Wikipedia:Bybrunnen

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

      Genväg WP:BB

Bybrunnen

Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Starta ett nytt diskussionsavsnitt 🖋️

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv.

Wiktionary

Wikinews

Wikibooks

Wikiversity

Meta

Incubator

Wikidata

Pågående diskussioner

Kategori:Levande personer

Diskussion överflyttad till Kategoridiskussion:Levande personer av M9Joan0925 15 oktober 2009 kl. 23.39 (CEST) (a.k.a. Jopparn)

The LocalisationUpdate extension has gone live

The LocalisationUpdate extension is now enabled for all Wikimedia projects. From now on new localisations that become available in SVN will become available to your project within 24 hours. Your localisations get into SVN from translatewiki.net typically within a day and at worst in two days. This is a huge improvement from the old practice where the localisations became available with new software. This could take weeks, even months.

The localisations done by our community at translatewiki.net are committed to SVN typically every day. When the system messages in English are the same as the local messages, they will now be inserted in a file and are available for use in all our projects in a timely manner

What this means for you

Local messages have an impact on the performance of our system. It is best when messages are as much as possible part of the system messages. In order to remove unnecessary duplication, all the messages that have a local localisation and are exactly the same as the system message will be removed. What we ask you to do is to compare and proof read the messages in translatewiki.net and the local messages. You can then either remove local messages when the translatewiki.net message is to be preferred or, you can update the message at translatewiki.net.

Messages that are specific to your project will have to stay as they are. You do want to check if the format and the variables of the message are still the same.

Why localise at translatewiki.net

When you localise at translatewiki.net, your messages will be used in all Wikimedia projects and eventually in all MediaWiki based projects. This is how we provide the standard support for your language. When messages change, at translatewiki.net you will be prompted to revisit your translations. Localising is more efficient because we have innovated the process to make you more efficient; there is text explaining about messages and we have applied AJAX technology to reduce the number of clicks you have to make.

Kvalitetsmätningen, oktober

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %
2025-01-01	38	132	74	21	79	0	32	270	375	0	176	304	435	2 254	0	4 190	65 091	69 281	2,66 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Tyvärr är det så att det har skett en ökning inom många områden, antalet artiklar med kvalitetsbrister har dessvärre ökat istället för att minska, det är ett tråkigt trendbrott. Men vi bör ta nya tag, det behövs folk i kvalitetsprojekten, nån som spottar i nävarna och säger "Ni tar vi tag i den här kategorin! Den här månaden ska vi se en minskning!" (Eller ni behöver inte spotta i nävarna förresten, tangentborden blir nog äckliga då, men ni förstå vad jag menar). Jag tycker faktiskt att en artikel som kvalitetsmärkts bör åtgärdas inom ett år (eller egentligen inom ett par månader), men som det är nu så blir de ofta liggande så i flera år. Kategori:Artiklar som behöver wikifieras lyckades vi få ordning på genom en rejäl gemensam insats, och har lyckats hålla efter den sedan. Likadant med relkoll och substubbar. Kan vi inte försöka göra samma sak inom några av de andra områdena? Kan vi inte bestämma att oktober blir fluffmånaden eller språkvårdsmånanden eller förvirringsmånaden och att så många som möjligt går samman för att åtgärda artiklarna inom det området? När man är några stycken och man drar åt samma håll kan man få rätt mycket uträttat! Kom igen nu allihop! / Elinnea 1 oktober 2009 kl. 11.01 (CEST)

Kanske en städhelg då vi styr upp ugglan och ickewiki nästa vecka? Borde ju gå att tömma båda på en helg. Annars arbetar jag gärna med att tömma städkategorin så att vi kan avveckla den värdelösa mallen... Jopparn 3 oktober 2009 kl. 18.46 (CEST)

Låter bra med en städhelg nästa helg! Ickewiki tycker jag inte behöver styras upp egentligen, för den har vi så pass god koll på redan, men att styra upp uggletexterna vore väldigt bra. Instämmer att städmallen bör avvecklas eftersom den är så vag. / Elinnea 5 oktober 2009 kl. 17.43 (CEST)

Nä, jag vet att det glädjande nog ännu är ordning på ickewiki och jag la till den mest bara för att ugglan-mallen bara ligger i 40 artiklar och det kändes lite oambitiöst att bara ta den :). Jopparn 6 oktober 2009 kl. 00.54 (CEST)

Tyvärr kommer jag inte att kunna fixa i ordning det hela då jag kommer att köra en "vit vecka", och istället sola mig på playan i ett land långt ifrån kalla Sverige :). Jopparn 6 oktober 2009 kl. 00.55 (CEST)

Vore det inte en bra idé att lägga denna utomordentliga översikt som en särskild artikel, så att man lätt kan hitta den, exempelvis under Aktuell kvalitetsmätning eller liknande. Jag vet att det finns flera projekt som sysslar med delfrågorna, men översikten kan vara en bra hjälp till val av insats. Xauxa 17 oktober 2009 kl. 09.51 (CEST)

Ja, det verkar bra, har nu lagt upp den på Wikipedia:Projekt kvalitetskontroll. / Elinnea 17 oktober 2009 kl. 10.00 (CEST)

Nu har jag dragit igång en Städhelg! Var gärna med, allihop! / Elinnea 17 oktober 2009 kl. 10.28 (CEST)

Tyvärr, "bara 40" artiklar visade sig vara alltför oöverstigligt, gjorde allt jag kunde, men det blev en dessvärre flopp. Hoppas att nån annan kan ta tag i sånt där med städhelger och kvalitetsprojekt framöver för jag börjar lessna. / Elinnea 21 oktober 2009 kl. 21.08 (CEST)

Problemet tror jag var att det inte annonserades någonting, utöver en rad om det under den här rubriken (vad jag sett iaf). Själv var jag borta en stor del av helgen och jag lade inte märke till den lilla notisen och missade helt att det pågick. Kanske hade uppslutningen blivit större om städhelgen fått en egen rubrik. Jag ordnar troligtvis en ny om ett par veckor. Jopparn 23 oktober 2009 kl. 18.21 (CEST)

Jag ville bara tillägga att jag tycker att du gör ett fantastiskt och ovärderligt jobb, Elinnea. Jag hoppas verkligen att du inte lessnar! Jopparn 23 oktober 2009 kl. 18.23 (CEST)

Ljudupptagningar

Jag har ställt stora förhoppningar till möjligheten att visa rörliga bilder i Wikipedia. Men commons:Category:Videos from Sweden innehåller fortfarande bara en handfull alster. Har du försökt ladda upp video men misslyckas? Eller varför blir det så få filmer?

Ett problem kan vara ljudet. Det gör kanske inget att ljudet är halvdåligt när rälsbussen rullar in på stationen eller när Tännforsen brusar, men för presentationen av Nobelpriset är ljudkvaliteten av vikt. Videokameror med bra ljud (anslutning för extern mikrofon) är tyvärr rejält mycket dyrare. Kompaktkameror och mobiltelefoner som kan fånga film har givetvis usla mikrofoner. Kanske är separat ljudupptagning en lösning? Är det någon som experimenterat med det? Någon som har erfarenhet av radioproduktion och tillgång till lämplig utrustning? Borde vi skapa en kategori för sound from Sweden? Hur kommer vi igång? Ska vi ha en wikiträff om ljudproduktion? --LA2 6 oktober 2009 kl. 19.58 (CEST)

För den delen borde det väl gå att ladda upp gamla PD-klipp? Vad gäller filmklipp inspelade av wikipedianer är det ju dels mycket dyrare att skaffa hyfsad utrustning (de flesta mobiltelefoner idag kan ta relativt bra bilder, men ska man filma (i hyfsad kvalité) får man fortfarande lägga tusenlappar) och svårare att utföra själva hantverket på ett tillfredställande sätt. /Grillo 6 oktober 2009 kl. 20.04 (CEST)

Finns det någon bra nybörjarguide? Hittade följande:

commons:Help:Converting video och commons:Commons:Första stegen/Kvalitet och bildbeskrivning. M9mageri 7 oktober 2009 kl. 17.32 (CEST)

Vi får inte glömma bort att vi måste läsa på och hjälpa till att bilda varandra angående upphovsrättsfrågor. Det gäller väl också att komma ihåg att det inte är ok att t.ex spela in ljud från en konsert eller dansföreställning och sedan lägga upp medan fotografier å andra sidan ofta är helt ok. Det skulle också vara kul att få reda på vad som gäller för andra saker. Till exempel en inläst dikt måste väl vara PD om en ljudupptagning skall vara tillåten? Och vad gäller för någon som håller tal? Ett skrivet tal borde väl omfattas av upphovsrätten? Även t.ex en föreläsning borde väl vara upphovsrättsskyddad? Då blir det väl lite svårt att ta med sig en filmkamera in på exempelvis nobelföreläsning och filma. Men var går egentligen gränsen för upphovsrätt när det gäller ljud? Om någon förbereder en presentation av en pristagare och sedan läser upp den och någon gör en ljudupptagning, vem har då upphovsrätten till det inspelade? Vad sägs om att lägga upp ett forum för upphovsrättsfrågor angående ljud precis som vi har ett för bildfrågor? --Korall 7 oktober 2009 kl. 18.22 (CEST)

Jag tror vi kan hantera frågor om ljud (som ju oftast kombineras med video) inom befintliga forum för bildfrågor. Visst finns det många komplikationer. När det gäller politiker kan man säkert få deras tillstånd till fri publicering av kortare föredrag. Nobelprisets presskonferens är tydligen problemfritt, men Nobelföreläsningarna blir nog svårare. När datorföreningen LYSATOR i Linköping arrangerar kvällsföredrag tillfrågas talarna om inspelningen får släppas under fri licens (CC-BY-SA) och många har godkänt det. Ett ljud som man utan problem kan återge är kyrkklockor, men redan när det kommer till kyrkorglar så kan både kompositören och musikern ha del i upphovsrätten. Men åtminstone jag skulle främst av allt behöva en grundkurs i hur man väljer utrustning och hur man rent tekniskt gör bra upptagningar. Juridiken är nästa steg och dit har jag inte kommit än. --LA2 7 oktober 2009 kl. 20.36 (CEST)

Det skulle jag säkert också behöva, men hur kul är det att lägga ned tid, pengar (bra ljudutrustning är troligtvis inte gratis) och energi på att spela in något som man sedan ändå inte får använda till annat än att lyssna på själv? -- Korall 7 oktober 2009 kl. 20.47 (CEST)

Jag vill ha bra upptagningar av FSCONS 13-15 november och Wikipedia Academy 16-17 november. Vad sägs om en wikiträff i Stockholm söndag 25 oktober där vi tar med all utrustning vi har och utbyter tips? --LA2 8 oktober 2009 kl. 22.17 (CEST)

Jag är ledsen men jag har inte särskilt mycket utrustning för ändamålet. I princip en väldigt oavancerad mikrofon i miniatyr och kanske en gammal dammig minidisk-spelare i någon låda. Eftersom jag inte heller har någon direkt kunskap om området vet jag inte hur mycket jag kan bidra med. Men det är helt klart ett intressant område. -- Korall 11 oktober 2009 kl. 23.08 (CEST)

Senaste numret av Wikipedia Signpost har ett inslag om ljud i Wikipedia. En bra början. --LA2 13 oktober 2009 kl. 04.56 (CEST)

Här finns över 300 fria musikstycken. Är det något som går att sätta en bot på? -- Korall 13 oktober 2009 kl. 09.25 (CEST)

Jag tänkte nyss ladda upp någon fil men lyckas inte hitta någon information på webbplatsen som du länkar till som visar att filerna är fria. Var hittas denna information? --Ainali 13 oktober 2009 kl. 18.13 (CEST)

Förslag på avancerade wikiredigeringsuppgifter, wikiinstallation och teknikorienterade uppgifter?

Behöver lite tips. Håller på att sätta ihop några valbara uppgifter med lite mer teknisk inriktning som våra "Wikipediastudenter" kan välja bland, beroende på intresse och förkunskaper. Förslag på valbara uppgifter och nybörjarguider är varmt välkomna! Uppgifterna kan handla om att skapa nya illustrationer och lägga in andra multimediala inslag, och att utföra lite mer avancerad wikiredigering såsom att skapa sorterbara tabeller, portalsidor med avancerad layout, mallar av olika slag, matteformler, kemiformler och musiknoter. Uppgifterna kan också innefatta att jämföra, beskriva eller testa olika tekniker, tillbehör och verktyg, och diskutera aktuella utvecklingstrender.

M9mageri 7 oktober 2009 kl. 17.32 (CEST)

Lista över filmer med Helan och Halvan som jag skapade en gång främst genom att klippa och klistra tabellkod från tyskspråkiga wp är ingen estetisk höjdare. Rutorna är olika breda i de olika tabellerna, färgerna glåmiga och koden borde väl översättas. Sorteringsmöjligheter vore också en bonus. Den kan de m a o gärna få hugga tag i (det är heller ingen sida som redigeras ofta så det lär inte störa någon att folk "övar" sig på den). /FredrikT 7 oktober 2009 kl. 17.48 (CEST)

wikipedia:Magiska ord är intressanta till både det ena och det andra. NERIUM 7 oktober 2009 kl. 19.38 (CEST)

Sådana här önskelistor för mer avancerade funktioner/arbeten än enbart artiklar som saknas kanske vi borde ha som ett stående inslag. Några uppgifter finns på Wikimedia Sveriges teknikkommittés sida. När det gäller avancerade redigeringsuppgifter finns en del i Kategori:Artiklar som behöver wikifieras.//Hannibal 8 oktober 2009 kl. 00.34 (CEST)

@NERIUM. Sertion har börjat lite på det Användare:Sertion/MagiskaOrd. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 8 oktober 2009 kl. 04.05 (CEST)

Såg inte att den svenska versionen var raderad. --NERIUM 8 oktober 2009 kl. 18.37 (CEST)

Kanske satsa på att understödja existerande projekt med att åtgärda fel och problem här på sv.Wikipeida? Utöver de som nämns i Mall:Kvalitetsmätningen så finns ju även Wikipedia:Projekt wikifiering/Syntaxfel. I alla(?) projekten framgår ju tydligt vad som är fel och vad problemen består i, så de mindre erfarna kursdeltagarna lär sig ju då iaf snabbt hur det inte skall se ut. M9Joan0925 15 oktober 2009 kl. 23.55 (CEST)

Specifik och generell fråga om kritikavsnitt

En högaktuell artikel just nu är Göran Lambertz som innehåller ett omfattande kritikavsnitt. Till att börja med kan jag klargöra att jag inte hör till hans beundrarskara. Jag kastade ett öga på artikeln och tyckte att det var problematiskt med kritikavsnittet: det är för det första en slasktratt för POV (den som gillar Lambertz håller inte med och kan inte försvara eller förklara). För det andra är det tveksamt vilken kritik som är så viktig att den bör nämnas. För det andra är det bara en ytlig redogörelse för djupa åsiktskillnader som i grund och botten är ideologiskt grundade.

Hur ska man göra med kritik, vad är adekvat att nämna? Jag kommer att tänka på artikeln om påven, Benedictus XVI som används och har använts som kritikorgan mot själva kristendomens och i synnerhet katolicismen traditionella uppfattningar om saker och ting (det vore som att slänga in en ny mening i ett kritikavsnitt om Mona Sahlin varje gång hon säger något socialdemokratiskt).

Jag vet att det är kontroversiellt att stryka kritik, och ofta är ju kritk värt att ta upp, det tycker jag med. Men jag är inte alls nöjd med hur det hanteras i dagsläget, helt oavsett om jag håller med kritiken eller inte.//--IP 8 oktober 2009 kl. 11.59 (CEST)

När det gäller Lambertz är kritiken källbelagd med noter i artikeln. Det rör kritik mot hans utövande av sitt ämbete, justitiekanslern skall vara svenska statens främste upprätthållare av yttrande- och tryckfrihet. Det känns därför relevant att ha ett sådant avsnitt i artikeln. Sedan kan man diskutera om det skall vara så långt, nu upptar det en stor andel av hela artikeln. - Jag ser större problem med motsvarande avsnitt om Benediktus, eftersom det inte finns källor till kritiken och denna kritik till en del inte är kritik bara mot den nuvarande påven utan också mot kristendom i stort eller inriktningar av den. - Kritikavsnitt kan mycket väl vara relevanta, men här är det viktigare än i de flesta andra artiklar och avsnitt att visa på källor till kritiken och att även ta upp argumenten för de synpunkter som den kritiserade personen företräder. DG 8 oktober 2009 kl. 13.28 (CEST)

Frågan gällde inte kritik som inte är källbelagd - sådan ska ju bara raderas. Men oavsett om kritik kan styrkas eller inte, är den ju inte alltid adekvat och framför allt inte framförd på ett moget och tillräckligt djupt sätt för att vara sann i djupare bemärkelse. Jag menar att artikeln om Lambertz i sin korthuggenhet framställer intellektuella och ideologiska åsiktskillnader på ett sätt som får det att framstå som ett lite barnsligt skyttegravskrig, och därmed tas varken kritíkernas eller anhängares ställningstaganden på allvar. Frågan är då om det är värt att ta upp på just detta sätt.//--IP 8 oktober 2009 kl. 13.33 (CEST)

Särskilda avsnitt för kritik eller "kontroverser", som det ibland heter, anser jag vi bör avråda från. Eventuell kritik ska kunna bäddas in i resten av artikeln. Det ger bättre sammanhang och minskar riskerna för till exempel Otillbörlig vikt. -- [ jiˈesˌdeːo ] 8 oktober 2009 kl. 13.37 (CEST)

Jag menar nog mer fall när grundläggande skillnader i värderingar framförs som tillfällig och/eller personlig kritik. Lambertz har t.ex. en väldigt tolerant inställning till vad som får yttras inom ramarna för yttrandefrihet och det är ffa detta som kritiseras, och kritikerna menar att detta även om det inte är avsikten leder till tolerans för t.ex. hets mot folkgrupp. Det är menar jag fel att framställa kritik på det sätt som görs, som enstaka individer som vid ett tillfälle är "Lambertz-motståndare". På samma sätt uppfattar jag kritikavsnittet om påven. Visst kan motsättningar framföras, men inte på detta sätt. Det är en blandning av recensism och OVIKT på samma gång.//--IP 8 oktober 2009 kl. 15.31 (CEST)

Jag försökte formulera en text om vad vi tycker om kritik här. Förbättra den gärna. /Grillo 8 oktober 2009 kl. 18.06 (CEST)

"slasktratt för POV". Kritikavsnitt kan inte beskrivas bättre. Bannlys rubriken från Wikipedia och bädda in eventuell kritik i övrig text. Kritik är den fulaste rubrik vi har på Wikipedia. Jag skulle vilja påstå att det är en rubrik som vi som etablerat uppslagsverk ska skämmas över. //StefanB 8 oktober 2009 kl. 18.17 (CEST)

Det var ord och inga visor :-), men på det stora hela håller jag med. Särskilda kritikavsnitt lockar ofta till vad jag i andra sammanhang kallat sandwichkonstruktioner, d.v.s. text där någon användare lägger in en subjektiv text, vilket lockar en annan användare att "balansera" det hela med en lika subjektiv text, fast riktad åt andra hållet, vilket lockar en tredje användare...; detta leder emm till en väldigt disruptiv och oencyklopedisk text, och det är givetvis inte bra. / Law_D 8 oktober 2009 kl. 18.42 (CEST)

Ändå var det där min mer diplomatiska sida i inställningen mot kritikrubriker. Det finns inte ett argument i världen som kan få mig att övertygas om att ett uppslagsverk med någorlunda självaktning ska ha dessa slasktrattar i artiklar. Det är bara amatörmässigt. Fortfarande diplomatisk är //StefanB 8 oktober 2009 kl. 20.44 (CEST)

Jag har sett även på enwp att man inte vill ha kritikavsnitt och att kritik istället ska "bäddas in" i artikeln på något vis. Själv tycker jag det är väldigt praktiskt att ha ett kritikavsnitt där det tydligt framgår vad som gör ämnet kontroversiellt. Kanske är "Kontroverser" en bättre titel än "Kritik", men oavsett vilket tycker jag det är bra när avsnittet finns. Är det verkligen bara jag som tycker så? Jag har svårt att tro att jag är den enda som inte alltid läser artiklar i sin helhet, vilket skulle vara nödvändigt för att bilda sig en uppfattning om ämnet och dess kontroverser om all kritik var "inbäddad". Entheta 8 oktober 2009 kl. 19.50 (CEST)

Jag håller med. Över lag är det bra med många underrubriker, så att man snabbt kan bläddra till den del man är intresserad av från en innehållsförteckning. Visst är det värt att tänka på att hålla ett avsnitt om kontroverser så objektivt som möjligt, men håller man det under en egen rubrik kan ju övriga delar av artikeln vara än mer objektiva. DG 8 oktober 2009 kl. 20.27 (CEST)

Visst är det bra med många underrubriker och att man gör avsnitten så specifika som möjligt, men det är av föga värde att påpeka att någon kritiserat någon för något, utan att nämna något mer än själva kritiken. Kritik är sällan av intresse i sig. I bästa fall blir det bara förvirrande och ger upphov till frågor av typen: "Varför blev hon anklagad för det?", "Vad gjorde han åt den kritiken?"; i värsta fall riskerar det att urarta till rent skvaller. Om kritiken kommer som en naturlig del av det som föranlett den, blir det svårare att lägga in allmänt, subjektivt tyckande. Dessutom är det en naturlig, encyklopedisk följd: Om man skriver om en person att vederbörande äger, låt oss säga, tre hästar, så skriver man inte hästarnas namn i ett stycke, och deras färg i ett helt annat stycke längre ner. Man samlar ihop de olika objektens egenskaper under ett och samma objekt. Jag ser inget skäl att behandla kritik annorlunda. / Law_D 8 oktober 2009 kl. 21.09 (CEST)

Rent erfarenhetsmässigt så fungerar kritikavsnitten väldigt dåligt, det blir som Stefan påpekar en sorts slasktratt där allt som inte är objektivt nog för den övriga texten kan staplas på hög. Än värre är det med hela artiklar som dediceras till kritik. Njaelkies Lea (d) 8 oktober 2009 kl. 21.14 (CEST)

Vi ska också tänka på att det inte bara är belackare som utnyttjar rubriksättningen för sina syften. Det är också ett väldigt fult och oneutralt beteende av Wikipedia att ha rubriken upprättad i artiklar om personer som i praktiken inte har möjlighet att vare sig redigera eller försvara sig mot det som sägs i artikeln. Svarta rubriker avskys av StefanB 8 oktober 2009 kl. 21.20 (CEST)

Jag tycker inte att det är "fult". Sjävlklart ska kritik vara källbelagd och redovisas sakligt och all form av smutskastning ska naturligtvis återställas som all vandalism. Främsta fokus för Wikipedia bör vara läsarna och om en läsare undrar varför ett ämne de inte vet något om är kontroversiellt, t.ex. varför folk protesterar mot en organisation eller liknande, är det smidigt att kritik och kontroverser finns samlade under en rubrik så informationen lätt kan hittas. Entheta 9 oktober 2009 kl. 16.24 (CEST)

Ett problem med kritik- och kontroversavsnitt är att det finns en stor risk för att det blir egen forskning. I sanningens namn ligger nästan alla artiklar om pågående skeenden eller levande personer i gränslandet mot detta, men så länge som det inte är alltför motstridiga uppfattningar är det kanske inte fullt så farligt. Med anledning av en annan artikel än de jag tar upp ovan, där kontroversen pågick för något år sedan, letade jag sekundärkällor om kontroversen ifråga. Egentligen brukar vi ju ha det som ett krav på REL, att ett fenomen är omskrivet utanför sin egna krets. Skulle man kunna ha det som ett intern-REL för kritik och kontroverser, att detta ska ha blivit omnämnt av andra, oberoende källor? Dvs att man måste kunna hänvisa till sekundära omnämnanden av kontroversen eller kritiken?//--IP 11 oktober 2009 kl. 14.00 (CEST)

Det du nämner (intenr-REL) är en fråga om WP:OVIKT där vi redan har regler, och jag håller med om att en kontrovers eller kritik måste ha uppmärksammats i sekundära, trovärdiga, källor för att platsa i artikeln. Helst bör den ha uppmärksammats i reiksmedia, kommenterats av någon ledande person inom det aktuella området eller lett till följder för personens (eller organisationens) karriär eller ställning.Sjö 13 oktober 2009 kl. 22.55 (CEST)

Veckans tävling denna vecka?

