Vithuvad mohua

	Vithuvad mohua; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Mohuor; Mohouidae
Släkte	Mohoua
Art	Vithuvad mohua; M. albicilla
Vetenskapligt namn
	§ Mohoua albicilla
Auktor	(Lesson, 1830)
Synonymer
	Vitmohoua; Mohoua ochrocephala albicilla;

Vithuvad mohua^[2] (Mohoua albicilla) är en fågel i familjen mohuor inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer i Nya Zeeland. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte

Vithuvad mohua är en liten tätting med distinkt vitaktigt på huvud och undersida. Honan och ungfågeln har kanelbrun ton på hjässa och nacke. Hanen har en klar kanariefågelliknande sång.

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i Nya Zeeland, på Little Barrier Island och Stora barriärrevet, södra Nordön och Kapiti Island.^[3] Vissa behandlar den som underart till gulhuvad mohua (Mohoua ochrocephala).^[4]

Familjetillhörighet

De tre arterna i familjen mohuor har placerats i ett antal olika familjen inom åren, alltifrån australiska familjer som marksmygar, blåsmygar och taggnäbbar till gråfåglar, visslare (fåglar), mesar, timalior och Sylviidae.^[5] DNA-studier visar dock att de tillsammans med de australiska sittellorna utgör en mycket gammal utvecklingslinje som utgör en basal grupp bland kråkfåglar med släktingar, med familjer som gyllingar, vangor, vireor och törnskator.^[6]^[7] De har därför lyfts ut till en egen familj, Mohouidae.

Ekologi

Vithuvad mohua hittas i högvuxen ursprunglig skog och intilliggande buskmarker. Där ses den ofta i små födosökande flockar som rör sig snabbt och ljudligt genom lövverket, ibland hängande akrobatiskt upp och ner.

Häckning

Fåglarna bygger bon av barkbitar, lav och andra växter, ofta beläget en till 15 meter upp. Honan lägger två till fyra ägg som hon ruvar i cirka 18 dagar. Ungarna lämnar boet efter ungefär fyra till sex veckor.^[8] Den boparasiteras ofta av långstjärtad koel.

Status

Vithuvad mohua har ett relativt begränsat utbredningsområde. Beståndet anses dock vara stabilt. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.^[1]

Namn

Det svenska och vetenskapliga släktnamnet kommer av maoriernas Mohua, Mohuahua och Momohua för gulhuvad mohua.

Bilder

Referenser

^ [a b] Birdlife International 2016 Mohoua albicilla Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Boles, W.E. (2007), Pachycephalidae (Whistlers), in “Handbook of the Birds of the World, volume 12, Picathartes to Tits and Chickadees”, (del Hoyo, J., A. Elliott, and D. Christie, eds.), Lynx Edicions, Barcelona, pp. 375-437.
^ Aggerbeck, M., J. Fjeldså, L. Christidis, P.-H. Fabre, K.A. Jønsson (2014), Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin, Mol. Phylogenet. Evol. 70, 272-285.
^ Moyle, R.G., C.H. Oliveros, M.J. Andersen, P.A. Hosner, B.W. Benz, J.D. Manthey, S.L. Travers, R.M. Brown, and B.C. Faircloth (2016), Tectonic collision and uplift of Wallacea triggered the global songbird radiation, Nature Comm. 7, 12709.
^ (på engelska) Birds of New Zealand. Auckland University Press. sid. 453. Läst 10 juni 2019

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör vithuvad mohua.
Bilder & media
Wikispecies har information om Mohoua albicilla.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2016 Mohoua albicilla Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[H&M-4] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[5] Boles, W.E. (2007), Pachycephalidae (Whistlers), in “Handbook of the Birds of the World, volume 12, Picathartes to Tits and Chickadees”, (del Hoyo, J., A. Elliott, and D. Christie, eds.), Lynx Edicions, Barcelona, pp. 375-437.

[6] Aggerbeck, M., J. Fjeldså, L. Christidis, P.-H. Fabre, K.A. Jønsson (2014), Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin, Mol. Phylogenet. Evol. 70, 272-285.

[7] Moyle, R.G., C.H. Oliveros, M.J. Andersen, P.A. Hosner, B.W. Benz, J.D. Manthey, S.L. Travers, R.M. Brown, and B.C. Faircloth (2016), Tectonic collision and uplift of Wallacea triggered the global songbird radiation, Nature Comm. 7, 12709.

[8] (på engelska) Birds of New Zealand. Auckland University Press. sid. 453. Läst 10 juni 2019

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]