago Trail, som löper mellan Arholma och Landsort.

Forntid

I gravfälten vid Skogsbyn på södra ön finns dokumenterat att det här funnits bofast befolkning 550–1050 e.Kr. Mot slutet av denna period hade större delen av ön fast befolkning.

Historisk tid

Från medeltiden är fyra byar kända på Utö. Ytterligare två gårdar tillkommer under 1500-talet. Ede (senare Edesnäs) förekommer i skriftliga handlingar första gången 1425 då Nils Erengislesson bytte till sig en gård här från riddaren Karl Öra. I samma byte ingick även en gård i Söderby. 1442 ingick två gårdar på Utö (som i själva verket låg i Söderby) jämte en gård i Ede och två gårdar i byn Trema i Erengisle Nilssons morgongåva till Brita Olovsdotter. Brita Olovsdotter donerade 1475 tre gårdar på Utö till Uppsala domkyrka. Laurens Axelsson (Tott) upptar 1476 två gårdar på Utö i sin jordebok, de betalade varje år 5 1/2 penning, 3 pund smör, 4 höns, en hare och sex dagsverken i ränta. Vart fjärde år även en örtug i nötepenningar. Sten Sture ägde 1495 två gårdar som vardera räntade 14 penningar, 1/2 pund smör, 1 pund sälspäck, 20 ägg och 6 dagsverken varje år. Johan Pedersson (Bååt)s jordebok upptar tre gårdar på Utö, av vilka två låg i Söderby och en i Ede. 1500-talets jordeböcker upptar ett kronotorp och 1 mantal arv och eget i Ede. I Söderby låg ett stadgetorp, ett mantal arv och eget samt en stadgeutjord tillhörig byn Norrby (numera Opp-Norrby) i Österhaninge sockens fastlandsdel. I Storbyn fanns 1539 tre kronobönder, 1551 fem kronobönder, 1574 fyra kronobönder och 1573 tre kronobönder. Trema bestod av 2 mantal arv och eget fram till 1561 då de av Erik XIV förvandlades till frälsejord. Dessutom upptas från 1539 ett mantal kronojord i Underskog och från 1562 en gård i Byle.^[3]

Slaggfynd: ett slagfynd från Visby innehållande det för Utömalmen unika mineralet holmqvistit som daterats till 1100-talet har gjort att man antagit att malmutvinning skall ha förekommit mycket tidigt på ön. Fyndet är dock omtvistat. I skriftliga källor omtalas Utö gruvor första gången 1544, då gruvorna sägs ligga i Trema by.^[4]

I början av 1600-talet blir gruvbrytningen väldokumenterad och 1614 ingick ett sjuttital personer i gruvsamhället. Ön drabbades hårt av peståren 1710-1711 då 139 personer på ön dog och flera av gårdarna blev öde och av rysshärjningarna 1719 då all öns bebyggelse brändes. Flera av gårdarna övergavs efter detta.^[4]

Gruvbrytningen kulminerade under perioden 1750 till 1850 då befolkningen var som störst, som mest bodde 700 personer på ön. Hela Utö köptes 1804 av Utö Gruvbolag. Introduktionen av ny teknik inom järnframställningen och järnvägar gjorde dock Utö gruvor olönsamma under 1870-talet och 1879 stängdes gruvan. De flesta gruvarbetarna lämnade ön. Utö såldes till en värmländsk brukspatron som lät kalhugga ön för att sälja virke och allt annat värdefullt på ön. Därefter köptes den 1888 av E. W. Lewin som planerade att göra Utö till en modern badort. Flera kända personer kom under slutet av 1800- och början av 1900-talet att vistas som sommargäster på ön. 1942 såldes dock större delen av Utö till staten som skjutfält medan den norra delen såldes till Ställbergs Gruv AB med planerna att återuppta gruvbrytningen där. Någon sådan kom dock aldrig till stånd.^[4]

I samband med att de södra delarna blev skjutfält avhystes bebyggelsen på södra delen av ön, Söderby och Storbyn tömdes på folk.^[4]

Gruvbyn

Gruvbyn ligger på öns norra del invid Gruvbryggan som är skärgårdsbåtarnas tilläggningsplats. De äldsta delarna av byns bebyggelse härrör från 1700-talet. Bland annat finns en äldre magasinsbyggnad från 1700-talet här. Barlastholmen och Stora Persholmen utanför hamnen är till stora delen uppbyggda av den barlast som de ankommande malmskutorna fört med sig och sedan tippat i hamnen innan del lastat på malm. I brukskontoret från 1803 finns sedan 1890-talet Utös värdshus.^[4]

Gruvbyn ligger mitt i reservatet intill öns gamla gruvområde och kring de gamla brotten kan man ännu se utspridda varphögar. Utö anses hysa Sveriges äldsta järnmalmsgruvor eftersom slaggfynd har visat att brytning skedde där redan på 1100-talet. Gruvorna lades ned 1878. Schakten är numera vattenfyllda och det djupaste är hela 215 meter djupt.

Modern tid

Stiftelsen Stockholm Skärgård nuvarande Skärgårdsstiftelsen köpte norra Utö år 1973 av Ställbergsbolaget och bildade 1974 Utö naturreservat.

I modern tid består öns främsta näring av turismen. På Utö finns ett flertal restauranger, vandrarhem, bageri, affär, kiosker och en gästhamn.

I Utö kyrka från 1850 finns en unik orgel från 1745. Ön har årligen ungefär 400 000 besökare, de flesta kommer under sommarhalvåret och till den traditionella julmarknaden. På Utö finns det också en skola som under läsåret 2007-2008 hade 22 elever med två anställda lärare.

Bebyggelsen kring kyrkan benämns Utö och klassas som en småort.

Öns bryggor Näsudden, Spränga och Gruvbryggan trafikeras med skärgårdsbåtar som utgår från Årsta brygga i Årsta havsbad året runt och sommartid från Strömkajen i Stockholm.^[2]

Under vintertid arrangeras Utö julmarknad vid Utö värdshus.

Bilder

Nybyggda "sjöbodar" vid Gruvbryggan
Utö julmarknad
Solnedgång utanför Utö
Edesnäs säteri.
Utö gruvor.
Gruvbryggan sedd från Utö vandrarhem

Se även

Noter

^ Statistik från SCB: Småorter; arealer, befolkning 2005
^ [a b] Anders Källgård (2005). Sveriges öar. Carlssons bokförlag. sid. 279. Libris 9863749. ISBN 91-7203-465-3
^ Det medeltida Sverige Tören 2:1
^ [a b c d e] Sörenson, Ulf (2004). Vägvisare till Stockholms skärgård: en kulturguide från Understen till Landsort. Stockholm: Prisma. sid. 338–341. Libris 9409149. ISBN 91-518-4003-0

Externa länkar

Utös officiella webbplats – www.utö.se
Wikimedia Commons har media som rör Utö.
Bilder & media
Utö, Skärgårdsstiftelsen

[1] Statistik från SCB: Småorter; arealer, befolkning 2005

[Anders_Källgård_2005-2] [a b] Anders Källgård (2005). Sveriges öar. Carlssons bokförlag. sid. 279. Libris 9863749. ISBN 91-7203-465-3

[3] Det medeltida Sverige Tören 2:1

[Sörenson-4] [a b c d e] Sörenson, Ulf (2004). Vägvisare till Stockholms skärgård: en kulturguide från Understen till Landsort. Stockholm: Prisma. sid. 338–341. Libris 9409149. ISBN 91-518-4003-0

[1]

[2]

[3]

[4]