Hej! Får jag påminna om denna veckas tävling som handlar om att utöka artiklar om matrelaterat på södra sidan klotet. Hittils har tävlingen inte fått ett enda bidrag... Perolinka 8 oktober 2009 kl. 22.08 (CEST)

Detta är väl lite vad bland annat jag varnat för, när man "binder upp" veckans tävling för samma ämne under en längre tid. Folk tröttnar på samma tema till slut. Det hade varit vettigare att ha en "världens kök"-tävling i en vecka, och sen lämna över till annat. /Grillo 9 oktober 2009 kl. 06.05 (CEST)

Lätt att vara efterklok kanske... Dock är det ju ganska lätt att vinna tävlingen nu så att någon kan ju ta chansen. Perolinka 10 oktober 2009 kl. 00.20 (CEST)

Lugn Perolinka, jag ska nog se till att vinna även denna ;). -- Pratchett 10 oktober 2009 kl. 00.22 (CEST)

Haha! Perolinka 10 oktober 2009 kl. 00.26 (CEST)

Skänk pengar

Är det bara jag som stör mig på att det står "Skänk pengar" i vänstermenyn? "Donera", "Stöd Wikipedia" eller nåt liknande tycker jag hade varit bättre. Vad tycker ni andra? Entheta 9 oktober 2009 kl. 18.34 (CEST)

Det är ju frivilligt att skänka pengar. Vi håller inte upp pistoler och kräver. J 1982 9 oktober 2009 kl. 18.57 (CEST)

Det är så vitt jag kan se det själva formuleringen som Entheta opponerar sig mot. -- [ jiˈesˌdeːo ] 9 oktober 2009 kl. 19.00 (CEST)

Tycker också formuleringen är märklig. Ändra till "Donera". Att det handlar om pengar är uppenbart. /Grillo 9 oktober 2009 kl. 20.28 (CEST)

Instämmer - bra att det ändras! SergeWoodzing 9 oktober 2009 kl. 21.24 (CEST)

Donation tycker jag låter som om det handlar om transplantation, eller större belopp skänkta av en förmögen donator, "X donerade 100 000 kronor till Y i sitt testamente" Om jag lägger en tjuga i en rödakorsetbössa känner jag inte direkt att jag är en donator direkt, utan att jag skänkt en peng helt enkelt. Men det kanske bara är jag som upplever ordet så. / Elinnea 9 oktober 2009 kl. 21.39 (CEST)

"Donationer" är lite svengelska för mig. "Stöd Wikipedia", tycker jag. /NH 9 oktober 2009 kl. 21.41 (CEST)

Nej det är inte bara du, se MediaWiki-diskussion:Sitesupport. Själv vet jag inte riktigt vad jag tycker. --BoİViE 9 oktober 2009 kl. 21.43 (CEST)

Kollade på några andra idella organisationer och de skriver "Stöd oss" (Rödakorset, Naturskyddsföreningen, Greenpeace) eller "Ge en gåva" (Rädda barnen, Amnesty, Läkare utan gränser, Cancerfonden). Man kanske helt enkelt kan skriva "Gåvor"?/ Elinnea 9 oktober 2009 kl. 21.58 (CEST)

Bättre än "Stöd Wikipedia" kan det knappast bli på svenska. SergeWoodzing 9 oktober 2009 kl. 22.01 (CEST)

Stödjer också "Stöd Wikipedia"./Ronny W 9 oktober 2009 kl. 22.41 (CEST)

Jag med. Entheta 9 oktober 2009 kl. 23.48 (CEST)

Och jag. /Poxnar ^{(D | B)} 9 oktober 2009 kl. 23.52 (CEST)

Eller kanske "Stöd Wikimedia" vore mer korrekt? För pengarna går väl inte till bara Wikipedia?/ Elinnea 10 oktober 2009 kl. 00.08 (CEST)

Helst "Stöd Wikipedia", eftersom ingen(?) vet vad wikimedia är. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 10 oktober 2009 kl. 00.19 (CEST)

Nyligen diskuterade vi vänstermenyns länkar till Deltagarportalen (som förmodligen används av nybörjare) och Bybrunnen (som förmodligen används av stammisar). Tänk om Deltagarportalen såg ut ungefär som sidan man kommer till när man klickar Donationer. Inte tusentals informationsbitar utan en instegsvänlig presentation med bilder (stillbilder och rörliga) av riktiga människor som skriver i Wikipedia. Nybörjarkursen kunde vara en video. Eller svävar mina tankar iväg alltför högt i det ljusblå nu? --LA2 10 oktober 2009 kl. 00.43 (CEST)

Deltagarportalen behövs, inte bara för nybörjare, utan det är en bra sida för alla, där man lätt kan hitta diverse länkar som man behöver. Tror inte att just den sidan skulle bli bilderboksmässig, men man kan ju skapa nånslags nybörjarsida som är mer som en pekbok med bilder på folk som redigerar på Wikipedia. Om någon skapar en bra rörlig nybörjarkurs vore det helt klart intressant att se. / Elinnea 10 oktober 2009 kl. 01.10 (CEST)

Jag tycker nog att du fortfarande har markkänning. Insamlingssidan (som just nu heter (Donationer) ser mycket seriös ut och är estetiskt tilltalande. Det pågår just nu en relaterad diskussion på Deltagarportalen, där några tycker till om relevanta länkar i menyerna (och som en förlängning, vad som finns bakom dem).
/Ronny W 10 oktober 2009 kl. 01.17 (CEST)

Efterson alla verkade hyffsat eniga ändrade jag nu till "Stöd Wikipedia", jag gjorde det genom att ändra länktexten snarare än att ändra översättningen, eller gränssnittsmeddelandet. MiCkE 11 oktober 2009 kl. 11.52 (CEST)

Aktuell artikel

På huvudsidan lyfter vi fram en aktuell artikel. Bra, men om man inte anger en bildtext i {{Huvudsidabild}} så visas i stället bildtexten "Ett exempel." som tooltip. Det ser inte så snyggt ut. Kan man åtgärda det? »Wolfgangus Mozart 10 oktober 2009 kl. 12.41 (CEST)

Man bör väl alltid ange bildtext? -- BOİvıe  10 oktober 2009 kl. 13.17 (CEST)

Det går bra att byta ut den texten (förslag?), men som Boivie säger bör man alltid ange bildtext. Det underlättar i webbläsare avpassade för synskadade, bland annat. //Rotsee 10 oktober 2009 kl. 13.29 (CEST)

Bildtexten visas inte på sidan, men däremot som "mouse over"-funktion (d.v.s. i liten gul ruta när markören är på bilden på bildskärmen) om man har bildtext, t.ex. "Sven Svensson". Har man inte bildtext visar "mouse over"-texten i stället bildens namn, t.ex. "Svensson.jpg". Det är helt OK, så länge bildens namn har koppling till vad bilden visar. Nu är jag inte så haj på datorer, så ni får gärna upplysa mig om vad "tooltip" är för något och hur man ser det. DG 11 oktober 2009 kl. 17.29 (CEST)

Tooltip är just det du kallar "mouse over"-funktion. Mallen Huvudsidabild gör så att bildtexten "Ett exempel." visas om man inte manuellt skriver in vad det ska stå, vilket jag gjorde här. Ibland glömmer folk att skriva in en bildtext, och då visas den automatiserade bildtexten. Det jag ville var att man skulle göra om mallen så att något annat än "Ett exempel." visas (inget alls, kanske?). »Wolfgangus Mozart 12 oktober 2009 kl. 20.33 (CEST)

Jag har aldrig sett att det har stått "Ett exempel" där. Om det inte finns någon bildtext ser jag, i alla datorer jag brukar använda, text som motsvarar bildens namn. För mig är det alltså ett ickeproblem som du beskriver. DG 13 oktober 2009 kl. 08.06 (CEST)

Hur som helst har problemet åtgärdats av Rotsee här. »Wolfgangus Mozart 13 oktober 2009 kl. 16.28 (CEST)

Listor, listor, listor...

De listor som man normalt finner i traditionella uppslagsverk beskriver något som är komplett och väldefinierat: "Världens 10 högsta berg", "Svensk regentlängd från Gustaf Vasa", "Världsmästare i ishockey" eller "Nobelpristagare i litteratur". Men på wp finns av någon anledning dessutom en mängd listor som sammanställer företeelser ur ett exempelperspektiv. Några av dem är/har nyligen varit föremål för diskussion på SFFR (Rivningar i Sverige under efterkrigstiden) Lista över svenska drycker, Lista över svenska politiker. Den som söker på artikelnamn som börjar med "Lista över..." finner listor över till exempel actionserier, galaxer, julsånger, dagligvarukedjor, olyckor med RORO-Fartyg, samt idrottstränare. Sådana listor kan aldrig bli kompletta, och därmed går det inte heller att värdera dess kvalitet. Är det kanske dags för en ordentlig diskussion om vad som passar i listform? Min högst personliga uppfattning är att listor altid bör relateras till, och komplettera, "riktiga" artiklar. Målsättningen bör vara att de ska kunna bli kompletta inom det utsnitt av verkligheten som de utger sig för att beskriva. Man bör alltså inte ha listor som inte går att definiera inom sammafattande begrepp som till exempel "alla", "högsta", "10 främsta", "sedan 1523" (eller vad det nu kan vara). För "exempellistorna" passar det mycket bättre att arbeta med wp:s kategorisystem. Janders 10 oktober 2009 kl. 19.12 (CEST)

Slarv av mig. Rivningar i Sverige under efterkrigstiden bör inte st med bland mina exempel. Den är dålig av andra skäl. 217.209.152.18 11 oktober 2009 kl. 10.41 (CEST)

Jag skulle tro att de flesta "lista över..."-artiklarna skapades innan kategorisystemet infördes. De artiklarna som inte innehåller någon information utöver den man får i kategorierna kan nog utan problem redirectas till motsvarande kategori. Vissa listor innehåller mer info, och då får man väl fundera från fall till fall ifall listan fyller något encyklopediskt syfte och hur den i så fall bäst ska presenteras. --bOIVie  10 oktober 2009 kl. 20.07 (CEST)

Jag har förstått att en del av dessa listor, som Lista över psalmförfattare, används av sådana som vill utöka antalet biografier inom området. Jag tror dock att det finns bättre sätt, men jag gick inte vidare med ärendet efter att ha tagit upp saken på diskussionssidan där. Jag instämmer helt med att listor bör vara tydligt avgransade och att de då - men endast då - har en funktion. Till exemple har jag inget emot kronologiska listor skilda från huvudartikeln. Men att listan över svenska politiker är borta ser jag som något oerhört positivt! Jag vill dock än en gång understryka att kategorierna inte helt ersätter listorna eftersom de inte innehåller några rödlänkar och därmed inte signalerar vad som behövs! Det bör vi dock finna andra vägar att göra! Fernbom2 11 oktober 2009 kl. 08.27 (CEST)

Är det listor som främst är av intresse för oss som redigerar så bör de läggas i Wikipedianamnrymden och inte bland artiklarna. Håller i övrigt helt med om att listor utan strikt avgränsning inte fungerar. Njaelkies Lea (d) 11 oktober 2009 kl. 11.04 (CEST)

Liknande otygslistor är rätt vanliga i normala artiklar också. Som exempel kan tas dessa evärderliga "lista över kända personer från X-stad" som mest verkar finnas till som klottermagneter. Vad de skall ge en vanlig läsare har jag aldrig förstått.

andejons 11 oktober 2009 kl. 09.48 (CEST)

Jag tycker att det är högst intressant att veta vilka kända personer som har anknytning till orter och kommuner, till exempel Eskilstuna. Ska man rada upp dem i löptext kan det bli väldigt enformigt att läsa. Vivo 11 oktober 2009 kl. 10.31 (CEST)

Även det går att lösa genom kategorisering - med samma reservation som ovan! Jag håller med om att dessa listor - om de inte hålls ytterligt korta (tre-fem verkligt signifikanta namn) är problematiska. Men om många läsare anser att de är av intresse ser jag dem hellre som separata artiklar än inlagda under huvudordet! Fernbom2 11 oktober 2009 kl. 11.08 (CEST)

Det kan finnas relevanta personer att tipsa om... men för det mesta blir det bara en soppa av diverse kändisar som har råkat vara födda någonstans. Jag gjorde ett försök med en mycket begränsad lista, med motiveringar, en gång [1], men snart var det nästan lika illa igen och jag rensade ut listan totalt [2]. Att den inte återkommit sedan dess ser jag som ett tecken på att den egentligen inte är speciellt efterfrågad.

andejons 11 oktober 2009 kl. 12.00 (CEST)

Jag lyfte ut listan om kända helsingborgare till en egen artikel och sedan dess har denna lista varit relativt fri från att folk har skrivit in mindre relevanta personer i den. Det händer praktiskt taget aldrig att någon till exempel klottrar dit sig själv. Troligen får sidan betydligt färre läsare än om den varit del av huvudartikeln, men med tanke på hur relevanta sådana listor är, så är det nog en rimlig mängd. Underhållet av listorna underlättas i alla fall betydligt.-- [ jiˈesˌdeːo ] 13 oktober 2009 kl. 18.01 (CEST)

En fördel med sådana listor är att de kan länka till artiklar om personer, där artiklarna annars vore "föräldralösa". DG 11 oktober 2009 kl. 17.31 (CEST)

Tror du verkligen att folk tänker att "Nu skall jag skriva om en X-stadare, jag tittar vilka rödlänkar det finns i X"?

andejons 11 oktober 2009 kl. 17.53 (CEST)

Vad får dig att tro att jag tänker så? Jag talar om när någon har skrivit om en X-stadare, men det inte finns en enda annan sida som länkar till denna X-stadare, så att artikeln om denna X-stadare kommer upp på Föräldralösa sidor. Där vill väl de flesta erfarna wikipedianer ha så få sidor som möjligt? Då kan man få bort artikeln om denna X-stadare genom att länka till den personen från sidan om staden X. DG 11 oktober 2009 kl. 22.40 (CEST)

Jag kunde bry mig mindre om en sida är föräldralös eller inte, om enda anledningen till att den inte är det är att den lagts till i en lista enbart för att den inte skall vara föräldralös. Sådana metaredigeringar tycker jag inte förbättrar Wikipedia.

andejons 12 oktober 2009 kl. 07.44 (CEST)

HAr för mig att ngn språkversion av wp har listor i en egen namnrymd. Ska se om jag kan snoka rätt på var... -- Lavallen 13 oktober 2009 kl. 16.42 (CEST)

Fel av mig, det är es: som har (åtminstone vissa av) sina listor i appendix-namnrymden 104. -- Lavallen 13 oktober 2009 kl. 16.50 (CEST)

Portugisiska har också en massa listor i en appendix-namnrymd. [3] -- boıvİE 13 oktober 2009 kl. 18.23 (CEST)

Kategorier via mallar!

Denna mall som jag har skapat med förebild på danska Wikipedia har ifrågasatts,. Jag vill gärna se fler användares synpunkter, dels principiella här, dels sådana som gäller just den mallen (som har en motsvarighet även på engelska Wikipedia) på dess diskussionssida! Fernbom2 11 oktober 2009 kl. 08.32 (CEST)

Mallar är bra när man ersätter väldigt mycket text med en riktigt kort textrad. Det förekommer exempelvis när man skriver ett par ord inom dubbel klammerparentes och får en stor ruta med alla personer som har haft samma ämbete som den person man skriver en artikel om. Då är det bra. Den här mallen är inte bra nog, i mitt tycke. DG 12 oktober 2009 kl. 08.49 (CEST)

Kategorier bör ligga i själva artiklarna, inte i mallar. Detta bland annat för att de ska vara lätta att hitta och ändra, och för att de ska kunna redigeras/fixas av robotar. (Undantag gäller sådana kategorier som är direkt förknippade med mallarna själva, t ex relevanskontroll). /NH 12 oktober 2009 kl. 08.55 (CEST)

Portaler & statistik

Diskussion fortsatt från Portaldiskussion:Stockholm#Statistik

Vi har många utmärkta portaler, vilka tyvärr läses av mycket få användare. Jmf tex denna statistiksammanställning:

Användare:Urbourbo/Portaler

Synpunkter har framkommit i sthlmsprojektet om att länka viktigare portaler från svwp:s framsida (jmf tex huvudämnen). En enkel väg vore tex att lägga {{Portaler}} edyl längst ner på framsidan. Andra synpunkter? Har saken diskuterats tidigare? Bästa hälsn, /Urbourbo 11 oktober 2009 kl. 13.37 (CEST)

I de projekt jag sett på enwp är erfarenheten precis densamma, det är huvudartikeln snarare än portalen som får många besök. Tomas e 11 oktober 2009 kl. 15.51 (CEST)

OK intressant; dvs även de behöver kanske göra något åt trafiken till portalerna? /Urbourbo 11 oktober 2009 kl. 18.38 (CEST)

Jag hade inte uppmärksammat att portalrutan var bortplockad från huvudsidan och tycker det är helt ok att lägga tillbaka dem. --NERIUM 11 oktober 2009 kl. 18.53 (CEST)

Portaler är bra men verkar vara något för de/oss som är lite djupare insatta i hur det här bygget fungerar, ungefär som kategorierna, metasidorna eller projekten. I nuläget tycker jag det är svårt med en smidig övergång från huvudsidan eller artiklarna i ämnet till portalen. Man kanske kan lägga någon länk högst upp eller längst ner i en artikel till portalen? Vivo 11 oktober 2009 kl. 19.17 (CEST)

Jag liksom flera andra användare har funnit att läsarna inte hitta till våra portalsidor. Det beror på att portalerna inte syns utåt. Portal:Göteborg hade i september 2009 i genomsnitt bara sju (7) besökare om dagen, och Portal:Stockholm ca 10-15. På en del portaler har det investerats mycket arbete att ge dem ett intressant innehåll och en tilltalande layout. Portalerna är en viktig inkörsport (därav namnet) till specialteman inom Wikipedia. Jag tycker därför att förslaget att lägga en Portal-navigationsmall för de viktigaste portalerna under huvudsidan är utmärkt. Hälsningar --Holger.Ellgaard 13 oktober 2009 kl. 11.15 (CEST)

Nu är min lilla statistik uppdaterad med de portaler som redan idag finns länkade från framsidans högerspalt; och det visar sig att sambandet mellan framsideslänk och högt besöksantal är mycket tydligare än det mellan kvalitet (stjärnor) och besöksantal... Dvs i mina ögon ett argument för att länka till fler kvalitativa portaler från framsidan! Allt gott, /Urbourbo 14 oktober 2009 kl. 20.27 (CEST)

En kompromiss kunde måhända vara att lyfta fram länken till sidan Portal:Portaler från huvudsidan, och jobba lite mer med den sidan för att bla lyfta fram utmärkta portaler och se till att den utvecklas över tiden? Samt länka till den från alla portaler... /Urbourbo 15 oktober 2009 kl. 13.52 (CEST)

Tempusform för nedlagda tv-serier etc

Vilken grammatisk tidsform ska man använda när man beskriver tv-serier, tecknade serier etc som är nedlagda/avslutade? Nutid eller förfluten tid? Spelar det någon roll vilken genre det är?

Valet står mellan dåtidsform:

Maktkamp på Falcon Crest var en amerikansk såpopera som spelades in 1981–1990 (...)

Dino-Riders var en tecknad TV-serie som sändes i 14 avsnitt (...)

eller nutidsform:

Twin Peaks är en amerikansk TV-serie från 1990 - 1991 om totalt 30 avsnitt (...)

Arne Anka är en satirisk tecknad serie av Charlie Christensen. (...)

Telegramversionen

Alf, Amerikansk TV-serie från 1986 av Tom Patchett och Paul Fusco (...)

är i mitt tycke direkt olämplig.

Frågan kanske är om vi ska betrakta en tv-serie eller tecknad serie som ett verk, eller som ett massmedialt projekt. /Yvwv [y'vov] 11 oktober 2009 kl. 16.01 (CEST)

Jag föredrar skrivningen med "var" i exemplet ovan. En liknade inkonsekvens finns när det gäller exempelvis idrottsmän som lever men slutat karriären. Är Björn Borg en svensk tennisspelare, eller var han en svensk tennisspelare? Båda varianterna finns på Wikipedia.--Ankara 11 oktober 2009 kl. 16.19 (CEST)

Jag föredrar är, skillnaden mellan björn borg är uppenbar. Han spelar inte tennis längre och var alltså en tennisspelare. En tv-serie existerar fortfarande trots att den inte produceras. Jämför med andra verk som bok eller film. "Processen var en bok skriven av Frans Kafka" låter konstigt i mina öron och samma borde gälla tv-serier. Mason 11 oktober 2009 kl. 16.27 (CEST)

TV-serier var i den gamla medievärlden, till skillnad från böcker, avsedda att ses under en viss tid. Kanske kommer det att bli allt naturligare att skriva Twin Peaks är en TV-serie? //Rotsee 11 oktober 2009 kl. 16.43 (CEST)

Jag skulle säga Björn Borg är en före detta tennisspelare, eftersom han lever, och Nacka Skoglund var en fotbollsspelare, eftersom han är död. När det gäller nedlagda massmedier som inte är dramaturgiska verk i sig själva - till exempel serietidningen Farbror Joakim, pratprogrammet Hylands hörna och så vidare, så är det lämpligt att använda dåtidsform. Enskilda verk - romaner, serieromaner, spelfilmer och seriealbum - ges ut vid ett specifikt tillfälle, och därför är det meningslöst att beskriva dem i dåtidsform. /Yvwv [y'vov] 11 oktober 2009 kl. 16.45 (CEST)

En ytterligare upplysning är att tv-serier i andra genrer än drama, inte brukar läggas ned officiellt. Genom formatmarknaden händer det att de återupplivas efter flera säsonger, ibland på en annan kanal (jfr Expedition Robinson och Paradise Hotel). Här blir det alltså svårt att använda dåtidsform. /Yvwv [y'vov] 11 oktober 2009 kl. 16.54 (CEST)

Ytterligare något att beakta är att fiktiv handling brukar beskrivas i presens: "Robinson Crusoe strandar på en öde ö". Eftersom det fortfarande är möjligt att se på TV-serien, i form av videoinspelningar, DVD-boxar eller till och med återsändningar tycker jag också det är rimligt med presens. Jag instämmer med Yvwv vad gäller skillnaden mellan olika typer av program.

(Sedan är Arne Anka ett dåligt exempel eftersom den återupptagits...)

andejons 11 oktober 2009 kl. 17.49 (CEST)

För mig räknas det som finns för är och det som inte längre finns för var. Kan man få tag på en TV-serie till exempel på DVD så är Maktkamp på Falcon Crest en amerikansk såpopera som spelades in 1981–1990. Fawlty Towers är för mig en väldigt rolig TV-serie. Jiell 11 oktober 2009 kl. 18.25 (CEST)

Fast svenska är knöligt ibland, var eller är Gagarin den första människan i rymden? På svenska kan det vara stökigt att inte ha tillgång till motsvarande tempus som i till exempel romanska språk. Jiell 11 oktober 2009 kl. 22.04 (CEST)

Han var den förste i rymden, eftersom han inte längre är kvar där uppe, skulle jag säga. DG 11 oktober 2009 kl. 22.44 (CEST)

Gagarin är ju död. Men Armstrong var den första människan på månen, och var en astronaut. I artikeln formuleras det som att han "är en före detta astronaut", och det fungerar ju, om det inte framgår av artikeln att han är vid liv. Å andra sidan har jag precis gått igenom en passa personartiklar om svenskar som dog för 20-30 år sedan, som beskrivs som "är en politiker". Det är väl bättre att skriva så om man är osäker (det är dumt att råka dödförklara någon av misstag), men om personen i fråga föddes på 1890-talet är det väl klart att personen inte lever längre. Är personen mycket gammal är det rätt så uppenbart att h*n är "före detta". /Grillo 12 oktober 2009 kl. 07.21 (CEST)

Jo, "är en före detta X" går bra, men om denna person dör bör formuleringen inte skrivas om till "var en före detta X", utan "var en X", såvida inte det han/hon gjorde som "före detta X" var viktigare än det som utfördes som "X". Det vore väl t.ex. möjligt att skriva om John Glenn, sedan han gått bort, att han "var en amerikansk senator och före detta astronaut", om hans insatser som senator kan anses viktigare än dem som astronaut - och senator blev han mycket på grund av att han var före detta astronaut. DG 12 oktober 2009 kl. 12.49 (CEST)

För att lämna diskussionen om personer, så verkar det finnas konsensus för verk. Dramaserier, tecknade serier och andra dramaturgiska verk skall beskrivas i nutidsform. Serietidningar och icke-dramaturgiska tv-serier (samhälle, livsstil, reality etc) som är definitivt nedlagda för flera år sedan, skall beskrivas i dåtidsform. Tycker ni att det verkar vettigt? /Yvwv [y'vov] 12 oktober 2009 kl. 14.31 (CEST)

Så här är det:

• Jurij Gagarin var en sovjetisk rymdfarare, som i april 1961 blev den första människan i rymden (och hunden Lajka blev i november 1957 den första jordvarelsen i rymden)
• Christer Fugelsang är en svensk tidigare rymdfarare (har i alla fall hört att han inte skall/får åka ut i rymden mer), som i december 2006 blev den första svensken i rymden.
• Zlatan Ibrahimović är en svensk fotbollsspelare (lever, är svensk och spelar).
• Tomas Brolin är en svensk tidigare fotbollspelare (lever och är fortfarande svensk, men har lagt av)
• Lennart "Nacka" Skoglund var en svensk fotbollsspelare (dog 1975).
• Barnen i Bullerbyn, Emil i Lönneberga och Pippi Långstrump är barnböcker av Astrid Lindgren (finns väl kvar att låna på bibblan än)

TV-serierna finns ju kvar, i repriser, och på video (räknar inte Hylands hörna, eftersom det gjordes för TV/live). Eller hur säger vi med skivalbum och låtar? Albumen ges ju ut då och då, och låtarna spelas ju fortfarande dagligen i radio, och coverversioner spelas in. J 1982 12 oktober 2009 kl. 20.41 (CEST)

Eftersom alla verkar vara överens med nämnda ordning, så har jag beskrivit den i Wikipedia:Språkvård#Tidsformer. Om ni har några invändningar, så kom med dem nu. /Yvwv [y'vov] 13 oktober 2009 kl. 20.37 (CEST)

Dags att skrida till verket. Rederiet är numera en svensk TV-serie, i stället för att det var en. /Yvwv [y'vov] 14 oktober 2009 kl. 22.12 (CEST)

Databasdump

Vilken är den senaste databasdumpen för svenskspråkiga Wikipedia? Apollonios Molon 11 oktober 2009 kl. 16.32 (CEST)

Senaste dumpen är http://download.wikimedia.org/svwiki/20091008/ från 8 oktober. Senaste dumpen hittar man alltid på http://download.wikimedia.org/svwiki/latest/ men utan informationen om vad de olika filerna innehåller. /EnDumEn ✍ 11 oktober 2009 kl. 17.10 (CEST)

"Person med huvudsaklig anknytning till Sverige"

Det finns olika åsikter om huruvida Mall:Personstub-Sverige, och motsvarande personstubbar för andra länder, ska innehålla texten person med huvudsaklig anknytning till Sverige, svensk eller annat. Min ringa åsikt är att svensk (med länk till svenskar) etc är överlägset eftersom:

• Begreppet person med huvudsaklig anknytning till Sverige är klumpigt och hemsnickrat. Wikipedia bör inte uppfinna egna begrepp. Begreppet svenskar är vedertaget, med de parallella betydelserna "svensk medborgare" och "person med svenska som modersmål" som bör beskrivas i artikeln svenskar.
• Hittills har person med huvudsaklig anknytning till Sverige länkat till artikeln individ, som är en grensida. Länkar till grensidor är olämpliga, om de inte handlar om själva begreppet eller själva artikeln. Därför är det också olämpligt att länka till svensk. Möjligen svensk medborgare i så fall.

Skälet att behålla rådande ordning verkar vara ren konservatism. /Yvwv [y'vov] 11 oktober 2009 kl. 20.58 (CEST)

Att länka till svensk medborgare är inte så bra eftersom det inte säkert att personen är svensk medborgare bara för att den bor och är verksam här. Thoasp 11 oktober 2009 kl. 21.04 (CEST)

Vilka sådana personer skulle hamna i det facket? Och om det finns motstånd mot att använda "svensk" och andra nationalitetsbegrepp i stubbmallar, så måste man fråga sig om de ska användas i artiklar över huvud taget. (Eller i mer specificerade stubbmallar, typ Mall:Författarstub-Sverige.) /Yvwv [y'vov] 11 oktober 2009 kl. 21.17 (CEST)

Glöm inte att det finns finlandssvenskar också, de är en typ av svenskar som inte har någon direkt koppling till Sverige. --bOivİE  11 oktober 2009 kl. 21.31 (CEST)

Man kan ju börja med att fråga om finlandssvenska författare bör markeras med Mall:Författarstub-Sverige eller Mall:Författarstub-Finland. Begreppet "Huvudsaklig anknytning till Sverige/Finland" känns inte lyckat över huvud taget i det sammanhanget. /Yvwv [y'vov] 11 oktober 2009 kl. 22.03 (CEST)

Finlandssvenska författare ska naturligtvis ha författarstub-Finland! Detta visar varför nuvarande formulering är den vettigaste. Man blir inte populär om man kallar en finlandssvensk författare för "finsk författare". /Grillo 11 oktober 2009 kl. 22.48 (CEST)

Fel 1: "Nuvarande" formulering är inte enhetlig; personstubbarna innehåller frasen "person med huvudsaklig anknytning" medan yrkespersonstubbarna i stället har nationalitetsbeteckningen. Fel 2: Ingen har talat om finnar eller "finska" författare. Mall:Författarstub-Finland nämner "finländsk", och på samma sätt borde Mall:Personstub-Finland nämna "finländare" i stället för "person med huvudsaklig anknytning till Finland". / Yvwv [y'vov] 11 oktober 2009 kl. 23.25 (CEST)

Tja, nästa fråga är väl hur relevant det är att sortera författare efter land... Sortera dem efter språk istället, så slipper vi problemet. Eller avskaffa stubmallarna (behåll kategorierna) så slipper vi det helt. /Grillo 12 oktober 2009 kl. 03.47 (CEST)

För till exempel Herta Müller är ju anknytningen till Rumänien ytterst relevant, trots att hon är tyskspråkig och idag bor i Tyskland.

andejons 12 oktober 2009 kl. 07.25 (CEST)

Nåväl - om artikeln om Herta Müller var en stub, vilken stubmall borde den i så fall ha? /Yvwv [y'vov] 12 oktober 2009 kl. 14.36 (CEST)

Både och, skulle jag säga. Hon har väl varit verksam som författare i båda länderna? Däremot skulle t ex artikeln om Ayn Rand endast bli en "Författarstubb-USA", eftersom hon endast var verksam som författare där (även om hennes författarskap givetvis påverkades av hennes uppväxt i Ryssland och Sovjet). CalleC 12 oktober 2009 kl. 16.50 (CEST)

Hemskt med massvis av stubmallar! Kan man inte komma överens om en, använd {{författarstub}}. Eller ännu bättre, avstubba den. /Grillo 13 oktober 2009 kl. 00.44 (CEST)

Den senast framförda uppfattningen delar jag definitivt inte! Det är bra med en omfattande differentiering. Om denna sedan, just när det gäller författare, bör vara kopplad till land eller språk, tål givetvis att diskuteras. Anledningen till att jag motarbetat stubbmallens förändring var helt och hållet innehållet i artikeln "Svenskar". Jag menar att det bör vara möjligt att skriva om en etnisk grupp av det slaget - till vilken jag själv räknar mig - men tillhörigheten till denna bör inte diskuteras på individnivå. Att den mall jag förespråkat går till en sida av det slag som beskrivs ovan har jag inte reflekterat över. Jag vill ha en enhetlig mall för alla länder. Inte mig emot att det står "svensk" men då bör det länka till Sverige. Fernbom2 13 oktober 2009 kl. 08.09 (CEST)

Vad är det du inte håller med om? Att man inte ska lägga in flera stubmallar på samma sida? Då frågar jag, måste det stå "Den här artikeln är bara påbörjad. Du kan hjälpa Wikipedia att förbättra den." två eller fler gånger längst ner på sidan? Är det inte lite onödig redundans? Behåll stubkategorierna, men ta bort mallarna, är som vanligt min åsikt vad gäller stubbarna. /Grillo 13 oktober 2009 kl. 08.44 (CEST)

Och det är en åsikt jag inte delar! Jag tycker att det kan stå många gånger - även om jag märkt att man är av annan uppfattning på danska Wikipedia - men personstub + land ser som en onödig variant, eftersom den kan speciiceras! Fernbom2 13 oktober 2009 kl. 09.04 (CEST)

Man kan förstås överväga att sortera författare efter språk i stället för land. På så sätt är det ett något förvirrande exempel, låt oss ta ett annat. Det jag inte förstår är varför det går bra att skriva svensk eller andra nationalitetsbegrepp i stubmallar som Mall:Sportpersonstub-Sverige (svensk sportperson) medan man måste dra till med det krångliga uttrycket person med huvudsaklig anknytning till Sverige i Mall:Personstub-Sverige. /Yvwv [y'vov] 14 oktober 2009 kl. 22.02 (CEST)

Jag har förklarat flera gånger att det beror på det faktum att artikeln den nya versionen hänvisar till handlar om en folkgrupp, inte om landets befolkning i stort eller till medborgarskap, i fråga om vilket jag håller med dem som menar att det ofta är för snävt - det kan okså i undantagsfall vara för vitt, det finns flera exempel på svenska medborgare som har en betydligt starkare koppling till ett annat land och som endast bott här en kort tid. Fernbom2 16 oktober 2009 kl. 17.16 (CEST)

Men begreppet "huvudsaklig anknytning" är fortfarande subjektivt, och bör inte användas över huvud taget. Antingen ska vi hålla oss till att sortera personer efter medborgarskap, etnicitet eller modersmål - vad som helst, bara inte "huvudsaklig anknytning". /Yvwv [y'vov] 22 oktober 2009 kl. 05.05 (CEST)

Falska virus

Är inte helt säker på hur jag länkar till en diff, men försöker. Någon annan får gärna rätta mig om jag gjort fel eller om det finns ett lättare sätt än att kopiera hela länken. Jag och Skuggskygg är inte överens om huruvida en text ska vara kvar i artikeln, och jag ser ingen mening med att jag rullar tillbaka ändringarna igen utan skulle vilja ha hjälp/råd/åsikter från fler. Ändringen är: [4] Starscream 12 oktober 2009 kl. 10.37 (CEST)

Jag har försökt få till en kompromiss, se artikelns historik. -Tournesol 12 oktober 2009 kl. 10.38 (CEST)

Vad snabb du var då :) Ser ok ut för min del. Starscream 12 oktober 2009 kl. 10.40 (CEST)

Det blir OK med mig med :-) Skuggskygg (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Varför försökte ingen av er diskutera på artikelns diskussionssida...? /Grillo 12 oktober 2009 kl. 12.19 (CEST)

Ja det var ju en vettig fråga. Jag tänkte att det var det snabbaste sättet att få hjälp från mer erfarna användare eftersom det kändes som om det behövdes någon typ av medling. Är det på diskussionssidan sådant ska tas upp? Starscream 12 oktober 2009 kl. 13.45 (CEST)

Medling hade ju inte ens behövts om ni bara hade försökt komma fram till en gemensam version, istället för att bara återställa varandra utan att ens kommentera det... Det är väl rätt uppenbart att man tar upp ett artikelproblem på artikelns diskussionssida, istället för att redigeringskriga? /Grillo 12 oktober 2009 kl. 14.32 (CEST)

Nja, jag tyckte ju att texten var bra som den var och eftersom Skuggskygg ville ta bort den helt tyckte jag att det var bättre att reda ut vad fler tyckte. Jag tog upp det på Skuggskyggs diskusionssida [Användardiskussion:Skuggskygg] och därefter togs texten bort igen av Skuggskygg. Jag tyckte inte det var någon idé att just redigeringskriga och sökte därför hjälp från andra användare, Tournesol hade då redan lagt in en ny text som vi sedan båda tyckte var ok. Onödigt krångligt blev det, men det är ju slutresultat som räknas. Jag trodde att man i första hand skulle ta upp det med användaren i fråga vilket jag gjorde, och sedan för att vi skulle kunna hitta konsensus så ställde jag frågan här då det kändes som vi var för långt ifrån varandra. Ska jag i framtiden ta det först med användaren och sedan på artikelns diskusionssida? Tacksam för din hjälp med att lära mig hur detta ska gå till förövrigt. Starscream 12 oktober 2009 kl. 14.42 (CEST)

Det bästa är ju att först ta upp saken på diskussionssidan och därefter meddela den andra användaren på dennes diskus att man gjort så, typ: "Hej, jag ser att vi har lite olika åsikter om xxxx jag har tagit upp saken till diskussion på diskussion:xxxx. Välkomen dit för att snacka om saken." MiCkE 12 oktober 2009 kl. 15.33 (CEST)

Kategori:Arenor_i_Sverige

Denna kategori skapades under dagen av Mippzon. Frågan är om den behövs, och om det inte vore bättre att använda Sportanläggningar i Sverige istället. Men, en del av de anläggningar som finns är sorterade under ishallar, bandyhaller etc. Känns som om det finns för många kategorier (och kanske för många kockar också). Förslag på hur vi går vidare mottages tacksamt. Starscream 12 oktober 2009 kl. 11.22 (CEST)

Och jag tror jag fått det förklarat för mig förut, men hur gör jag för att länka till en kategori som ovan utan att lägga Bybrunnen i kategorin? Starscream 12 oktober 2009 kl. 11.23 (CEST)

Ett kolon framför, Kategori:Arenor i Sverige. / Elinnea 12 oktober 2009 kl. 11.30 (CEST)

Mitt förslag efter att ha blivit uppmärksammad på att Kategori:Sportanläggningar i Sverige finns, är att helt enkelt gå igenom de artiklar som ligger under kategorin Arenor, och ta bort/ersätta denna kategori med just Sportanläggningar. Så blir det en kategori mindre att bry sig om. //Mippzon 12 oktober 2009 kl. 11.38 (CEST)

Fortsätt diskussionen här

hjälp förstört en mall

hjälp har lyckas förstöra en mall och får inte tillbaka den.mallen slagfakta. skulle bara ända ordet syfte som var fel översatt sen fungerade inte mallen jag försökte göra ogjort men de hjälpte inte.Wolfmann 12 oktober 2009 kl. 15.54 (CEST)

Nu kan jag inte så mycket om mallarna, men den ser ut att fungera (tittade på Slaget_vid_Stångebro) tycker jag. Vad är det för fel? Starscream 12 oktober 2009 kl. 15.56 (CEST)

 Utfört av Tanzania :-) Perolinka 12 oktober 2009 kl. 15.58 (CEST)

Så det var redan klart när begäran om hjälp kom upp. Inte konstigt att jag tyckte det fungerade då. Starscream 12 oktober 2009 kl. 15.59 (CEST)

När jag skrev meddelandet så rättade Tanzania till mallen.Wolfmann 12 oktober 2009 kl. 16.02 (CEST)

Du hade lagt en länk i början av mallen. Hur som helst är det tillrättat nu! //Tanzania ^{Diskutera med mig} 12 oktober 2009 kl. 16.25 (CEST)

[[Fil:]] eller [[Bild:]]

Jag undrar helt enkelt varför [[Fil:]] är att föredra före [[Bild:]]. Jag började med att översätta [[image:]] till [[bild:]], vilket känns rimligt med tanke på engelskan. Men det ändrades i alla artiklar där jag skrev det till [[fil:]]. Vad är anledningen? //Tanzania ^{Diskutera med mig} 12 oktober 2009 kl. 17.24 (CEST)

Det är för att "fil" kan länka även till saker som inte är stillbilder, t ex film eller ljudinspelningar. Fil är således en samlingsterm för olika länkade medier. /FredrikT 12 oktober 2009 kl. 17.27 (CEST)

Jo det kan jag förstå, men om det är en bild? //Tanzania ^{Diskutera med mig} 12 oktober 2009 kl. 17.41 (CEST)

Många funktioner i programvaran MediaWiki fungerar både i sin svenska översättning (t.ex. namnrymden Kategori: eller STANDARDSORTERING) och det engelska originalet (det fungerar även att skriva Category: respektive DEFAULTSORT). Namnrymden Bild: är den svenska översättningen av engelska Image:. Men under 2009 beslutade man att i programvaran (för alla projekt och språk) döpa om Image: till File: och den svenska översättningen blev då Fil:. Just nu finns det fyra fungerande synonymer (Bild, Fil, File, Image) för denna namnrymd. Några språkversioner har raskt ändrat alla Image:/Bild: till det nya namnet. Svenska Wikipedia har varit lite långsammare och har just nu en härlig blandning av alla fyra varianterna. Den som startar en robot för att skapa enhetlighet brukar bemötas med klagomål och gnäll, så det är lätt att tappa entusiasmen för ett sådant initiativ. --LA2 12 oktober 2009 kl. 18.02 (CEST)

Icke att förglömma meningslösa redigeringskrig. -- [ jiˈesˌdeːo ] 12 oktober 2009 kl. 18.23 (CEST)

Ok, då förstår jag. Tack för svar. //Tanzania ^{Diskutera med mig} 12 oktober 2009 kl. 19.26 (CEST)

Det går redan en tysk bot, Användare:Xqbot, och ändrar från bild till fil och kallar ändringen kosmetiska ändringar. --NERIUM 14 oktober 2009 kl. 07.59 (CEST)

Wikipedia article traffic statistics

Varför funkar inte Wikipedia article traffic statistics för oktober? Har de lagt ner statistiken?//--IP 12 oktober 2009 kl. 18.02 (CEST)

Jo, den funkar väl? Eller det är inte denna du tänker på? //Knuckles...wha? 12 oktober 2009 kl. 18.10 (CEST)

Jo i din länk får jag upp oktober. Men ser du oktober här? Den kom jag till via historik.//--IP 12 oktober 2009 kl. 18.16 (CEST)

Litade för mycket på dig ;) Nej jag får inte upp oktober 2009.//--IP 12 oktober 2009 kl. 18.18 (CEST)

Fast det funkar om man skriver in artikelnamnet i adressfältet.[5]//--IP 12 oktober 2009 kl. 18.19 (CEST)

Letterstedtska föreningen skapades igår, så det är inte så konstigt att din länk ovan inte visade några staplar (då din länk går till "200909", dvs september). Oktober funkar däremot finfint, 31 nyfikna artikelläsare! //Knuckles...wha? 12 oktober 2009 kl. 18.42 (CEST)

Alltså jag får inte upp oktober 2009 i rullmenyn, den mellersta, mellan språk och sökfält för namn, under grafen. Så när man söker går det inte att få statistiken för oktober. Samma sak när man går in till statistiksidan via historik. Då kommer man också bara till som längst till september 2009 (men direkt till augusti 2009), och inte oktober. Du måste gå in i statistiken på ett annat sätt än vad jag gör. Men jag får alltså träff för oktober om jag går in via din länk och skriver artikelnamnet i adressfältet.//--IP 12 oktober 2009 kl. 19.02 (CEST)

Hum, ja jo, jag har aldrig blivit kompis med den där dropdownmenyn heller, den är lite mystisk. Kanske läge ett aktivera finessen "Lägg till en flik för att se besökarstatisk" i dina inställningar? //Knuckles...wha? 12 oktober 2009 kl. 19.15 (CEST)

Ah, tack! Det kände jag inte till! Men det hjälper inte dem som söker statistik via historiken.//--IP 12 oktober 2009 kl. 19.18 (CEST)

Jaså, finns det en länk från historiken också? Ja, minsann! Men den går till http://stats.grok.se/sv/latest/Wikipedia:Bybrunnen och du har rätt i att den pekar galet, för det är statistiken för 200908 man får upp och inte 200910. Men skriv själv in 200910 i stället för latest i URLen så fungerar det. Henrik verkar ha tappat greppet lite. Kanske vore det dags att flytta statistiken till toolservern så att fler kunde hjälpa till att fixa dess problem. --LA2 15 oktober 2009 kl. 20.49 (CEST)

Editcount

Varför funkar inte Editcount?EWR_disk. 12 oktober 2009 kl. 20.09 (CEST)

Det är mycket som strular bland verktygen hos toolservern generellt just nu...

Inte bara editcount alltså. -- Lavallen 12 oktober 2009 kl. 20.11 (CEST)

NOINDEX

(Som information: NOINDEX i en sida ska göra att sidan inte blir sökbar i sökmotorer som Google) Jag blev lite förvånad att se att Wikipediadiskussion:Begäran om åtgärder är indexerad, särskilt eftersom huvudsidan har ett NOINDEX. Sidan är ju helt och hållet en sida enbart för internt bruk av Wikipediaanvändare. Enligt min mening bör inte den sidan vara indexerad, och man bör överhuvud taget vara restriktiv med att låta sidor utanför artikelnamnrymden vara sökbara. Jag hittar ingen diskussion eller policy som gäller användningen av NOINDEX. Finns det?Sjö 13 oktober 2009 kl. 06.57 (CEST)

WP:BOÅ är inte indexerad, då det finns filer som styr detta också. Se Användardiskussion:Mörkerman#NOINDEX till att börja med, så hittar du ngn länk. Ämnet har även diskuterats i samband med right to vanish-diskussioner, men där har jag ingen länk i minnet. -- Lavallen 13 oktober 2009 kl. 08.04 (CEST)

Riktigt, dess diskussionssida är det däremot: [6].

andejons 13 oktober 2009 kl. 09.08 (CEST)

Levande personer-kategorisering

Vill bara meddela om att kategoriseringen av levande personer går framåt. Alla får förstås mer än gärna hjälpa till. Ta gärna en titt på Kategoridiskussion:Levande personer för mer information. Notera att den första diskussionen är ett par år gammal, när kategorin startades första gången, utan någon organiserad metod för att täcka alla. /Grillo 14 oktober 2009 kl. 10.38 (CEST)

Är det någon som har kunskapen och viljan att föra en liknande statistik som gjordes för kategoriseringen efter kön? Det vore väldigt roligt att se det. --Ainali 14 oktober 2009 kl. 17.55 (CEST)

Öppna proxys

Vad gör man med öppna proxys egentligen? 92.46.53.222 går ex. till en hemsida. Finns det någon policy för att meddela ägarna så att de kan täppa till säkerhetsluckorna i sina system? Starscream 15 oktober 2009 kl. 08.09 (CEST)

Man kan surfa på internet via öppna proxys för att dölja sin verkliga IP-adress. I stället syns proxyns IP-adress, som i ditt exempel tillhör Kazakhtelecom i Kazakstan. Thoasp 15 oktober 2009 kl. 20.31 (CEST)

Jo, princip hur den fungerar känner jag till, men det känns konstigt om Kazakhtelecom har hemsidan på samma adress. Om vi tar Telia som exempel så get inte http://proxy.telia.com/ något för mig. Å andra sidan kanske de inte har kvar sin proxy. Jag ser en skillnad om servern är en webbserver eller en dedikerad proxyserver och det var det som var min fråga då det kändes som att det kunde bero på att någon hade hackat sig in i en webbserver och ställt om den till att fungera som öppen proxy utan ägarens vetskap. Men jag kanske tänker helt fel här. Vi tar tre andra frågor istället, varför är det inte samma blockering på proxys mellan de olika wikipediorna? Vad är svenska wikipedias policy angående blockering av proxys? Jag har sett mellan 1 och 5 år, vilket verkar vara oberoende av antal eller typ av vandalisering då en vandalisering gav 5 år i April medan flera grövre häromdagen gav 1 år. Och skall öppna proxys blockeras i preventivt syfte? Starscream 16 oktober 2009 kl. 06.59 (CEST)

Längden på blockeringenhar inget med allvarlighetsgraden på vandaliseringen att göra. Det är praxis att inte blockera ip-nummer förevigt, eftersom de byts ut med jämna mellanrum. Hur längeman då väljer att blockera är upp till adminsitratören, det bör vara så länge att man oskadligör den som förstör,men samtidigt inte ställer till så att en seriös användare drabbas om ip-numret hamnar nån annanstans än hos en öppen proxy. Någonstans mellan 1 och 5 år verkar de flesta admins tycka vara rimligt. MiCkE 16 oktober 2009 kl. 09.20 (CEST)

Här publiceras en lista över användarsidor som har proxymallar men där blockeringen gått ut. Kan man ju gå igenom och se om proxyn fortfarande är en proxy och i så fall återblockera. Listan uppdateras en gång i månaden. /^Fluff?_Fluff! 16 oktober 2009 kl. 10.33 (CEST)

Det är ju inte förbjudet att redigera via proxyn, så det torde räcka att återblockera då den används för destruktiv verksamhet. Eller är det för svårt att göra så? --LPfi 16 oktober 2009 kl. 16.59 (CEST)

Kronologier

Medan jag (under 2008) gick igenom våra årtalsartiklar (t.ex. 1973 och filmåret 1973) stötte jag på franska Wikipedias fr:Catégorie:Chronologie, som innehåller en massa artiklar som är kronologiska listor över händelser inom olika ämnen, t.ex. Chronologie de l'astronomie (astronomins kronologi, tidslinje för astronomi). Vi har några få sådana artiklar i svenska Wikipedia, som kallas tidslinjer, t.ex. Järnvägshistorisk tidslinje och Tidslinje över kalla kriget. Artikeln Stockholms historia har också ett avsnitt på slutet som heter Händelser i urval och som kommer nära, men den listan är rätt kort. Att införa sådana artiklar i svenska Wikipedia var inget jag hade tänkt föreslå. Men igår kände jag behovet.

Jag har flera böcker om Linköpings historia och ännu fler finns på biblioteket, men det är jobbigt att plöja igenom dem varje gång jag vill beskriva historien för någon viss byggnad eller företeelse. Bara en bråkdel är digitaliserade i Projekt Runeberg, de flesta omfattas fortfarande av upphovsrätt. Några av böckerna har register, men de är ofullständiga och inte kronologiska. Det skulle underlätta om jag kunde räkna upp en lång kronologiskt sorterad tabell med årtal, händelse och vilken källa som nämner händelsen. Frågan är då: ska jag göra detta på egen hand (utanför Wikipedia), på min användarsida, som ett Wikiprojekt, eller som en artikel som är en tidslinje för Linköping efter det franska mönstret? Finns det några förebilder att titta på, t.ex. några Wikiprojekt som sammanställer långa kronologier? --LA2 15 oktober 2009 kl. 09.11 (CEST)

Tidslinjeartiklar finns på flera språk och tycker helt klart att de kan ligga som artiklar då de ger en bra översikt över ett ämne. --NERIUM 15 oktober 2009 kl. 21.38 (CEST) I Kategori:Tidsaxlar finns det några artiklar. --NERIUM 15 oktober 2009 kl. 21.45 (CEST)

Ska relevanskriterierna få avgöra vilka händelser som "platsar" i en tidslinje, eller går det att skriva om vilka triviala händelser som helst? För årtalsartiklar och grensidor har tyska Wikipedia regeln att man bara får lista sådant som redan har en artikel. Men vi har flera rödlänkar i Filmåret 1973. Om jag skriver en artikel om en sådan rödlänk och artikeln blir underkänd genom relevanskriterierna, ska då rödlänken ändå få stå kvar? --LA2 16 oktober 2009 kl. 04.39 (CEST)

Rödlänkar till irrelevanta artiklar låter inte bra. Om händelsen/filmen/whatever är relevant för kronologin men inte för egen artikel kan den kanske stå kvar olänkad? --boıvİe  16 oktober 2009 kl. 08.15 (CEST)

Jag tycker att det låter utmärkt med denan typ av historiska kronologier och ser hellre någon röd länk för mycket än för litet i dem. De kan sporra till artiklar vars relevans kanske inte ens anas av den som lägger in kronologin. /FredrikT 16 oktober 2009 kl. 08.45 (CEST)

Jag tror som Boivie att vi skall börja vara försiktiga skapa rödlänkar till irrelevanta ämnen. Än så länge är den allmänna täckningsgraden svag, men om något är när den blivit bättre tror jag på ett kvalitetsarbete där irrelevanta ämnen avlänkas, se tex Sveriges förenade studentkårer där några ämnen borde skapas, men där många personer aldrig kommer vara relevant och avlänkning borde ske (som skett i Stockholms Studentkårers Centralorganisation tex). Wanpe 16 oktober 2009 kl. 09.03 (CEST)

Tack för tipset om kategori:tidsaxlar! Jag hade glömt bort den, eftersom jag själv inte använder ordet tidsaxel (utan föredrar tidslinje). Nu letade jag på några fler artiklar och lade in under denna kategoristruktur. --LA2 17 oktober 2009 kl. 11.11 (CEST)

Wikipedia:Veckans tävling/Rekommendera artiklar

Jag vill tipsa om veckans tävling, som handlar om att rekommendera artiklar. Vi har massor av artiklar som uppfyller kriterierna, men som inte blivit genomlästa och märkta, det är där du kommer in. Det kanske är otaktiskt av mig att tipsa om detta, eftersom jag i nuläget leder tävlingen (med hela två poäng), och därmed inte borde vilja ha nån konkurrens, men det vill jag! Kom igen nu, slå mig (aj...inte bokstavligen!) Jag tycker att det är bra om artiklar läses igenom och rekommenderas, särskilt skulle jag vilja lyfta fram basartiklarna, kolla gärna igenom de som bedömt som "ok" om det är nån av dem som kanske uppfyller kriterierna för "rekommenderad"? De borde ju egentligen vara rekommenderade allihop, men i nuläget är det bara 50 st. Hjälp gärna till att utöka det antalet! / Elinnea 15 oktober 2009 kl. 11.56 (CEST)

Ortsfakta Sverige

{{Ortsfakta Sverige}} standardiserades nyligen med Geobox och fick då en massa nya parametrar. Den är nu en av de bättre mallarna på svwp. Till exempel kan man mata in koordinaterna direkt i mallen utan att använda den separata coord-mallen, och på så sätt märka ut orten på en karta över länet. Koordinater finns i många artiklar om svenska orter, men de är då angivna med coord-mallen och kan inte visas på kartan. Är det möjligt att med hjälp av en bot omvandla dessa koordinater till det "nya" formatet och på så sätt få in den informativa kartan i artiklarna. Det tar lång tid att göra det manuellt. »Wolfgangus Mozart 16 oktober 2009 kl. 13.20 (CEST)

Ett par saker bör man reda ut innan man sätter igång en sådan process:

• Vissa externa applikationer, t.ex. Google Maps, använder sig av mallen Coord för att lokalisera och presentera Wikipediaartiklar. Fungerar det även om man anger koordinaterna i mallen Ortsfakta?
• Är det önskvärt att presentera koordinaterna i en faktaruta när alla andra artiklar har dom längst upp på sidan?

Annars är det en trevlig idé att lätt kunna peka ut orterna på en karta. Men som diskuterats tidigare så ser en del av kartorna lite lustiga ut med den här positioneringen. Länskartor ser nog dock okej ut. --Kildor 16 oktober 2009 kl. 17.17 (CEST)

Koordinaterna syns både högst upp på sidan och i faktarutan, oavsett om man använder coord eller matar in dem direkt i mallen. Se till exempel Tvååker. »Wolfgangus Mozart 16 oktober 2009 kl. 17.40 (CEST)

Mall:Geobox använder i slutändan också coord-mallen. Alltså kommer Google Maps att hitta orterna även om koordinaterna är inlagda i Ortsfakta Sverige. -- [ jiˈesˌdeːo ] 16 oktober 2009 kl. 17.54 (CEST)

Bra! Är det tekniskt möjligt att en bot ändrar om i artiklarna? »Wolfgangus Mozart 16 oktober 2009 kl. 17.56 (CEST)

Jag har aldrig orkat sätta mig in i det här med botar, så jag kan inte svara på det. -- [ jiˈesˌdeːo ] 16 oktober 2009 kl. 18.07 (CEST)

Varning - Metapediagänget aktiva igen

Hej,

Jag fick idag ett mail som varnade mig för att forumet Flashback har fått en tråd om att börja vrida de "projudiska" artiklarna "rätt", se mail nedan:

”

Flashback har tyvärr släppt alla spärrar om hets av alla de slag, inkl.mot judarna. Man kan skriva precis vad som helst och görf det också orumet övedrsvämmas f.n. av nazister/antisemiter. Därav: https://www.flashback.info/showthread.php?p=19284517#post19284517 : Uppdatera Wikipedia ang judefrågan i denna tråd! Jag tänkte att vi kunde diskutera felaktigheter som judarna skapat om dem själva på wikipedia och att vi ska gå in och rätta till artiklarna. TEX: http://sv.wikipedia.org/wiki/Zionist_Occupation_Government Vi kan diskutera här hur hur vi vill att juleproblemen ska presenteras på svenska wiki, och att judarna inte i förväg ska få ge sin bild av deras tillrättalagda verklighet. Länka till wiki-artiklar som handlar om judar, så att vi får diskutera innehållet samt redigera felaktigheter. Som trådmoderator vill jag inte ha projudisk kritik, denna tråd är endast för antisemiter. N E R D

„

Med andra ord: snart kommer säkert de artiklar som har med judendom, antisemitism och nazism få rätt mycket uppmärksamhet från folk som förnekar utvalda delar av historien. Håll ögonen öppna, är ni snälla!//Hannibal 16 oktober 2009 kl. 15.50 (CEST)

Ugh! Bra att det finns folk som uppmärksammar oss på sånt här skit. Förhoppningsvis är de flesta redigeringar rätt så uppenbara. Revert on sight. /Grillo 16 oktober 2009 kl. 17.15 (CEST)

Just dessa artiklar - tror jag - läses relativt ofta. Felaktigheter i innehållet kommer förmodligen tas bort, och mörkläggningar av historien likaså. Hursomhelst är det mycket bra att få sådana här varningar. Härligt! (att få varningen det vill säga) //Tanzania ^{Diskutera med mig} 16 oktober 2009 kl. 18.54 (CEST)

Annars kan man ju titta på den etablerade användaren Widar Nord och dennes redigeringar. Oddfellow 17 oktober 2009 kl. 11.18 (CEST)

Vad menar du med detta Oddfellow? Ulner 17 oktober 2009 kl. 14.41 (CEST)

Det är bara att titta, det kostar inget. Oddfellow 17 oktober 2009 kl. 17.05 (CEST)

Jag kan ej svara för vad Oddfellow menar, men för de late som ej orka granska användarbidragen kan jag berätta att Widar Nord redigerar artiklar i en främlingsfientlig anda. Palmerston 17 oktober 2009 kl. 17.24 (CEST)

Världens städer

Jag importerade helt okritiskt listor på enwp över alla städer i världen med över 100 000 invånare. Dessa återfinns här. Rent allmänt är täckningen på svwp rätt så god, och vissa länkar är trasiga på grund av särskiljningsled och transkriberingsproblem, men det är ändå en intressant lista att studera för att se vilka länder vi har bra täckning över. Exempelvis kan man se att täckningen av Sydafrika är under all kritik! Jag föreslår ingen jätteinsats, men det känns som om artiklarna bör vara prioriterade. Kan vi skriva om alla möjliga pluttbyar i Sverige, är det väl ett absolut lägstakrav att ha åtminstone stubbar (inte substubbar då...) om alla städer i världen över 100 000 invånare. /Grillo 16 oktober 2009 kl. 17.02 (CEST)

Bra initiativ, en veckans tävling på temat någon gång i höst kanske skulle vara en idé? Höstblomma 16 oktober 2009 kl. 17.10 (CEST)

Ja, verkligen. Jag orkar inte gå igenom listorna, men den hugade får ju gärna fixa till de trasiga länkarna och lägga in dem i artikelnamnrymden. /Grillo 16 oktober 2009 kl. 17.19 (CEST)

(Redigeringskrock) Håller med Höstblomma. Relativt många av rödlänkarna finns nog bara att de finns under ett svenskt land. Till exempel är Brussels rödlänkat, eftersom det på svenska heter Bryssel. En veckans tävling är nog en bra idé.//Tanzania ^{Diskutera med mig} 16 oktober 2009 kl. 17.22 (CEST)

Tanzania har lagt upp ett tävlingsförslag. Diskutera det gärna på Wikipediadiskussion:Veckans tävling/100 000-städer. /Grillo 16 oktober 2009 kl. 19.19 (CEST)

Jag skriver en del om just Sydafrika och har problem att hitta demografiska uppgifter för de enskilda städerna, eftersom de numera är sammanslagna i så kallade muncipal-städer, eller vad det heter på svenska. Känner någon till var man kan få tag i data om enskilda städer i Sydafrika, där de alltså är utbrutna ur sin muncipalitet? Jiell 17 oktober 2009 kl. 20.53 (CEST)

Som jag skrev på något annat ställe är kartböcker eller liknande ofta bra, testa Geographica på närmaste bibliotek. Den borde finnas där. Information om alla världens länder samt städer och kartor. //Tanzania ^{Diskutera med mig} 18 oktober 2009 kl. 10.10 (CEST)

Utrikespolitiska institutet om man vill ha grundfakta och inte vill gå ut i kylan. --NERIUM 18 oktober 2009 kl. 10.25 (CEST)

Olaglig återanvändning av wikipediamaterial

Då man lämnar ut material under en fri licens får man leva med att det också används på ställen där man aldrig själv publicerat det. Det finns ju ett antal kommersiella Wikipedia-kopior som i princip bara lägger ut Wikipedia kombinerat med reklam. Så länge de uppger författare och licens är det antagligen i allmänhet lagligt.

Men då licens och författare inte anges är det frågan om ett klart upphovsrättsbrott. På www.den-fria-encyklopedin.info finns något som påstår sig vara Den fria encyklopedin (på huvudsidan blir det Den fria encyklopedin/Wikipedia eftersom de inte redigerat sidrubriken). Innehållet på sidorna finns där men inte inkluderat övrigt material såsom css, flikar, menyer och upphovsrättsinfo. De formulär som ändå finns på enstaka sidor fungerar inte, men redigeringslänkarna för enskilda avsnitt leder tillbaka hit till Wikipedia.

Vad är WMFs (och vår) inställning till sådant? Servern verkar finnas i Polen, domänen är registrerad via GoDaddy.com, Inc. av Domains by Proxy, Inc., båda på samma adress i Arizona, USA. Eftersom det är frågan om EU och USA är de knappast omöjliga att komma åt.

--LPfi 17 oktober 2009 kl. 09.25 (CEST)

Det mest bisarra i sammanhanget är att om man försöker redigera en sida hos den-fria-encyklopedin genom att klicka på redigera-länken så öppnas ett fönster där man redigerar svwp:s sida i ämnnet snarare än den-fria-encyklopedin. På något sätt framstår det i mina ögon som lite oförskämt att länka så. Tomas e 17 oktober 2009 kl. 13.43 (CEST)

Det verkar vara en livespegling så jag anmälde den på metas Live mirrors-sida. //StefanB 17 oktober 2009 kl. 16.25 (CEST)

Finns det folk som övervakar listan och vidtar åtgärder eller är det som det står på sidan, att listan endast är till kännedom? På en:Wikipedia:Mirrors_and_forks#Non-compliance process finns instruktioner om hur man kan gå till väga om man vill få webbplatsen att börja följa licenserna. Man hänvisar då till enskilda artiklar i vilka ens bidrag har verkshöjd. Finns det andra relevanta (icke-föråldrade) sidor med råd eller diskussion? --LPfi 18 oktober 2009 kl. 13.11 (CEST)

Brittiska kvällstidningar lurade av kändisbluffar

Se detta som ett inlägg i debatten om kvällstidningar som källa. Filmmakaren Chris Atkins ringde in påhittade uppgifter om kändisar till nyhetsredaktioner, och fick se dem återgivna i tryck: British tabloids duped by celebrity hoaxes. Han har gjort en film om tilltaget en:Starsuckers. Jag har alltid varit försiktig med uppgifter från kvällstidningar, och här är ett konkret exempel på riskerna med att ta uppgifter från enstaka artiklar och använda dem som referenser. Sjö 17 oktober 2009 kl. 10.38 (CEST)

Varför blir jag inte förvånad. Jag har inte allt för stort förtroende för svenska kvällstidningar heller (även om de borde vara i vart fall något bättre). Johan G 17 oktober 2009 kl. 13.28 (CEST)

Man måste vara källkritisk. Med det vill jag säga, att visst kan kvällstidningarna ha så fel. Men ändå så är det nog inte värst ofta som folk ringer in påhittade uppgifter. Sedan måste man kolla vad det handlar om. Står det i Se&Hör "x gör slut med y" för 50:e gången i rad, så ska man nog inte ange det som källa. Står det istället i Se&Hör "Tango är en dans från Sydamerika" så kan man nog nästan utgå från att det är rätt. Jag vill inte uppmuntra folk att använda kvällstidningar som källa, men å andra sidan inte motsatsen heller. Använder man det kan det vara bra att kontrollera uppgifterna mot något annat. Står samma sak i både Expressen och Aftonbladet kan man nästan vara säker på att det är rätt. (Varför får det här mig att tänka på Tage Danielssons Monologen om sannolikheten?)//Tanzania ^{Diskutera med mig} 17 oktober 2009 kl. 18.20 (CEST)

Och jag som trodde tango var en dans från Finland! :) -- Lavallen 17 oktober 2009 kl. 18.25 (CEST)

Finsk tango men inte tango ;) (Lite långt från ämnet kanske..) //Tanzania ^{Diskutera med mig} 17 oktober 2009 kl. 21.46 (CEST)

Jag skulle nog inte använda kvällstidningar som källa för en dans ursprung heller. Tror ni att de kollar upp den uppgiften? Snarare är det väl så att risken för fel är mindre då det gäller sådant som redaktören eller sagesmännen har koll på – men de har inte nödvändigtvis mer koll än många av läsarna, så när en källa behövs bör den nog vara bättre.

Kvällstidningar kan väl användas som källa snarast för att en fråga behandlats i kvällspressen eller för en viss kvällstidnings åsikt, då denna är relevant. Tyvärr gäller dålig koll på faktauppgifter också dagspressen, där strävan efter korrekthet är större, men som ändå sällan lyckas redovisa för t.ex. vetenskapliga ärenden utan att ha missat eller missförstått åtminstone någon central punkt.

--LPfi 18 oktober 2009 kl. 13.23 (CEST)

Globalt användarkonto

Flyttad diskussion till WP:BAA#Green Yoshi --Lavallen 17 oktober 2009 kl. 17.19 (CEST)

Ändrande IP-adresser

Hej allihop, det var ett tag sen! :)

Jag undrar bara om någon vet varför man får nya (WP-) IP-adresser till datorerna. Jag har nämligen alldeles nyss sett att jag har lyckats fått ett nytt, ett tredje, IP-nummer till min dator. Varför behålls inte ett och samma? / Med vänliga hälsningar Vostok 17 oktober 2009 kl. 19.53 (CEST)

Jag gissar att din internetleverantör använder så kallade dynamiska IP-adresser. Det innebär att du får en tillfällig IP-adress varje gång du ansluter din dator till internet. Ibland kan det bli en adress du haft tidigare och ibland kan det bli en ny. Jiell 17 oktober 2009 kl. 20.48 (CEST)

Kanske inte den bästa artikeln men det finns en artikel om Dynamisk IP. /^Fluff?_Fluff! 18 oktober 2009 kl. 09.35 (CEST)

Okej, tack. Det är nog möjligt.

Jag tycker om att veta vilken adress/nummer jag har. För ibland redigerar jag med det, när jag glömmer logga in (nu var det länge sen däremot). För ofta innan jag redigerar något så brukar jag gå runt och "spana", och då är det lätt att man glömmer logga in. Och får man olika IP-nummer så vet man till slut inte att det är ens eget. Därför tycker jag det vore bättre om man kan ha ett och samma nummer. / Mvh Vostok 18 oktober 2009 kl. 12.55 (CEST)

Det är ingenting som Wikimedia kan påverka. Ditt IP får du av din IP-leverantör, inte av Wikimedia. Det bästa är helt enkelt att logga in om du skall redigera. --Ojan 18 oktober 2009 kl. 13.00 (CEST)

Tack, jag vet! Jag bara undrarde om någon här visste varför man kan få ändrade adresser - inget annat! / Vostok 18 oktober 2009 kl. 13.09 (CEST)

Det handlar framförallt om att ISP:n har färre IP-adresser än kunder och låter dem som sätter på datorn få adressen av någon som stängt av sin (om lediga adresser inte annars finns tillgängliga). Eftersom IP-adresserna fungerar i block råkar en del ut för att adressen byts ideligen, medan den för andra hålls nästan konstant. Då adresserna i blocket inte längre räcker och ett till block tilldelas kan det ta lång tid innan adresserna igen blir knappa.

För det praktiska problemet lönar det sig säkert att hålla sig inloggad också då man inte redigerar. Om du har ett eget användarnamn på din dator (och lämpligt operativsystem) behöver du inte logga ut från Wikipedia mellan sessionerna och följaktligen inte heller logga in (annat än en gång i månaden eller så). Sessionsnyckeln finns i form av en kaka (Cookie) bland webbläsarens filer. Kakorna borde vara skyddade så att endast du kan använda dem. Är sessionsnyckeln bunden till en viss ip-adress?

--LPfi 18 oktober 2009 kl. 13.56 (CEST)

Det finns en lokal ISP-leverantör där du bor (du vet nog vilken) som ger åtminstone mig fast ip-adress. Det har dock hänt att jag enstaka gånger har haft ett annat nummer. Varför det blir så, vet jag inte...

Jag har en vän som har samma ISP, och han har en ftp-server hemma, så det borde ju alltid vara samma. -- Lavallen 18 oktober 2009 kl. 14.08 (CEST)

Egna serverdatorer kan fungera också med dynamisk ip, förutsatt att man har en namnserver (eller andra arrangemang) som berättar vilken adress man har för tillfället. T.ex. dyndns.org erbjuder en sådan DNS-tjänst. För seriös användning är det ändå problematiskt (vart skall namnet peka under eventuella avbrott?). Vad gäller en varierande fast adress, så kunde jag tänka mig att du ibland får två adresser och den fasta kan hamna hos den andra apparaten – förutsatt alltså att den fasta adressen är knuten till anslutningen och inte till själva datorn. --LPfi 18 oktober 2009 kl. 17.54 (CEST)

Tack för informationen. :) Jag är inte ensam i huset, därför loggar jag alltid ut. Det är heller inte jag som sköter internetuppkopplingen i familjen (därför är jag helt okunnig om IP). Däremot vet knappt mina familjemedlemmar vad Wikipedia är och de använder det inte heller. Men för säkerhets skull loggar jag ändå ut. Man får känningar i ryggmärgen... / Vostok 18 oktober 2009 kl. 14.19 (CEST)

Om du har en router som sitter mellan datorn och internetuppkopplingen kan du låta den stå på hela tiden (den drar inte jättemycket ström). Då behåller den IP-adressen även när datorn är avstängd. Jag har dynamisk IP-adress men har haft samma adress sedan jag lät routern stå på.--Mgr 18 oktober 2009 kl. 15.19 (CEST)

Det är fortfarande leasetiden på IP-adressen som styr hur länge man max får låna den innan man måste be om en ny. Oftast får man låna samma som man lånade innan igen men inte alltid. // Sertion 18 oktober 2009 kl. 17.59 (CEST)

I princip ja, men i de fall adressen byter p.g.a. att någon annan behöver den så tas ju adressen av en avstängd dator, annars vinner ISP:n ingenting på det. Lease-tiden avgör hur länge man kan ha datorn eller NAT-burken avstängd (det är först då tiden gått ut som man kan bli av med adressen) och med hur kort varsel ändringar kan göras i adressallokeringen (i samband med ändringar i nätet). --LPfi 20 oktober 2009 kl. 21.45 (CEST)

Användningen av ibidem

Jag gjorde en sökning på ibid och ser att det är en hel del artiklar där ibid används som referensmetod. Jag ser ett problem med det och det är att ibidkedjan spricker om ny text med nya referenser läggs in i texten. Ibid blir då felhänvisat. Jag är inte emot ibid i sig, men jag är tveksam till om det är så lyckat i en nätencyklopedi som vem som helst kan redigera. Vad tycker ni andra? //StefanB 18 oktober 2009 kl. 19.49 (CEST)

Tyvärr blir det nog så att folk slarvar med att kolla om referenserna blir rätt när de lägger till nya noter i texten. Därför anser jag att det nog är bäst att avråda från användningen av ibidem. -- [ jiˈesˌdeːo ] 18 oktober 2009 kl. 19.53 (CEST)

I fallet Handelshögskolans_i_Stockholm_historia kan det ju lösas genom att flera ref-taggar pekar på samma referens. --Petter 18 oktober 2009 kl. 20.48 (CEST)

För en som inte fattar; vad är ibidem? //Tanzania ^{Diskutera med mig} 18 oktober 2009 kl. 21.30 (CEST)

Se ibidem. -- [ jiˈesˌdeːo ] 18 oktober 2009 kl. 21.31 (CEST)

Du kan se ett exempel under referensrubriken i Sjögroda. //StefanB 18 oktober 2009 kl. 21.33 (CEST)

Om den första noten anges komplett kan övriga anges som "efternamn, sidnr" eller liknande. Då bör det framgå vad som avses, samtidigt som det inte gör något om andra noter slängs in emellan. /Grillo 18 oktober 2009 kl. 23.22 (CEST)

Noter är över huvud taget förrädiska i text som kan ändras över tid - rätt vad det är kan en not synas intyga något som egentligen alls inte finns i den refererade källan bara för att någon skjutit in en ny bisats i den mening noten står efter. Och "ibid", "idem", "som föregående" och liknande tillbakasyftande hänvisningar bör av naturliga skäl inte användas alls på Wikipedia. /FredrikT 18 oktober 2009 kl. 23.54 (CEST)

Det där argumentet förstår jag verkligen inte alls. Med tydliga noter går det ju iaf relativt enkelt att ta reda på om det stämmer. Jag har ändrat i åtskilliga artiklar när jag kontrollerat en not och sett att det som den sägs hänvisa till inte stämmer. Det hade jag dock inte kunnat göra om det endast angetts källor längst ned, då det tar en väldans tid om man ska behöva läsa igenom flera böcker för att finna igen en viss faktadel. Därtill möjliggör noter att man på ett enkelt sätt kan finna ytterligare information om en specifik del av ett ämne. Något vilket gör att Wikipedias värde som utgångspunkt för ytterligare läsning ökar oerhört mycket. Sedan syns ju alla förändringar som gjorts efter att källorna lagts till i historiken och går enkelt att ändra tillbaka om det behövs... Det är inte ett perfekt system, men det är banne mig det bästa vi har. Däremot håller jag med om att ibid. etc. nog inte bör användas, men främst av den enkla anledningen att långt ifrån alla känner till det, eller vet hur det skall användas, vilket Tanzanias fråga ovan visar. Jopparn 19 oktober 2009 kl. 00.38 (CEST)

Problematiken som FredrikT belyser löses bäst genom att vi blir bättre på att använda noterna. Plrk 19 oktober 2009 kl. 13.09 (CEST)

I många fall är det det som behövs, men i andra räcker det inte. Om noten hänvisar till något som inte finns på nätet och få har i hyllan så blir det sällan av att kolla. Det borde kanske i dessa fall bli praxis att ge ett citat, i noten eller på diskussionssidan, men ibland är ju faktauppgiften ett sammandrag av längre resonemang och då fungerar inte det heller.

Sedan har vi problemet med användare som mer eller mindre konsekvent feltolkar källor, genom slarv, oförstånd eller önsketänkande. Om användaren då hänvisar till en bok eller ens en längre artikel utan sidangivelse, må vara som pdf, så blir det väldigt jobbigt att kolla. Jag saknar ibland en metod att märka ut en användare som opålitlig i detta hänseende. Krav på noggrannare referenser hjälper, men problemet med svårhittade källor kvarstår.

--LPfi 20 oktober 2009 kl. 22.01 (CEST)

Själv brukar jag förkorta noter efter den första not som hänvisar till en viss källa genom att t.ex. bara skriva författarnamn, sedan "anfört arbete" eller "som ovan", och därefter lägga in en eventuell sidhänvisning (vid hänvisning till en kort tidningsartikel eller liknande behövs ju ingen ytterligare sidhänvisning). På så sätt spelar det ingen roll om någon ny not kommer in emellan. DG 22 oktober 2009 kl. 13.41 (CEST)

Ett annat problem är hur "långt bak" varje not sträcker sig. Avser varje not endast det som står i den senaste meningen? Eller kan en not syfta på ett helt stycke? Eller allt som sagts sedan föregående not? Jag vidhåller min skepsis mot överdrivet notbruk på Wikipedia, både av de skäl jag framfört ovan och att det kladdar till texten i redigeringsläge. I mitt tycke bör noter förbehållas enskilda, kontroversiella eller svårbelagda uppgifter. För mer allmänna uppgifter räcker det gott med en samlad källförteckning i slutet av artikeln. Vi skriver ju ett uppslagsverk - inte en samling avhandlingar. /FredrikT 22 oktober 2009 kl. 20.57 (CEST)

Translation

Hello to evreybody,

I need a little help by translation. Can you please translate the next text into your language and put it here?:

Text (original - Serbian cyrillic):

• Уколико желите да пронађете кориснике који причају шведски, претражите Категорија:Корисник sv. За остале језике, проверите Категорија:Језичке кутијице.
• Уколико сте регистрован корисник на Српској Википедији а не разумете српски, молимо вас додајте {{user sr-0}} на вашу корисничку страницу. Ова порука гласи - на српском - да не разумете српски језик, тако да ће остали корисници бити обавештени о томе.

Text (original - Serbian latin):

• Ukoliko želite da pronađete korisnike koji pričaju švedski, pretražite Категорија:Корисник sv. Za ostale jezike, proverite Категорија:Језичке кутијице.
• Ukoliko ste registrovan korisnik na Srpskoj Vikipediji, a ne razumete srpski, molimo vas dodajte {{user sr-0}} na vašu korisničku stranicu. Ova poruka glasi - na srpskom - da ne razumete srpski jezik, tako da će ostali korisnici biti obavešteni o tome.

Text (version on English):

• If you want to find people who can speak Swedish, browse Категорија:Корисник sv. For other languages, check out Категорија:Језичке кутијице.
• If you are a registered user in Serbian Wikipedia but do not understand Serbian, please add {{user sr-0}} to your user page. This message says - in Serbian - that you do not understand Serbian, so the other users will be informed.

Thanks and regards,

--FriedrickMILBarbarossa • talk • 18 oktober 2009 kl. 22.00 (CEST)

PS. Sorry if I put this comment on wrong place.

Text:

• Om du vill hitta andra svensktalande användare, se Категорија:Корисник sv. För andra språk, se Категорија:Језичке кутијице.
• Lägg helst till {{user sr-0}} på din användarsida om du inte förstår serbiska. Meddelandet informerar andra användare, på serbiska, om att du inte förstår språket.

That's a suggestion.//Tanzania ^{Diskutera med mig} 18 oktober 2009 kl. 22.06 (CEST)

100 000-städer

Nu börjar tävlingen 100 000-städer! Hoppas vi får se många nya städer födas.. Varsågoda att börja. //Tanzania ^{Diskutera med mig} 19 oktober 2009 kl. 07.19 (CEST)

Hitills har sex nya storstäder fått artiklar på Wikipedia: Sutton Coldfield, Albury-Wodonga, Bahía Blanca, Lobito, İzmit, Lanús. Men det finns hundratals kvar. Varför inte delta och skriva en artikel om exempelvis Kazakstans enda hamnstad en:Aktau, stålstaden en:Bokaro Steel City eller världens sydligaste oljemetropol en:Comodoro Rivadavia?--Ankara 19 oktober 2009 kl. 17.15 (CEST)

Nu vill man ju nästan vara med.. ;) Kanske skapar nån artikel för skojs skull.. //Tanzania ^{Diskutera med mig} 19 oktober 2009 kl. 18.33 (CEST)

Hur namnger man flera artiklar med samma namn?

Finns det någon bra överenskommelse om hur man ska döpa artiklar som har likadana namn. Jag tänker t.ex. på filmer med samma namn: (The Kid t.ex. Ska artikelnamnet vara The Kid (2000), The Kid (film, 2000) eller något helt annat? Finns kanske nån gammal diskussion som har tagit upp detta tidigare...? Tack på förhand! //Mippzon 19 oktober 2009 kl. 13.44 (CEST)

Se Wikipedia:Särskiljning#Använd dubbla specificeringar när det behövs.--Kruosio 19 oktober 2009 kl. 13.54 (CEST)

Tack för hjälpen! Nu vet jag hur jag ska göra =) //Mippzon 19 oktober 2009 kl. 14.03 (CEST)

Förgreningssidor och namngivningen av dessa

Svenskspråkiga Wikipedia har i dagsläget 12 438 förgreningssidor. Namngivningen av dessa följer dock inte någon gemensam standard utan två olika versioner används: i den ena står det bara "artikelnamn" medan det i den andra står "artikelnamn (olika betydelser)".

I det första exemplet är det vanligt att alla de på förgreningssidan listade artiklarna efterföljs av en parentes (se exempelvis Bengt Gustafsson där bland annat militär, professor och 1916-1986 används). Det andra exemplet tycks uteslutande användas när det redan finns en artikel som har fått företräde till artikelnamnet (se exempelvis Bengt Lindström (olika betydelser)).

Nackdelarna är rätt tydliga då tillägget "(olika betydelser)" efter sökordet knappast är något som en oerfaren Wikipedia-användare skulle komma på att skriva. Inte vidare användarvänligt alltså. Det föreligger även ett problem med att bedöma vilken av artiklarna som får ligga direkt under artikelnamnet och som slipper ett särskiljningsled. Valet sker i dagsläget utifrån subjektiva värderingar och bedömningar av värdet på exempelvis olika personers insatser (personer som ofta verkat inom helt olika fält) eller hur välkänt ett fenomen är. För att återgå till exemplet Bengt Lindström ovan så är det kanske inte självklart för en som är totalt ointresserad av konst att det är konstnären som ligger under huvudordet, utan som en stor älskare av Hem till byn istället anser att skådespelaren Bengt Lindström bör ligga under huvudordet.

Jag anser följaktligen att ändelsen "(olika betydelser)" successivt bör fasas bort och att förgreningssidan ständigt bör ligga under huvudnamnet och att de artiklar som nu ligger där bör flyttas och få ett särskiljningsled. Det kommer dock att innebära en rätt stor administrativ insats... Hur stor vet jag dock inte så det vore väldigt bra om någon skulle kunna fixa en lista på hur många artiklar det rör sig om. Innan jag så smått börjar göra omflyttningar undrar jag dock om det är någon som är emot en utfasning? Jopparn 19 oktober 2009 kl. 14.46 (CEST)

Det innebär att artiklar som Stockholm skulle flyttas. Är det så bra? 99,99% av sökningar på Stockholm avser sannolikt Sveriges huvudstad. 81.232.127.210 19 oktober 2009 kl. 14.56 (CEST)

Ja, jag är emot. Det har skett en utfasning från din idé till den nuvarande och den nuvarande är mycket bättre. Söker man på ett artikelnamn ska man komma till det som är POMMF och därifrån ska det finnas en länk till Artikelnamn (olika betydelser). //StefanB 19 oktober 2009 kl. 14.59 (CEST)

I fall där typ 80% av alla förekomster av en term syftar på en specifik företeelse (låt säga Gustav Vasa, som var en kung men säkerligen även fått ge namn åt en Strindbergpjäs, minst tio studentspex och kanske en grogg) tycker åtminstone jag att "huvudartikeln" bör ligga under det enklaste namnet. - Tournesol 19 oktober 2009 kl. 15.00 (CEST)

Det finns ofta fördelar med Jopparns förslag. Jag har tex märkt att mars inte så ofta syftar på månaden som man kanske skulle förvänta. Ok, majoriteten gör det, men väldigt ofta ngt annat. Då föredrar jag faktiskt att mars är en grensida som ngn får sätta sig och sortera upp länkarna till ibland. Men i många fall, såsom Stockholm är det direkt olämpligt. -- Lavallen 19 oktober 2009 kl. 15.03 (CEST)

Det här är typiskt en sån grej där avgörandet bör göras från fall till fall. MiCkE 19 oktober 2009 kl. 15.07 (CEST)

@Stefan B: Den här utfasningen du talar om: när skedde den? Vilka gjorde det? Har du någon diskussion du kan hänvisa till? Den verkar inte ha kommit så speciellt långt eftersom en övervägande majoritet av förgreningssidorna inte efterföljs av (olika betydelser). Jopparn 19 oktober 2009 kl. 15.20 (CEST)

Det är ett bra initiativ men jag håller med Micke, det bör avgöras från fall till fall. När det finns en klar pommf-artikel så bör den få uppslagsordet, i andra fall grenen. Det finns det säkert många av dessa grenar som bör granskas dock. Tar man Lavallens exempel Mars så hamnade man tidigare på artikeln om månaden. Nu har grenen fått uppslagsordet och det visar sig att artikeln om planeten får mer än tio gånger fler träffar än månaden. Ska en artikel få uppslagsordet bör det i min mening finnas en mycket stor övervikt åt en artikel för att uppväga förvåningen av att ha hamnat på fel artikel. Exakt var denna gräns ska gå kan jag inte säga, jag går på känsla med statistikverktyget som vägledning. Njaelkies Lea (d) 19 oktober 2009 kl. 16.28 (CEST)

Problemet med statistikverktyget är ju att eftersom man kommer direkt till en artikel så är det troligt att den kommer att ha avsevärt mycket mer träffar eftersom jag tror att många bara ögnar igenom texten och när det ser att den är fel lämnar Wikipedia och fortsätter att titta på andra sidor som listats av Google. Jag har sett just det hända åtminstone en gång när man suttit med mindre datorvana personer. Verktyget är alltså endast fullt användbart för att se vilka artiklar som är mest välbesökta efter att en ändring genomförts. Det visar ju även ert exempel om Mars. Men visst, i vissa fall är det ju självklart och bör kanske inte ändras.

Om någon kan fixa en lista med alla artiklar i kategorin som har tillägget "(olika betydelser)" vore jag dock tacksam då man systematiskt kunde se om det är självklara och om det borde vara det upplägget, eller om det hela bara beror på att en artikel skapades först och andra författare anpassat sig efter det. Jopparn 19 oktober 2009 kl. 18.00 (CEST)

Jag är av åsikten att vi överanvänder grensidor. Det StefanB syftar på är förmodligen det faktum att vi för några år sedan hade grensida så fort det fanns mer än en betydelse av något. Det räcker ofta att skriva "För staden i land b, se Stad, land b" högst upp i artikeln, istället för att ha en grensida. Speciellt om stad A är huvudstad och stad B är en pluttby (tänk Stockholm i Sverige jämfört med USA). Ju mer man bläddrar desto oftare inser man att grensidan ligger på fel plats eller är helt onödig. Dessutom står det ju allra högst upp i artiklarna som har en grensida, var man hittar den, så jag anser inte att det är ett problem att folk inte hittar rätt. Man behöver inte vara datorvan för att kunna läsa innantill. /Grillo 19 oktober 2009 kl. 19.44 (CEST)

Som tips i sökandet efter länkar kan ajg tipsa om Wikipedia:Mallar som länkar till förgreningssidor, Wikipedia:Förgreningssidor som det länkas till som uppdaterats av Byrial. Jag jobbade en del med denna lista ett tag. Jag skapade själv också Wikipedia:Förgreningssidor som det länkas till/Historik för att se vilket resultat mitt och er andras arbete fick. Jag har dock haft häcken full på src: den sista tiden, varför det legat nere... -- Lavallen 19 oktober 2009 kl. 20.15 (CEST)

En artikel bör bara lägga beslag på det enkla namnet om alla övriga alternativ tillsammans är marginella. Annars är det väl både POMMF och berikande att direkt få veta vilka betydelser ordet kan ha. Det är ju inte säkert att man vill läsa om den betydelse som man redan i förväg känner bäst. Kanske lär man sig något nytt och intressant, och kanske löser det en missuppfattning som gjort att man hade behov att slå upp ordet på Wikipedia. /Rolf B 19 oktober 2009 kl. 20.35 (CEST)

Finns det två artiklar och den ena är klart dominant så bör man inte skapa en tredje sida, även om den andra betydelsen också kan vara spridd (som för t.ex. Neptunus). En bra tumregel är att läsarna totalt skall behöva se så få sidor som möjligt innan de hittar rätt: bättre att hälften kommer rätt direkt än att alla kommer till något de inte vill ha, och bättre att 10 % får stå ut med två vidarelänkningar än att 100 % måste gå igenom en.

andejons 19 oktober 2009 kl. 21.41 (CEST)

Det kanske var otydligt, men jag planerade inte att skapa nya omdirigeringar, utan bara flytta runt i de gamla där det inte är självklart vilket som bör ligga som huvudartikel (ursprungligen tänkte jag fixa alla enligt samma struktur, men det verkar det ju inte finnas stöd för). Jopparn 19 oktober 2009 kl. 21.53 (CEST)

Grensidor skapar ett extra-klick och en extra sidvisning som inte många önskar. När det finns bara ett fåtal alternativ är det bättre att direkt länka dem från hänvisningsraden i huvudartikeln. Grensidor ska bara användas när det finns många alternativ. Och bara få vara huvudartikel när det råder oklarhet om vilken betydelse som flest förväntar sig komma till. -- boİVİe 19 oktober 2009 kl. 23.40 (CEST)

Bara som lite kuriosa. En gång i tiden gick jag igenom alla sidor som länkade till grensidan svamp (8 maj och bakåt i tiden). Det visade sig att uppskattningsvis 60–70 % syftade på matsvamp (inklusive uttrycket "plocka svamp"), 20–30 % på riket svampar (inklusive svamp som föda åt djur), och ungefär 10 % på svampsjukdomar eller själva svampkroppen. I just det fallet tror jag att det är rätt att ha en grensida på uppslagsordet svamp, men det var inte självklart. —CÆSAR 19 oktober 2009 kl. 23.57 (CEST)

Om det finns minsta tvekan om vilket den mest allmänna betydelsen är så föredrar jag nog att namnet leder till en förgreningssida. T.ex. att något är mera känt i Sverige än annanstans tycker jag är ett dåligt argument. Exemplet Stockholm om ett namn som inte behöver leda till en förgreningssida är ganska bra, men det är knappast helt intuitivt för alla att det finns information i de andra Stockholm-artiklarna-som inte finns i huvudartikeln, pga den admistrativa uppdelningen. Så även där skulle en förgreningssida göra viss nytta. --Ace90 20 oktober 2009 kl. 11.49 (CEST)

Jag håller med dem som menar att det bör avgöras från fall till fall, men huvudregeln bör ändå vara att vi undviker varianten med "(olika betydelser)". Själv har jag inget emot förgreningar även när alternativen endast är två, men om det vet jag att uppfattningarna är delade. Hur som helst menar jag att vi inte bör vara alltför rädda att åstadkomma fler klick. Det roliga med att slå i pappersuppslagsböcker är ju att man råkar hitta helt andra artiklar än man tänkt sig och kanske rent av fastnar i dem. Denna förhöjda läsupplevelse kan rikligt med länkar i artiklarna medföra, men också den hjälp att vidga vyerna som dessa förgreningar är. Dock finns det fall när de blir ganska konstlade, eftersom den andra betydelsen är synnerligen långsökt och perifer. Finns det många varianter störs jag inte av rödlänkar, men de får inte alltför ofta dyka upp om det endast finns två - med undantaget personer, där det kan vara viktigt att även icke-biograferade nämns, om man kan anta att någon söker dem. Tyvärr fattas många relevanta levnadsteckningar ännu! Fernbom2 20 oktober 2009 kl. 12.11 (CEST)

Man bör avgöra från fall till fall, ibland är det bättre med en "olika betydelser"-föregreningssida., ibland är det bättre att förgreningssidan har företräde till uppslagsordet och ibland utan förgreningsida. Jag tycker att vi i högre grad bör redirecta till det vanligaste av orden och där lägga en {{för}}-mall till det andra ordet i fall där det rör sig om bara två olika betydelser. Jag tycker att det vore väldigt bra om det fanns ett Wikipedia:Projekt förgreningssidor som skulle kunna gå igenom dessa och försöka att förbättra dem. Bland de kortaste förgreningssidorna finns t.ex Jumpa. Är det någon poäng att ha kvar en sådan sida, båda betydelserna är ju ordlisteord och hör hemma på Wiktionary? / Elinnea 20 oktober 2009 kl. 12.43 (CEST)

Den mall Du nämnar är onödigt komplicerad, säger jag med hänvisning till vad andra sagt om Mall:FD. Förgreningssidor är både snygga och värdefulla, det är min bestämda uppfattning! Fernbom2 20 oktober 2009 kl. 13.11 (CEST)

Wikipedia:Projekt länkutredning finns, och jobbar bland annat med förgreningssidor, men är som så många andra projekt förhållandevis inaktivt. //Essin 20 oktober 2009 kl. 21.14 (CEST)

Nytt namn behövs!

Jag har sått igång en diskussion på Kategori:Kandidater till polska elektiv tronen om vad den skall heta på svenska. Det räcker inte att avskaffa särskrivningen - begreppet "elektivtron" finns inte och bör inte lanseras. Själv tycker jag att Kategori:Kandidater till polska tronen räcker, men jag ser gärna andra konstruktiva förslag! Och de lämnas lämpligen där! Fernbom2 20 oktober 2009 kl. 12.02 (CEST)

Mall:Lägg inte till mallar

Jag har startat en diskussion om den nya mallen på Malldiskussion:Lägg inte till mallar. Gå gärna dit och säg din mening. Det här förresten bara en notis, håll diskussionen på mallens diskussionssida. Apollonios Molon 20 oktober 2009 kl. 12.40 (CEST)

Underkategorier

Jag vill gärna uppmärksamma så många som möjligt på Kategoridiskussion:Svenska konstnärer. I fall som detta kan det vara med ett föregående samtal! Fernbom2 20 oktober 2009 kl. 13.05 (CEST)

333 333

Just nu står räkneverket på 333 308 artiklar. Vem skapar den 333 333:e? -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 oktober 2009 kl. 20.01 (CEST)

Jag tror att det var jag, med Bizerte. --Ainali 20 oktober 2009 kl. 21.50 (CEST)

Jag får det till Hodeidah, med det var också du. Grattis! -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 oktober 2009 kl. 21.59 (CEST)

Då har vi alltså passerat en tredjedel av en miljon nu. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 oktober 2009 kl. 22.09 (CEST)

Äger man en artikel om man bidragit till den?

Med anledning av att användaren Danielåhskarlsson tagit ett stort antal bilder och verkar insistera på att ha sitt namn inte bara på bildernas informationsruta på Commons utan även i alla artiklar som använder dessa bilder vill jag passa på att ställa en retorisk fråga:

Äger man en artikel (eller ens delar av den) för att man bidragit med något som använts i den?

Och om svaret är "det beror på" - vad beror det på? Om det är en bild? Om det man bidragit med utgör mer än N % av artikeln?

Personligen anser jag att på samma sätt som våra artiklarnas löptext inte skall innehålla fluff eller annat som faller under "undue weight" bör bilder finnas på Wikipedia för att illustrera artiklarna (inte för att fotografen skall få många Google-träffar på sitt namn) bildtexterna för att förklara vad det är man ser, inte för att upprepa information som redan finns på bildens beskrivningssida. - Tournesol 20 oktober 2009 kl. 20.02 (CEST)

Jag såg det där innan men var osäker på om jag skulle lägga mig in. Dels för att inte råka peta dig på näsan och lägga mig i men när du väl tar upp det anser jag att man bör ställa sig frågan: Vem ska man bidra för om man redigerar på Wikipedia? Jo, för Wikipedia givetvis. Men gör man det om man envisas med att i varje bildtext lägga in sitt eget (fotografens) namn? Då är det snarare för egen vinning. Därför har jag alltid varit emot att användare anger sitt namn i bildtexter i artiklarna för varje bild de bidrar med och förespråkar att detta tas bort även i detta fall. Apollonios Molon 20 oktober 2009 kl. 20.05 (CEST)

Nej. Enligt mig räcker det att det står på Wikimedia Commons. Det är som om jag skulle skriva mitt eget användarnamn för allt jag skriver i en artikel (fast det finns i historiken). Om fotografen är berömd kan det stå (till exempel den där svenske journalisten som blev skjuten under statskuppen i Chile 1973 när han tog en bild). Danielåhskarlsson gör annars ett jättebra jobb, bland annat med bilder på svenska artister under uppträdanden, men på Wikipedia skall kunskapen stå i centrum. J 1982 20 oktober 2009 kl. 20.08 (CEST)

Jag håller med, dock är mitt intryck att det aldrig kommit till något slutligt avgörande på svenska Wikipedia. Det är kanske dags nu? Min grundläggande inställning är att ingen information bör vara med i artikel som inte har en funktion att förmedla information om ämnet; som exempelvis namnet på fotograferna eller bidragsgivarna. Fotografens bör bara nämnas där det är relevant.--Ankara 20 oktober 2009 kl. 20.13 (CEST)

För att vara krass tycker jag att det är vansinne att namn tillåts stå i bilder i artiklar. De fyller ingen mer funktion än att upphovsmakaren vill få publicitet. Det räcker att det står på commons. //Tanzania ^{Diskutera med mig} 20 oktober 2009 kl. 20.20 (CEST)

Man har ingen rätt att ha sitt namn i själva artikeln om man bidragit med text eller bild till den, annat än i historiken och på resp bildsida på Commons. Har vi inte diskuterat dessa massor av gånger och kommit fram till att det är Wikipedia:Riktlinjer för användande av bilder#Tumregler, punkt 7 som gäller? / Elinnea 20 oktober 2009 kl. 20.24 (CEST)

Jag sällar mig till de som tyckr det är olämpligt att fotografens namn står med i bildbylines. Visst är det trevligt att ge cred till någon för en bra bild, men det har ju inte särskilt mycket med artikeln att göra. Enligt min mening räcker det med att det står i bildens beskrivningssida. Riggwelter 20 oktober 2009 kl. 20.25 (CEST)

Jag har ingen annan åsikt i sakfrågan än de som redan framförts. Däremot är jag mycket tveksam om det är "värt" att köra denna fråga i "botten". Vi vet att några bra produktiva givare skulle sluta bidra då, och jag ser hellre lite pragmatism än alltför rigid tillämpning.Wanpe 20 oktober 2009 kl. 20.25 (CEST)

Håller med frågeställaren m fl ovan. Wanpes mer "pragmatiska" inställning kan få mycket negativa konsekvenser på längre sikt, om de tillämpas nu vad gäller bilder, nästa gång gällande något annan typ av bidrag. BiblioteKarin 20 oktober 2009 kl. 20.34 (CEST)

Skillnaden är väl att ett fotografi oftast har endast en upphovsman, då räknar jag inte med efterbehandling med PhotoShop etc. Oddfellow 20 oktober 2009 kl. 20.36 (CEST)

Kommer inte föra diskussionen framåt med det här inlägget men ville bara säga att även jag tycker att fotografen skall krediteras på bildsidan och inte i artiklarna. /-nothingman- 20 oktober 2009 kl. 20.37 (CEST)

Det kommer nog bli allt vanligare även med andra typer av filer med "en upphovsman", såsom ljudfiler, rörliga illustrationer osv. BiblioteKarin 20 oktober 2009 kl. 20.49 (CEST)

Med CC-BY licenser tror jag att man kan kräva attribution på ett visst vis, dvs det finns licenser som är så fria att de tillåts på commons, men som ändå innebär att man kan kräva att få sitt namn publicerat bredvid bilden. I så fall är det inget alternativ för oss att ta bort bylines. Vill vi inte ha bylines får vi i så fall också ta bort hela bilden. CC skriver så här om attribution:

”	You let others copy, distribute, display, and perform your copyrighted work — and derivative works based upon it — but only if they give credit the way you request.	„
– http://creativecommons.org/about/licenses/

MiCkE 20 oktober 2009 kl. 20.56 (CEST)

På en:Wikipedia:Captions#Credits står "Unless relevant to the subject, do not credit the image author or copyright holder in the article. It is assumed that this is not necessary to fulfill attribution requirements of the GFDL or Creative Commons licenses as long as the appropriate credit is on the image description page." / Elinnea 20 oktober 2009 kl. 21.18 (CEST)

Användaren verkar genomgående ha licensierat sina Commons-filer under Creative Commons Attribution 3.0 Unported med kommentaren Please Ask If You Want It. Usage allowed only with Byline! så frågan är väl i så fall hur man bör eller måste tolka "byline" i sammanhanget. - Tournesol 20 oktober 2009 kl. 22.19 (CEST)

Min tolkning är alltså att vi måste ha bylines vid bilden om upphovsrättsinnehavaren har anget detta specifikt. Det är dock inte nödvändigt för en vanlig CC-BY-SA utan särskilda specifikationer. Vi kan dock välja att inte använda sådana bilder alls. MiCkE 20 oktober 2009 kl. 22.29 (CEST)

Kan inte sätta mig in i licensen då jag faktiskt inte läst den, jag förstår Daniels åsikt att han vill få fram att han hjälpt till på wikipedia med att ta kort på ex. artister och det har han ju gjort ett bra jobb med. Men den informationen finns i informationen om själva bilden. Jag hoppas ju att Daniel i första hand tar kort och lägger upp på commons för att han vill hjälpa till, inte för att få sina "15-minutes of fame". Jag tycker därmed att bildtexten ska bort. Det skulle vara tråkigt om bilderna därmed också skulle försvinna så jag hoppas att så inte blir fallet. GameOn 21 oktober 2009 kl. 08.14 (CEST)

(Börjar åter i vänsterkant) Det är irriterande med fotografens namn i artiklarna, uppgiften finns i bildens beskrivning. Ett sätt är att försöka undvika dessa bilder, och lägga in andra "mer fria". Kreditering genom commons borde vara tillräckligt. Xauxa 22 oktober 2009 kl. 15.40 (CEST)

Håller med. Låt oss inte göra det här till en fråga om en enskild användares bidrag. Det viktiga är om vi vill behålla principen om fri information. Bilderna på WP, liksom andra filer, är en del av informationen i artikeln, inte en allmänt trevlig illustration. Jag tycker vi ska använda bilder som i enlighet med denna princip har friast möjliga licens, även om det innebär att vi får avstå en del utmärkta bilder. BiblioteKarin 23 oktober 2009 kl. 23.05 (CEST)

Saken är för länge sen utagerad. Den som vill göra reklam för sig själv i artiklar och bilder ska vända sig till andra forum. Vissa har varit rädda för att skrämma bort folk som är stora bidragsgivare på bilder, men då är man inne på en fullständigt felaktig linje. Det blir en typ av utpressning mot Wikipedia. Jag brukar ibland sätta in fotografens namn, om det är någon icke svensk som bidragit till svenska wikipedia som råkat befinna sig i Sverige, för att ge en uppmuntrande vink, men det är kanske också fel, men som knappast kan ge fotografen något större reklamvärde på sin egen hemma-arena. Lidingo 23 oktober 2009 kl. 23.28 (CEST)

Kategori:Levande personer

Vill bara ge beröm till alla som medverkat i att lägga till kategorin levande personer i artiklar. Rätt otroligt att det numera ligger 28 000 personer i den kategorin, med tanke på hur pass kort vi har arbetat med kategorin. Bra jobbat! //Tanzania ^{Diskutera med mig} 20 oktober 2009 kl. 21.33 (CEST)

Ett särskilt tack till Grillo och hans bot, som nästan slagit hastighetsrekord på RC. -- Lavallen 20 oktober 2009 kl. 21.44 (CEST)

Ja, det är verkligen otroligt kul att det gått så fort och bra! Jag trodde att vi skulle behöva hålla på med det här i något år, men i den här takten (29 000 på 16 dagar) är vi ju färdiga på någon vecka (lite beroende på hur många artiklar det är)! Jopparn 21 oktober 2009 kl. 01.56 (CEST)

Behöver egentligen inte säga så mycket mer än 29 000 på 16 dagar, det talar för sig självt.. Kan inte vara jättemånga kvar nu! //Tanzania ^{Diskutera med mig} 21 oktober 2009 kl. 07.15 (CEST)

De svåra är kvar. Jag har gått igenom 60-00-talet med robot, där döda har exkluderats (hoppas jag, ska göra lite kontroller efter att körningen är klar). 30-50-talet borde också kunna köras utan större problem. De svåra årtiondena är 10- och 20-talen. 10-talet är väl nästan klart tror jag, men för 20-talet återstår en hel del. Där vågar jag inte köra robot. /Grillo 21 oktober 2009 kl. 12.43 (CEST)

Könsneutralisering

Det är företagsamt att, vilket pågår i kväll, konsekvent ändra det som MolonsBot uppfattar som "Föråldrade feminimformer". Men frågan om en författarinna alltid ska kallas författare, en lärarinna alltid ska kallas lärare och en aktis alltid ska kallas aktör kräver kanske en mer förankrande diskussion än den som hittills har pågått på Jorvas användardiskussion. Det handlar inte bara om en genusanalys av språkbruket, utan även om hur vi ser på språkliga konventioner, vedertagna begrepp och allmän språkstil. Själv är jag ganska tveksam till åtgärden. Janders 20 oktober 2009 kl. 21.41 (CEST)

"Föråldrade"? Mja. "Aktris" är rätt ålderdomligt, men "lärarinna"? Jag skulle nog reagera om Selma Lagerlöf beskrevs som "lärare".

Rent allmänt tycker jag inte språkvård – förutom rättande av stavfel – skall ske med bothjälp.

andejons 20 oktober 2009 kl. 21.56 (CEST)

Formuleringen "Föråldrade femininformer" ska tillskrivas mig och inte MolonsBots ägare. Jag lade upp listan som Janders länkar till enligt önskemål från botägaren. Den här frågan har diskuterats ett otal gånger de senaste åren; intresserad kan själv leta efter diffar. Sist den var uppe till diskussion på min användardiskussion var det många som motsatte sig ändringen "sångerska"->"sångare" och någon som motsatte sig ändringen "skådespelerska"->"skådespelare". Övriga femininformer betraktades av de flesta som engagerade sig som utbytbara mot neutrala former. Jag är för att göra detta med hjälp av en bot, men endast om varje ändring sker efter manuell kontroll, vilket jag också nämnde för botägaren i vår diskussion. Fördelen med att använda en bot (förutom att ingen verkar ha ägnat sig åt det här sedan jag var aktiv för några månader sedan) är inte bara att det går fortare utan även att boten hittar sammansatta och avledda former, (exempelvis "textilkonstnärinna" och "konstnärinnan" isf bara "konstnärinnan"). Anledningen till att manuellt kontrollera varje ändring är att vi inte får riskera att förvanska citat eller titlar på verk som kan innehålla de äldre formerna. Jorva 20 oktober 2009 kl. 22.03 (CEST)

Generellt tycker jag att vi ska använda könsneutrala titlar på Wikipedia. Så sker i samhället i stort, och det är det allra mest praktiska. Men det kan finnas goda stilistiska eller andra skäl att använda andra former ibland, så jag håller med Andejons om att det verkar vanskligt att använda en bot här. //Rotsee 20 oktober 2009 kl. 22.05 (CEST)

Över huvud taget skall inga ändringar göras med robot, om det inte är helt säkerställt att alla är för. Om sådana ändringar ändå görs kan roboten med fördel blockeras. MiCkE 20 oktober 2009 kl. 22.31 (CEST)

Jag anser att ord som finns i Svenska Akademins ordlista inte bör ändras av robot och därför menar jag att ord som författarinna, lärarinna, motspelerska bör lämnas orörda. Ord som golfspelerska finns inte och skulle därmed möjligen kunna ändras, men om är en "föråldrad femininform" vet jag inte om jag håller med om. Annorlunda uttryckt; ord som Wikipedias stavningskontroll godkänner bör inte ändras av robot. Jiell 20 oktober 2009 kl. 22.39 (CEST)

Jag håller med om att det är mycket problematiskt att använda bot för detta, åtminstone om man inte nått konsensus i något allmänt forum. Jag har missat de diskussionerna (och orkar inte plöja genom diffar). Och här jämställer jag systematisk manuell ändring med bot.

För sångerska och skådespelerska är väl särskiljningen befogad för att uppgiften inte är könsneutral, men jag är tveksam också till grundidén. Dels har vi artiklar om äldre tid, då yrkesrollen var olika beroende på kön, dels är de "könsneutrala" formerna i allmänhet de maskulina – i de fall den feminina formen ännu är i bruk uppfattas den inte nödvändigtvis som könsneutral.

--LPfi 20 oktober 2009 kl. 23.39 (CEST)

Ja, eftersom det finns de som inte var med eller inte kommer ihåg vad som sagts, men vill komma med en åsikt utan att ens försöka sätta sig in i tidigare debatt så ser jag ingen annan lösning än att vi tar det här från början. Verkligen från början.

Svenska Wikipedia ska skrivas på svenska. Jag anser därför att svWP då också ska följa svenska Språkrådets rekommendationer. Dessa står att finna här. För den som inte orkar klicka på länken är detta de viktigare bitarna för den här frågan:

"Man bör självfallet undvika ett system där vi har olika ord för manliga och kvinnliga innehavare av samma yrke. Vi klarar oss utan ingenjörskor, sekretererskor, lärarinnor och webbredaktriser"."

"Likaså bör man undvika äldre yrkesbeteckningar av detta slag om det är möjligt. Skriv alltså: Hon är dansare; Stina Ekblad är en av Sveriges främsta skådespelare."

Jorva 21 oktober 2009 kl. 00.16 (CEST)

Den här diskussionen brukar dyka upp med jämna mellanrum, och då brukar det inte heller vara ovanligt att Svenska Språkrådets rekommendationer ifrågasätts. Men de är trots allt de enda generella regler vi har för hur man skriver modern svenska. Ska vi vara en modern encyklopedi på svenska bör vi anpassa oss till det rådande svenska språkbruket. Det är inte politisk korrekthet, det är snarast NPOV. Dessutom: När det inte gäller genusnormativa regler brukar dess (Språkrådets) rekommendationer accepteras utan mycken debatt. Varför då, och varför inte alltid? Vad har förresten tidigare perioders språkbruk med saken att göra? Då skrev vi "lappar" och "negrer"; det gör vi inte nu. Finns det någon anledning att behandla kvinnor annorlunda? / Law_D 21 oktober 2009 kl. 01.39 (CEST)

Just precis, Law. Vi bör använda det rådande språkbruket i svenskan av år 2009. I detta används ordet "sångerska" om kvinnliga sångartister. Ingen debattör här på Wikipedia har kunnat visa att det i något sammanhang är brukligt i nutida svenska att presentera enskilda kvinnor som "sångare". /Annika 21 oktober 2009 kl. 07.06 (CEST)

Annika, varför vänder du dig till just mig med det argumentet? Jag använde inte "sångare – sångerska" (som jag iofs kan medge har en viss särställning eftersom män och kvinnors rösttyper är så pass olika) som exempel. Jag försöker föra en generell diskussion här. / Law_D 21 oktober 2009 kl. 11.00 (CEST)

Du skrev att vi "bör anpassa oss till det rådande språkbruket" och i detta används i vissa fall särskilda feminina titlar. Denna fråga är komplicerad eftersom svenska språket är mycket inkonsekvent. Många av dessa titlar har försvunnit medan andra i högsta grad lever vidare. Om man försöker generalisera och använda förenklade resonemang i en sådan situation hamnar man lätt alldeles fel. /Annika 21 oktober 2009 kl. 11.24 (CEST)

En notis innan det hettar till mer: Det enda botjobbet som har utförts är ändring från författarinna till författare. Sedan denna diskussion och timmar innan denna diskussion har inget botjobb gjorts mer. Jag har tagit till mig och avvaktar denna diskussion. Apollonios Molon 21 oktober 2009 kl. 11.41 (CEST)

Tre tankar:
1/ Detta handlar inte bara om det lämpliga eller olämpliga i att beskriva människors verksamheter och yrken i könsskiljande begrepp. I den grundfrågan tycker jag att vi bör eftersträva någon form av pragmatisk könsneutralitet. Men de förändringar som nu har gjorts gäller även synen på de berördas roll i samhället, till exempel så som de beskrevs och uppfattades i det sammanhang som de var aktiva. Det är även viktigt att den könsneutrala grundsynen inte utarmar våra språkliga nyanser och variationer. Jag tycker t ex att Elsa Beskow mycket väl bör kunna betecknas som författarinna, samtidigt som hon var sagoboksförfattare, men ser inga problem med att den idag verksamma Elsie Johansson tituleras författare. Det krävs alltså individuella bedömningar i varje fall och en känsla för titelns roll och funktion i ett lite mer komplex sammanhang än strävan att vara könsneutral i ett modernt språkbruk.
2/ Den som genomför en så omfattande och generell bot-körning som denna tar på sig rollen att, utifrån sina egna värderingar och sitt eget personliga synsätt, göra justeringar som inte bara gäller innehållet enskilda artiklar. Här genomförs i ett slag en allomfattande förändring av ett språkbruk, vilket i praktiken innebär att svwiki sätter ner foten i en omdiskuterad språkfråga och därmed bidrar till att förändra (eller utveckla) den språkliga normen i Sverige. Är det verkligen vår roll?
3/ Denna och andra liknande debatter visar att kollektivet inte är ense om att denna förändringen är lämplig. Bör den då genomföras på det sätt som nu har skett? Nej, jag tycker nog inte det. Janders 21 oktober 2009 kl. 08.22 (CEST)

(redigeringskrock) Författarinna används också - av kvinnor. Ett axplock från senare år: Linda Hjertén och Carina Bergfeldt i Aftonbladet 2009-10-08 ("... Herta Müller – en tyskspråkig författarinna ...") [7] Mia Sahl i Aftonbladet om Elsie Johansson 2007-11-12 [8] Ingrid Elam i Dagens Nyheter om Germaine de Staël ("denna franska författarinna")[9] Malin Ullgren I Dagens Nyheter om Emilie Flygare-Carlén 2007-05-12 [10] Birgit Munkhammar om George Sand i Dagens Nyheter 2004-07-01 [11] Lena Adelsohn Liljeroth och statsminister Fredrik Reinfeldt (får kvala in trots att han är man) om Marianne Fredriksson i Dagens Nyheter 2007-02-11 [12] Bitte Hammargren i Svenska Dagbladet 24 februari 2007 ("Haifa Zangana, irakisk författarinna")[13] Karin Thunberg i Svenska Dagbladet 25 november 2007 om Marianne Fredriksson och en tysk författarinna [14]. Et cetera. Många av dessa är alltså språkvetare och litteraturvetare, samt författare.//--IP 21 oktober 2009 kl. 08.26 (CEST)

Jag menar att vi inte bör bli anakronistiska. Låt gå för att kvinnor som idag är verksamma på scenen vill bli kallade "sångare" och "skådespelare" som sina manliga kolleger och att detta är vad Svenska Språkrådet rekommenderar. Det får vi nog vänja oss vid. Men att tillämpa detta även när vi skriver om äldre tider menar jag ingalunda vara självklart. Selma Lagerlöf var lärarinna, det var den yrkestitel som gällde då. Att Jenny Lind och Christina Nilsson var sångerskor borde inte heller behöva vara kontroversiellt. Givetvis innebär detta gränsdragningsproblem, men för att skildra historien rätt måste man använda ett språk som någorlunda speglar den tiden och inte modernisera in absurdum. Fernbom2 21 oktober 2009 kl. 08.35 (CEST)

Jag dristar mig att upprepa vad jag skrev ovan: "Vad har förresten tidigare perioders språkbruk med saken att göra? Då skrev vi "lappar" och "negrer"; det gör vi inte nu." Vi kallar Nils Nilsson Skum för en samisk konstnär, trots att han levde och verkade under en tid då alla samer kallades för lappar. / Law_D 21 oktober 2009 kl. 11.00 (CEST)

Enligt Språkrådet är det en fråga om hur människor själva vill bli benämnda.[15] Såg Ellen Key, Jenny Lind, Fredrik Bremer, etc sig som ett könsneutralt neutrum? Det är enligt vad jag visar i mina länkar heller inte ett föråldrat språkbruk, utan högst levande. Malin Ullgren som anförs är f ö redaktör för tidskriften Bang, om det ringar bekant. Det återstår alltså att bevisa att det är "tidigare perioders språkbruk". Eller petitio principii, som argumentationsfelet heter.//--IP 21 oktober 2009 kl. 11.10 (CEST)

Jo, Law, tidigare tiders språkbruk kan nog spela en roll - i vissa sammanhang och beroende på omständigheterna. Inga ord och begrepp är helt statiska i sina nyanser. Det går därför inte alltid att överföra det speciella begreppet "författarinna" år 1900 till det könsneutrala ord som beskriver en författare år 2009. Då förlorar man en nyans som till exempel ger färg åt villkoren som författarinnan verkade i. På samma sätt finns det mer aktuella ordval som ger andra typer av perspektiv än de standardiserade könsneutrala. Det kan t ex finnas skäl att även i dag markera att en person är kvinna. Då har man två val - att man lägger till det förklarande begreppet "kvinnlig" eller att man (om så finns) använder en term som just fångar upp detta. Tyvärr finns inte samma möjlighet när det gäller en manlig författare, eftersom begreppet författare både har en könsneutral och en maskulin mening. Men - sådant är nu vårt svenska språk...

Emellertid - det är egentligen inte ordvalet i sig som jag främst reagerar på. Det kan alltid diskuteras i varje enskilt fall. Det är själva åtgärden, den lite onyanserade "handlingskraften" (eller "klåfingrigheten"), som stör mig mest. Någon/några få av alla som är engagerade i detta projekt väljer helt sonika att genomföra en så radikal förändring av vårt gemensamma produkt, utan att detta är diskuterat, förankrat och accepterat på gängse sätt. Visst - "var djärv" är ett honnörsord. Men det kan även vara på sin plats med lite känsla för hur man ska hantera respekten för, och resultatet av, det kollektiva arbetet och de varierande åsikterna. Janders 21 oktober 2009 kl. 12.06 (CEST)

Det där är ju rena spekulationer. Du kan väl för det första inte göra anspråk på att företräda Fredrika Bremers eller andra sedan länge avlidna personers förmodade åsikter om hur de vill framstå i ett uppslagsverk som skrivs i en kontext och ett samhällsklimat som de inte hade en aning om när de själva var verksamma? För det andra brukar WP i så gott som alla andra sammanhang högaktningsfullt ignorera hur omskrivna personer och företag vill framställa sig själva. Det kallas NPOV. För det tredje och sista handlar ett avkönande av yrkestiteln inte om ett avkönande av personen. Det går utmärkt bra att skriva "kvinnlig författare" resp "manlig författare" där detta är relevant. Självklart kan en persons könstillhörighet liksom personens övriga medfödda eller förvärvade egenskaper ha betydelse för personens verksamhet och för hur samtid och eftervärld har betraktat personen, men då är det betydligt bättre att skriva det i klartext oavsett om det handlar om en kvinnlig/manlig, svensk/irakisk muslimsk/katolsk, ung/gammal eller heterosexuell/homosexuell person istället för att låta dessa faktorers inverkan vara underförstådda. Jorva 21 oktober 2009 kl. 12.00 (CEST)

@Jorva - då missuppfattade du mig. Det handlar inte alls om att spekulera om hur någon historisk person själv skulle ha uppfattat en viss yrkestitel. Det handlar istället om de nyanser - den ordbetydelse - som ligger i ett visst språkbruk, och hur detta varierar över tiden. Allt kan inte mätas, förstås och bedömas med utgångspunkt från hur vi ser saker och ting år 2009. Språkbruket är inte bara kopplat till "idag", utan även en del av vår historia. Och som sagt, detta bör kunna diskuteras i varje enskilt fall. Janders 21 oktober 2009 kl. 12.40 (CEST)

@Janders - inlägget som inleds med "Det där är ju rena spekulationer" var inte en kommentar till något du skrivit utan riktat till IP och låg omedelbart under IPs inlägg innan du lade ditt inlägg däremellan. Jorva 21 oktober 2009 kl. 13.56 (CEST)

Förlåt, känns bra att jag inte blev missuppfattad:)Janders 21 oktober 2009 kl. 14.18 (CEST)

Law påstår att det är ett föråldrat språkbruk. Med ett antal länkar från de senaste fem åren till artiklar skriva av framstående kulturpersoner och reportrar (och en statsminister) med för åtminstone den första gruppen språkriktighet, litterär kritik och språklig smak som det yrke de blivit framstående inom, visar jag att det är ett falskt antagande. Vad du har för skäl att ändra, de skäl du anför, är inte efterfrågat. Vad som är efterfrågat är om det är NPOV att konsekvent ange könsneutrala titlar. Emot någons vilja? Förmodligen, med tanke på vilka som ännu använder ett ord som författarinna i Sveriges ledande dagstidningar (då orkade jag inte ta med Marie Söderqvist och Anna Bäsén i Expressen). Och ja, jag litar mer på Birigt Munkhammars och Ingrid Elams språkkänsla än vad jag litar på någon wp-användares. Detta kallar du spekulationer. Men bemöter inte falsifikationen.//--IP 21 oktober 2009 kl. 12.10 (CEST)

Nix. Det jag kallar spekulationer dina hänvisningar till avlidnas förmodade åsikter. Wikipedia är inte en dagstidning utan ett uppslagsverk. Jämför äpplen med äpplen och päron med päron. I min tryckta originalupplaga av NE omnämns exempelvis Astrid Lindgren, Ellen Key, Elsa Beskow och även Fredrika Bremer som "författare" och inte "författarinnor". Deta är nu två decennier sedan det första bandet i denna utgåva trycktes, så det genusneutrala skrivsättet är inte någon nymodig dagslända, vilket antyds på andra ställen i debatten. WP är därtill ett elektroniskt uppslagsverk med en sökfunktion, som inte kan hantera avledningar av grundformer på ett tillfredsställande sätt. Söker du på grundformen "barnboksförfattare" kommer du inte att få några "barnboksförfattarinnor" på relevant plats i träfflistan. En författarinna blir alltså automatiskt mindre synlig än en författare. Söker du specifikt kvinnliga sagoboksförfattare kan du kombinera med kategori:kvinnor i sökverktyget. Det var bland annat därför som dessa två storkategorier infördes. Jorva 21 oktober 2009 kl. 12.39 (CEST)

Det där var ett logiskt felslut, Jorva. Frågeställningen är om det är ett föräldrat språkbruk. Då duger det inte som bevis att somliga använder ett annat. Det räcker att belägga att samtida auktoriteter fortfarande brukar ordet. Det har jag gjort. Jag är inte intresserad av dina övriga små funderingar. Law har att bevisa sitt begging the question.//--IP 21 oktober 2009 kl. 12.44 (CEST)

@IP - Förväxla inte frågeställningen med argumenten. Frågeställningen är inte om det är ett föråldrat språkbruk eller inte. Frågeställningen är vilka former vi ska använda på Wikipedia. Läs det inledande inlägget och tidigare debatter i ämnet. Ett av mina argument för att använda könsneutrala former är att nämnda femininformer tillhör ett föråldrat språkbruk. Det argumentet backar jag upp bland annat med hänvisning till ett annat svenskspråkigt modernt uppslagsverk. Och var så vänlig att inte referera till vad andra användare skriver som "små funderingar". Det är osynliggörande och förlöjligande och det vet du. Jorva 21 oktober 2009 kl. 14.14 (CEST)

Precis, det är argumenten. Därför kallar jag rätteligen Laws arguemtations för begging the question. Låt nu Law få visa att vederbörande är vuxen människa och uppta inte mer bytesutrymme med missförstånd som du kunnat undvika om du läst på. Eller tänkt lite.//--IP 21 oktober 2009 kl. 14.18 (CEST)

@IP - Men kan du lägga av med att hacka på mig och försöka diskutera sakfrågan istället. Att strössla sina inlägg med illa dolda pikar och att anklaga en annan användare för att (i en och samma mening!) slösa på utrymme, missförstå, inte läsa på och framförallt för att inte tänka är inte OK. Skärp dig. Jorva 21 oktober 2009 kl. 14.29 (CEST)

Jag diskuterar sakfrågan. Och jag efterlyser bevis för argumenten. Utan argument ingen konklusion. Jag hackar inte. Även om, jag blir trött... Jag är ledsen om det blev många krångliga ord.//--IP 21 oktober 2009 kl. 14.34 (CEST)

@IP - Du ska inte vara ledsen för att det blir "många krångliga ord", stöter jag på något begrepp jag inte är bekant med kan jag slå upp det på Wikipedia. Däremot är det ledsamt, nej tragiskt, att du inte kan skriva ett enda inlägg till en meningsmotståndare utan att knöka in en gliring i det. Jorva 21 oktober 2009 kl. 16.12 (CEST)

Eftersom du inte förstod kutymen efter att jag påpekat begging the question kan man inte ta dig annorlunda. Från det ena till det andra, och vad jag hade i baktanke när jag försöker få dig att antingen hålla en konstruktiv dialog eller sluta bomba diskussionssidorna med meningslöst trams, är att folk nyligen lämnat wp pga av långa debatter. Så... ja, jag är avsnoppande. Det är inte bara personligt. Av tidigare erfarenhet vet jag dock att det enda man får ut av en diskussion med dig, är... absolut ingenting. Men håll låda om det roar dig mer än encyklopedin. Svaret är ej konsensus om att ändra som ni gjorde.//--IP 21 oktober 2009 kl. 16.25 (CEST)

@IP - Jag har överhuvudtaget inte kommenterat det du skrev till/om Law (i tredje person) utan enbart bemött det du skrivit i andra person, vilket jag uppfattade som att det var riktat till mig eftersom det stod omedelbart under mitt inlägg. Om du på allvar vill bidra till en "konstruktiv dialog" i en debatt skulle du istället för att provocera och snoppa av dina meningsmotståndare på grund av personliga orsaker kunna A) Lägga av din allmänna von oben-attityd. B) Sluta använda härskartekniker. C) Strunta i vilken signatur som står under ett inlägg och i stället bemöta inlägget i sig. D) Hålla dig för god för att späcka dina inlägg med gliringar. E) Sluta förringa dina meningsmotståndares åsikter. F) Sluta göra dig till tolk för wikigemenskapens vilja innan en fråga är färdigdiskuterad. Jorva 21 oktober 2009 kl. 19.58 (CEST)

Jag håller med IP och Janders. Yrkesbetäckningar som sångerska och skådespelerska är ju i allra högsta grad levande i dagens språkbruk och varje fall bör i så fall diskuteras separat. --Litany 21 oktober 2009 kl. 13.25 (CEST)

IP, jag har aldrig använt uttrycket "föråldrat språkbruk". Jag hävdade att vi borde använda oss av Svenska Språkrådets rekommendationer. / Law_D 21 oktober 2009 kl. 13.57 (CEST)

Law, du skrev "Ska vi vara en modern encyklopedi på svenska bör vi anpassa oss till det rådande svenska språkbruket. /---/ Vad har förresten tidigare perioders språkbruk med saken att göra? Då skrev vi "lappar" och "negrer"; det gör vi inte nu." 21 oktober 2009 kl. 01.39 (CEST) och "Jag dristar mig att upprepa vad jag skrev ovan: "Vad har förresten tidigare perioders språkbruk med saken att göra? Då skrev vi "lappar" och "negrer"; det gör vi inte nu." 21 oktober 2009 kl. 11.00 (CEST) Så det återstår för dig att bevisa detta. För det har varit ett huvudargument och en huvudsaklig invändning att vi inte nödvändigtvis ska följa svenska statens språkpolitik.//--IP 21 oktober 2009 kl. 14.04 (CEST)

Jag nämnde tidigare perioders språkbruk i förbigående, eftersom det förekom i debatten. Jag har fortfarande inte nämnt "föråldrat språkbruk". Tvärtom vet jag att det fortfarande förekommer, men jag anser det inte encyklopediskt – se exemplet om NE i Jorvas inlägg ovan. Om Sveriges ledande uppslagsverk använder könsneutrala benämningar bör vi emm också göra det. / Law_D 21 oktober 2009 kl. 14.59 (CEST)

"Föråldrad", enligt SAOB, betyder otidsenlig, och det måste sägas ligga så pass nära din mening att det kan gå för synonym. Nu var det så att du faktiskt skrev att det rådande svenska språket inte använder femininumformer. Om du menade något annat, få tycker inte jag att du ska klandra den som läste ditt inlägg. Att följa NE av anledningen att det är "Sveriges ledande uppslagsverk", är i strid mot Wikipedia:Globalt perspektiv. NE kallar f ö Carola för sångerska.[16] Jag hittar ännu inga hållbara argument.//--IP 21 oktober 2009 kl. 15.18 (CEST)

@IP - Hur kan du hänvisa till Wikipedia:Globalt perspektiv i en språkfråga? NE är relevant inte för att det är utgivet i Sverige utan för att det är svenskspråkigt. Det har i tidigare debatt konstaterats (även om jag inte håller med) att "sångerska" är mer problematiskt än "författarinna". De ändringar som boten gjorde berörde kvinnliga författare och inte kvinnliga sångare, därmed är Carolas relevans mindre än Astrid Lindgrens med flera nämnda kvinnliga författares. Jorva 21 oktober 2009 kl. 16.02 (CEST)

Det brukar man göra, om det som du hänvisas till implementeringen av svenska statens politik på wp. Men nu var det Law och inte dig jag vände mig till. Kan du för en gångs skull låta folk diskutera! //--IP 21 oktober 2009 kl. 16.25 (CEST)

Lugn och fin nu, alla har rätt att svara på diskussionen. GameOn 21 oktober 2009 kl. 16.33 (CEST)

Jag citerar Ulla (i nedannämnd diskussion på Språkvård):

Jag anser att man ska använda de könsneutrala formerna, för det fall att det inte finns särskild anledning att skilja på kvinnor och män.

Här är den springande punkten: där det inte finns särskild anledning. Det betyder att arbetet inte kan göras med bot eller som ryggmärgsreflex, utan att man i varje skilt fall bör tänka efter och känna ämnet tillräckligt väl för att se den eventuella särskilda anledningen. Jag tror detta är den ståndpunkt som omfattas av majoriteten här på Wikipedia och jag tror inte att en till debatt kommer att ändra den ståndpunkten.

Att däremot uppmana skribenter att åtminstone överväga användande av könsneutralt språk är knappast lika kontroversiellt. Börja med att lägga in en sådan formulering på lämplig plats i Wikipedia:Språkvård.

--LPfi 21 oktober 2009 kl. 14.06 (CEST)

Att jämföra med ord som betecknar folkgrupper av etnisk eller motsvarande karaktär menar jag inte vara relevant! Begreppet "författarinna" har aldrig varit nedsättande, även om det använts så. Dessutom menar jag att det finns fall där vi måste tala om "negrer" och "lappar" också, men det är en annan dsikussion. Fernbom2 21 oktober 2009 kl. 14.38 (CEST)

@Fernbom2 - Jag tycker att det är väldigt relevant och varför framgår av andra inlägg i debatten. För 50-100 år sedan var det skillnad på att vara manlig och kvinnlig författare. En "författarinna" ansågs allmänt inte lika fin/vitter/seriös/betydelsefull som en (underförstått manlig) författare. Ett författarsällskap såg inte självklart en "författarinna" som potentiell medlem på grund av hennes könstillhörighet. På samma sätt ansågs en "neger" allmänt som lägre stående än en "vit". Vi ska inte ägna oss åt historieförfalskning och skönmåla äldre värderingar, men vi har en möjlighet att beskriva den skillnaden i synsätt utan att använda ord som är nedsättande, tvetydiga, exkluderande eller förringande. Jorva 21 oktober 2009 kl. 15.02 (CEST)

OK, då säger vi så här: Vi kallar inte idag en hustru till en konsul eller överste "konsulinnan" eller "överstinnan", även om hon kallades så under sin livstid. / Law_D 21 oktober 2009 kl. 14.59 (CEST)

Att inte få nämna "överstinnan Malla Silfverstolpe" i en text, när det faktiskt var så hon omtalades i samtiden, betraktar jag som historieförfalskning - sedan kan vi ha vilken uppfattning vi vill om detta att definieras utifrån mannens yrke. För egen del kan jag tycka att ord som "prästson" eller "bondson" i så fall är lika tvivelaktiga. Fernbom2 21 oktober 2009 kl. 16.42 (CEST)

Hur gör vi med drottning Carl XVI Gustaf och kung Margrete II? ;-) // Castrup 21 oktober 2009 kl. 15.20 (CEST)

@Castrup - Jag tror att det bästa vi kan göra där är att ignorera ditt försök att tramsa sönder debatten. Jorva 21 oktober 2009 kl. 15.49 (CEST)

Ett annat problem är väl att boten riskerar att förvanska citat där exempelvis ordet "författarinna" finns. Därför bör det hela skötas manuellt. /Hedning 21 oktober 2009 kl. 16.07 (CEST)

Vad gäller språkrekommendationer kontra språklig verklighet vill jag bara påminna om jos. Oddfellow 21 oktober 2009 kl. 16.46 (CEST)

Referens och tidigare debatt i ämnet könsneutrala yrkes-/personbeteckningar

Det här är de tidigare debatter jag hittar vid en första koll. Det skulle vara till gagn för debatten om de som vill ha ett ord med i laget läser igenom debatten först och argumenterar sedan så att vi inte kastar bort en massa tid på upprepningar. Har jag missat någon debatt är det förstås bara att lägga till dem. Signera då efter den tillagda länken och ta diskussion och kommentarer under listan eller helst under huvudrubriken så att vi får en sammanhållen referens- och debattlista Jorva 21 oktober 2009 kl. 00.59 (CEST)

• Svenska Språkrådets rekommendationer Jorva 21 oktober 2009 kl. 00.59 (CEST)
• Wikipediadiskussion:Språkvård#Manliga och kvinnliga yrkesbeteckningar Jorva 21 oktober 2009 kl. 00.59 (CEST)
• Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2007/Oktober#Höjdhopperskor... Jorva 21 oktober 2009 kl. 00.59 (CEST)
• Användardiskussion:Jorva/Arkiv 2008#19 september 2007 Könsn... Jorva 21 oktober 2009 kl. 00.59 (CEST)
• Användardiskussion:Jorva/Arkiv 2009#Sångerska Jorva 21 oktober 2009 kl. 00.59 (CEST)

Försök till sammanfattning

Efter att ha initierat debatten och följt den noga tror jag att vi trots allt har en möjlighet att få till stånd en gemensam och pragmatisk hantering av denna fråga. Skulle vi kanske kunna sammanfatta diskussionen på detta sätt:

• Vid valet mellan t ex beteckningarna författare och författarinna, skådespelare och skådespelerska, sångare och sångerska m fl är de könsneutrala formerna ofta att föredra framför de könsspecifika.
• Men vi är inte ense om i vilken mån som de könsspecifika formerna regelmässigt ska ersättas av könsneutrala former. Detta måste var och en av bidragsgivarna avgöra i sitt eget arbete. Alla har därmed också möjlighet att justera enskilda texter efter eget gottfinnande och omdöme.
• Bot-genererade förändringar ska därför undvikas, av flera skäl. Dels finns det risk för att citat m m förvrängs, dels klarar inte den automatiska justeringen att ta hänsyn till andra stilmässiga faktorer som talar för den ena eller andra utformningen.

Som sagt - vad tycker ni om detta? Janders 21 oktober 2009 kl. 16.28 (CEST)

Bra. Enligt flera som yttrat sig i diskusisonen finns ingen konsensus för att regelmässigt byta till könsneutrala yrkestitlar, men det är vanligare med sådana.//--IP 21 oktober 2009 kl. 16.32 (CEST)

Jag kan helt ställa mig bakom denna sammanfattning! Fernbom2 21 oktober 2009 kl. 16.42 (CEST)

Jag tycker också Janders sammanfattning ser rimlig ut. --bOivıe  21 oktober 2009 kl. 16.55 (CEST)

Bra sammanfattning. Man måste avgöra från fall till fall, oftast fungerar den könsneutrala formen men jag kan hålla med om att det låter konstigt med att Selma Lagerlöf var en lärare, ett ovan angivet exempel. //Tanzania ^{Diskutera med mig} 21 oktober 2009 kl. 17.49 (CEST)

Jag tycker att det är en bra sammanfattning av denna debatt hitintills. Däremot är detta inte att betrakta som konsensus i frågan. Därtill har debatten pågått alldeles för kort tid och flera användare som haft åsikter i frågan i tidigare debatter har ännu inte yttrat sig. Jag anser att det är viktigt för WPs kvalitet och trovärdighet att vi trots att vi är flera olika författare eftersträvar konsekvens i vårt språkbruk. Att säga att det är ok att ändra lite men inte "regelmässigt" är kanske bra för harmonin i wikigemenskapen men inte för WPs kvalitet. Många av oss har någon specialgrej som vi brinner för utöver det konkreta artikelskapandet; språkfrågor, layout, kod eller liknande och när man känner att andan faller på kör man kanske 50 redigeringar på samma tema. Sen kan det gå veckor eller månader innan nästa gång, men resultatet blir ändå det samma som när man redigerar i de artiklar man dagligen råkar snubbla in på sammanhang. Att uppmana till ett undvikande av den arbetsmetoden begränsar lusten att arbeta. Jag anser att man inte ska undvika att använda bot eller avancerade sökverktyg för att hitta ovan nämnda specialgrejer, däremot är jag tveklöst för att alla ändringar ska vara manuellt kontrollerade och godkända (på nivån läsa igenom hela artikeln/avsnittet där ordet finns) innan ändring genomförs. Utan att kasta någon skugga över Apollonis Molons goda avsikter tror jag att det skulle vara bra att genomföra en efterkontroll på de gjorda botändringarna, för det gick stundtals ganska snabbt. Slutligen anser jag att det behövs en tydlig policy/riktlinje i den här frågan, en riktlinje som kan föras in på WP:Språkvård eller annan lämplig plats för att förhindra att vi om ett halvår när allt är glömt och arkiverat river upp samma debatt igen. Jorva 21 oktober 2009 kl. 21.26 (CEST)

Även jag tycker att denna sammanfattning är bra men instämmer med Jorva beträffande problematiken med att hejda djärvhet och lust att genomföra något, som det lite blir. Jag medger att det gick ibland lite väl snabbt och ska själv också kolla igenom dem. Apollonios Molon 21 oktober 2009 kl. 22.34 (CEST)

ag gjorde en sökning på "författarinna" häromdagen och gick sedan in i artiklarna oh såg att det i flera fall stod kvar, ävn om nutida personer. En enda återställning såg jag - i själva artikeln "författare" där det hade blivit att kvinnor även kunde kallas "författare". Det jag funderar över är påståendet att samtalet hittills inte återspeglar konsensus. Innebär det att alla de som yttrat sig är avvikande röster. Visst är det en liten del av användarna, men att så många talar emot en ändring måste trots allt innebära att det inte går att få konsensus för den! Fernbom2 22 oktober 2009 kl. 21.58 (CEST)

Apropå det här med regelmässighet vill jag fästa intresserades uppmärksamhet på det faktum att Användare:Mörkerman den 13 juli och den 20 juli i år regelmässigt återställde så gott som samtliga av de ändringar av "ägarinna"->"ägare" som jag genomförde i juni. När jag genomförde de ändringarna var den allmänna uppfattningen endast att det var "sångerska" och i viss mån "skådespelerska" som det var kontroversiellt att ändra. Jag har på vederbörandes diskussionssida uppmanat Mörkerman att diskutera frågan istället för att systematiskt återställa en annan användares redigeringar. Är det någon utöver Mörkerman som motsätter sig att jag (eller andra som anser att detta är betydelsefullt) - manuellt - ändrar "ägarinna" till "ägare"/"kvinnlig ägare" i de fall där det kan göras utan att förvanska citat och titlar etc enligt vad som diskuterats ovan? Jorva 22 oktober 2009 kl. 18.49 (CEST)

Personligen har jag ingen anledning att motsätta mig att Jorva gör en justering av ägarinna till ägare, i de fall som det fungerar bra i förhållande till ett etablerat språkbruk och de nyanser som speglas i texten. Och det kan säkert Jorva avgöra lika väl som någon annan. Det viktigaste är att det sker med en individuell bedömning i varje enskilt fall. Janders 22 oktober 2009 kl. 21.14 (CEST)

Min uppfattning är att de könsneutrala formerna i de flesta fall bör användas. Undantag är främst "sångerska" och "skådespelerska" som jag anser bör få finnas kvar, då dessa inte kan anses vara föråldrade. De feminina formerna bör dock av stilistiska skäl få användas då det är historisk tid som avses (Selma Lagerlöf bör inte betecknas som "lärare"), även viss restriktivitet bör iakttas. "Författarinna" och "ägarinna" kan dock enligt min mening i de flesta fall bytas ut, såvida det inte gäller citat. /Annika 22 oktober 2009 kl. 21.53 (CEST)

Jag tycker det var en bra sammanfattning och ett bra intiativ från Janders. Jag tycker att det är självklart att man skall kunna använda de former som används i svenskan men också att det kan avgöras från fall till fall vad gäller yrkesbetäckningarna. Bot-ändringar bör inte användas i detta ändamål. --Litany 23 oktober 2009 kl. 01.28 (CEST)

Sammanfattningen var bra, jag är av samma uppfattning som den som är vanligast enligt denna. Dessutom skulle jag vilja slå ett slag för de olika beteckningarna "medaljör" och "medaljös". Medan ordet "medaljös" tycks var amindre vanligt nu än för ett par decennier sedan, kan det jämföras med "skådespelerska" och "sångerska" på så sätt att den som tar medalj i idrotter i regel gör det antingen i herrklass eller i damklass. Det finns därför goda skäl att göra skillnad på "medaljör" och "medaljös". DG 23 oktober 2009 kl. 12.37 (CEST)

Är det bara jag som noterar att varje gång den här debatten tas upp så förlorar könsneutralitetsförespråkarna ytterligare mark? Först ansågs det bara som "onödigt" att ändra femininformerna till neutrala. Sen ifrågasattes "sångerska"->"sångare", men allt annat var ok. Sen ifrågasattes "skådespelerska"->"skådespelare", men allt annat var ok. Nu senast ifrågasattes först "författarinna" -> "författare" och sen "lärarinna"->"lärare". Slutligen ska nu kvinnor inte längre få vara "medaljörer" utan "medaljöser" istället och det var droppen. Ordet finns nämligen inte. Det är rent hittepå ! För den som inte litar på språkrådet går det bra att dubbelkontrollera i SAOL 13. Jorva 23 oktober 2009 kl. 23.51 (CEST)

Jo, jag har faktiskt gjort precis samma reflexion. När man hittar på femininformer för att särskilja män och kvinnor har man emm kommit mycket långt ifrån NPOV. Självfallet tänker jag inte hindra någon från att tycka vad vederbörande nu tycker om könsneutrala former, inte ens om man uppfinner nya särskiljande ord, men är Wikipedia verkligen det rätta forumet att föra fram sådant? / Law_D 24 oktober 2009 kl. 00.01 (CEST)

Tyvärr fungerar inte sökfunktionen så bra i det här avseendet på grund av att det svenska tecknet "ö" ställer till det, men med hjälp av sökfunktion och manuell genomgång av de artiklar den hittar på "medaljör"/"medaljös" kan jag konstaterat att det senare i skrivande stund inte förekommer en enda gång i huvudnamnrymden. Det existerar inte ens som omdirigering till "Medaljör". Således: ett icke-problem och ett sidospår som vi inte bör lägga för mycket energi på. Jorva 24 oktober 2009 kl. 00.17 (CEST)

Däremot; är inte detta att uppfinna femininformer utan grund i historiskt språkbruk ett exempel på arkaiserande hyperkorrektion? Jorva 24 oktober 2009 kl. 11.08 (CEST)

Angående att könsneutralitetsförespråkarna förlorar mark så kan det kanske bero på en breddning av wikipedianvändarnas demografi? (egen forskning utan källa) Jag tänker som så att de som först anammar att skriva på (och diskutera på) Wikipedia är unga progressiva radikala "early adopter". Och de vill i större utsträckning använda modernt och politiskt korrekt språk. Medan efterhand så blir det fler från andra samhällsgrupper, till exempel äldre och konservativa, som deltar i Wikipediaarbetet, och de är mer måna om språkets historiska nyanser. Språket utvecklas på många sätt (med hittepåord och hyperkorrektion och annat) och Wikipedia ska följa språkutvecklingen, men inte leda den. Och då blir det kanske en blandning mellan könsåtskiljande ord och könsgemensamma. Sen kan man ju fråga sig varför det är de maskulina formerna som används som könsgemensamma de flesta fall (alla utom sjuksköterska?). Vill vi språkligt utplåna kvinnligheten och göra om kvinnorna till män? --boİVİe  24 oktober 2009 kl. 12.34 (CEST)

Och flygvärdinna? Eller används termen steward på svenska också? Flygvärd har jag åtminstone aldrig hört. /Grillo 24 oktober 2009 kl. 13.24 (CEST)

Presis Grillo! Hur blir det om vi skulle könsneutralisera barnmorskorna också? Jiell 24 oktober 2009 kl. 17.28 (CEST)

@boivie:Det är väl snarare så att de typiskt kvinnliga formerna förr ansågs "mindre värda"; lärarinna var ofta småskolärarinna, med lägre lön och lägre utbildning; som Jorva påpekar ovan såg inte en författarförening en kvinnlig författare, en "författarinna" som en självklar medlem. Talet om att göra kvinnor till män, som ofta tas upp av särartsfeminister, har sin grund i teorier om det typiskt kvinnliga och det typiskt manliga: Så sent som under min barndom var "kvinnans plats är hemmet" en realitet på många arbetsplatser; det ansågs på många håll att en kvinna skulle säga upp sig när hon gifte sig, och inte ta upp ett arbete för en "familjeförsörjare". Min ålder, ja: Jag vill inte fördärva ditt resonemang om unga och gamla Wikipedianer, men jag är 60+... :-) / Law_D 24 oktober 2009 kl. 14.04 (CEST)

(redigeringskrock) Jag tror som Law att synen på de feminina formerna som "nedsättande" är nog en kvarleva från förr. Kvinnliga ordformer som finns i SAOL berikar i min mening språket och gör svenskan trevligare. Att ord som författarinna skulle vara nedsättande ser jag mer som paranoia än språkvård. Leve kvinnligheten! Jiell 24 oktober 2009 kl. 17.17 (CEST)

Du har givetvis din självklara rätt att hävda vad du vill i debatten, inklusive att vända andra debattörers argument mot dem själva. Att karakterisera deras åsikter som paranoia är dock mindre lämpligt. / Law_D 24 oktober 2009 kl. 19.47 (CEST)

Förlåt Law, jag menade inte att motsäga dig. Tvärtom tycker jag vad du säger verkar klokt. Jiell 24 oktober 2009 kl. 20.13 (CEST)

Är det inte helt enkelt så att vi alla - oavsett kön, ålder, intresse, erfarenhet och ideologi - har lite olika syn på hur språket ska användas och vilka språkliga normer som bör vara de förhärskande? Språket är dynamiskt och utvecklas på skilda sätt i olika sammanhang. Så även om jag tycker att min språkbild är den mest lämpliga, så kan alla ni andra - med lika stor rätt - ha andra uppfattningar, utan att någon av oss egentligen har fel. Språket har ständigt utvecklats med nya konstruktioner, lån, förändrade betydelser osv. Svenskan tillåter (och består därför av) betydligt fler ordkonstruktioner än de som finns i ordböckerna. Själv är jag av uppfattningen att ett ord som förstås, fungerar och accepteras i det språkliga sammanhang som det används är ett riktigt ord. Om det sedan är ett lämpligt ord är en helt annan sak. Janders 24 oktober 2009 kl. 17.13 (CEST)

Det är bara att konstatera att alla invändningar sker till döva öron.[17] Jag vet av erfarenhet att det är meningslöst att diskutera.//--IP 24 oktober 2009 kl. 19.43 (CEST)

I sammanfattningen står "Men vi är inte ense om i vilken mån som de könsspecifika formerna regelmässigt ska ersättas av könsneutrala former", vilket i direkt anslutning flera användare ställer sig bakom. Jag tycker som IP; varför skall vi hålla på att diskutera det här när man i alla fall gör just det vi inte var överens om? att inte göra? Meningslöst! Jiell 24 oktober 2009 kl. 20.05 (CEST)

Det var ett försök till en sammanfattning (enligt rubriken), vi är inte överens om något (än). Dessutom är det ett klart problem att motståndarna till könsneutrala former hela tiden flyttar fram positionerna. Innan den här debatten rådde det mlm konsensus om att det var ok att ändra ett ord som "författarinna". Tilläggas bör, att även motståndarna till de könsneutrala formerna hela tiden ändrar till vad de tycker är ok. Att skuldbelägga endast den ena sidan i en konflikt är ofta inte produktivt. / Law_D 24 oktober 2009 kl. 20.15 (CEST)

För min del anser jag som vanligt att det drivs kampanj i de här frågorna också, vilket jag baserar på tidigare inlägg under denna rubrik samt på Jorvas diskussionssida. Jag hävdar att svenska språket görs fattigare och mer utslätat av dessa överdrivna nivelleringskampanjer. Jag ska skriva till kungen och klaga, ja det ska jag minsann. Mörkerman 24 oktober 2009 kl. 21.01 (CEST)

Furstar

Är det inte fler som ser att det faktiskt finns ett behov att göra något åt Svenska wikipedias bedrövliga status vad gäller furstehusen? Satt egentligen och tittade på Brandenburgska markgrevar, och försökte göra något åt dem, det är ju faktiskt dem tyska kejarna är direkta arvtagare till - de finns på de flesta andra utländska wikipediaupplagor, men av något skäl inte på svenska. Nå, när jag höll på upptäckte jag att de tysk-romerska kejsarna inte heller hade artiklar! Lothar III, under vilken regering tysk-romerska riket omfattade Dannmark, Tyskland, Polen, delar av Tjeckoslovakien och Ungern, Österrike, Schweiz, Italien hade ingen artikel på Svenska! 24 andra språk däremot. Känns som vi behöver skärpa oss. Flera andra tysk-romerska kejsare saknas fortfarande.--FBQ 21 oktober 2009 kl. 19.17 (CEST)

I detta kan jag bara instämma! Behovet av biografier över historiska personer är mycket stort. Personligen vill jag slå ett slag för att man hämtar grundmaterialet i Ugglan i stället för att utgå från en maskinöversättning från engelska wikipedia (eller någon anna språkversion). Det man behöver komplettera med kan man sedan lätt lägga till, men den svenska språkdräkten finns där, även om den kan behöva moderniseras något! Dessutom är alltför många artiklar av dem som redan finns rent genealogiska, vilket är ytterligare ett problem i sammanhanget! Fernbom2 21 oktober 2009 kl. 20.41 (CEST)

Jag tycker att man kan använda Ugglan som källa, men inte flytta över material rakt av och bara byta ut några f mot v som ofta görs, eftersom det ofta är hela ordföljder som är gammalmodiga. Jag försökte dra igång en städhelg förra helgen för att få nån ordning på de artiklar som vi redan har problem med, men tyvärr blev det rätt ensamt, det är få som har ork att åtgärda dessa artiklar, så snälla, lägg inte till ännu fler! Låt oss slippa såväl maskinöversättningar och inklistrat ugglematerial, det tar ofta längre tid att fixa till dem än att skriva artiklarna från scratch./ Elinnea 21 oktober 2009 kl. 21.02 (CEST)

Ellinea! Du behöver nog inte vara orolig när de orden kommer från Fernbom2. Då blir det ganska säkert bra till slut även om grundmaterialet kommer från Ugglan. -- Lavallen 21 oktober 2009 kl. 21.06 (CEST)

När det gäller tyska furstar, hertigar, kejsare med flera, skulle jag hellre översätta från tyskspråkiga Wikipedia än engelskspråkiga. En manuell översättning kan ge ett gott resultat. Jag skulle gärna hjälpa till, men engagerar mig den här hösten mest i att skriva artiklar om amerikanska politiker. Det är kanske inte ett lika eftersatt ämne, men även där finns det mycket att göra. DG 22 oktober 2009 kl. 13.59 (CEST)

Jag instämmer med Fernbom2:s inlägg at det generellt behövs artiklar om historiska personer. Allt ifrån kejsare i Tysk-romerska riket och tyska - och spanska och italienska - furstar och makthavare, till kejsare i Bysantinska riket, statsmän och politiker fram till modern tid, och inom andra områden (kompositörer och författare före klassicismen) med mera. Jag har dessutom noterat att det saknas många artiklar om grundläggande begrepp inom t.ex. musikvetenskapen (allemande, tonika, etc), litteraturhistorien (franskklassiskt drama etc), reformationen, förutom att peka på alla artiklar om centrala begrepp eller personer som är pyttestubbar. Lägg därtill alla jättekorta artiklar om historiskt betydelsefulla städer (Avignon, Modena, Oxford). Det är helt enkelt ett resultat av nutidsfokusering och Sverige-bias.//--IP 22 oktober 2009 kl. 14.33 (CEST)

Jag förespråkar Ugglan av två skäl. Det första är att den redan är på svenska. Visst behöver språket moderniseras och jag håller med Elinnea om att det krävs fler justeringar än stavningen. Men maskinöversättningar behöver bearbetas oerhört mycket mer och de blir ofta ändå inte riktigt bra. Att översätta ett stycke i taget leder ofta till - vilket jag har påpekat tidigare - att det som gör personen relevant inte kommer med. Alltför ofta fullföljs det aldrig! Då finns redan en god sammanfattning i Ugglan, som sedan kan byggas ut efterhand. Den andra anledningen är att det ligger ett värde i att de olika språkversionerna inte enbart är översättningar av varandra, utan att man får delvis annan information om man hoppar mellan dem. I brist på bättre översätter jag själv, men jag har ibland roat mig med att lägga ut samma personer på danska och svenska wikipedia, i första fallet med Salmonsens eller DBL som källa, i det senare med Ugglan eller SBH. I vissa fall blir skillnaden inte så stor, i andra blir den avsevärd. Fernbom2 22 oktober 2009 kl. 21.49 (CEST)

För språkets del är Ugglan säkert att föredra framom maskinöversättningar. I dessa senare måste man förutom att göra språket vettigt också kolla själva sakinnehållet, det kan förvrängas betydligt. För Ugglan kan det vara problematiskt att synen på personerna ofta ändrat; man måste ha ett väldigt kritiskt öga om man tar med bedömningar.

Manuella översättningar från tyskan låter väldigt bra, vad gäller dem i den tyska intressesfären: språkversionen har ofta fått beröm för sin kvalitet, artiklarna är sannolikt ofta skrivna ur en modern synvinkel och artiklarna har sannolikt fått mer uppmärksamhet där än på enwiki. Så länge man kan språket (ens något) lönar det sig säkert också annars att kolla relevant språkversion.

--LPfi 23 oktober 2009 kl. 18.06 (CEST)

Givetvis skall man inte använda Ugglan (eller Svensk uppslagsbok, som också den är en utmärkt källa) okritiskt. Själv läser jag i regel både den tyska och den engelska språkversionen som jämförelse (den polska är svårare, åtminstone för mig) för tillrättalägganden och tillägg. Men manuell översättning är ett hästarbete och det kommer att ta mycket lång tid att fylla ut luckorna om den metoden skall användas. Jag ser det dock som positivt om de först utlagda biografierna utvidgas efterhand. Jag tycker dessutom att vi borde ge en allmän rekommendation att inga artiklar bör vara rent genealogiska. Dessa uppgifter räcker helt enkelt inte för relevans. Jag har inget emot att någon lägger in sådant i de levnadsteckningar jag påbörjar, men jag ser inte det som den viktigaste informationen. Företrädare och efterträdare bör däremot alltid finnas med, på ett eller annat sätt. Finns bilder tillgängliga kan det aldrig skada att ta med en eller ett par. Även om de teckningar jag lagt ut av polska regenter är fantasibilder från 1800-talet ger de liv åt framställningen. Fernbom2 24 oktober 2009 kl. 10.27 (CEST)

Jag har nu utvidgat artikeln Boleslav III, som tidigare i huvudsak var genealogisk, med hjälp av Ugglan. Det krävde inte mycket arbete och tog inte så lång tid - bortsett från att uppkopplingen krånglade. Visst finns det mycket mer stoff i andra språkversioner, men det viktigaste har ändå kommit med och jag kan nu komplettera med artiklar om hans söner. Fernbom2 23 oktober 2009 kl. 07.21 (CEST)

alla dessa länsvägar...

Nyligen har enstaka användare lagt upp massvis med länsvägar; flera av dessa inte ens utmärkta i vägatlas. Hur gör vi med dessa? är vägar relevanta? Кαґρετη 22 oktober 2009 kl. 00.18 (CEST)

Sekundära länsvägar, som jag antar att du syftar på, är vilken allmän väg som helst, det vill säga vägar som skyltas med blå skylt, ofta som destination till närmsta ort längs med vägen, och utan vägnummer. Numren är bara interna för Vägverket. Jag anser verkligen inte att den här typen av vägar förtjänar egna artiklar. Däremot kan det vara okej med förteckningar över deras sträckningar i en samlingsartikel. Vägar som skyltas med nummer brukar dock anses förtjäna egna artiklar. Självklart kan det som vanligt finnas undantag, men om det inte finns mer att skriva än "Vägen går mellan a, b och c och är x kilometer lång" kan vi lika gärna vara utan den. Det är inte mer än listdata. /Grillo 22 oktober 2009 kl. 00.35 (CEST)

Listan finns Lista över sekundära länsvägar i Sverige. För ett drygt år sedan diskuterade jag detta med Aner som är den som skapar dessa, och h*n gjorde dem då fylligare och med källor. H-n slutade också att ha egna artiklar för bivägarna utan inkluderar dessa i huvudvägsartikeln, se tex Länsväg C 592. Jag själv är nog närmast positiv till dessa artiklar (liksom jag är till lokalgator men inte enskilda bostadsgator i tätorter). Sffr är väl annars plasten för en bredare diskussion över relevansen av dessa.Wanpe 22 oktober 2009 kl. 05.47 (CEST)

Jag tycker verkligen inte att dessa artiklar är fylliga, och jag hyser inget större hopp om att de kommer att bli bättre. Det är mycket text, men lite substans. Ta ett exempel ur högen, säg länsväg C 590. Det enda i den artikeln (förutom numret på vägen, förstås) som inte gäller för åtminstone alla sekundära länsvägar i Uppsala län är beskrivningen av sträckningen, "Säva (Rv-55) - Ölsta - Lill-Tibble (C 591) - Ärnesta (C 592) - Ubby (C 594) - Tuna (C 592) - Högby (C 596)." I vissa artiklar, men inte denna, står också vägens namn. Detta skulle enkelt kunna få plats i en lista. För några dagar sedan lade jag ett förslag på Diskussion:Lista över sekundära länsvägar i Sverige#Dela upp? som jag tror är en rimlig nivå att lägga sig på. Fler argument från mig och andra, åt olika håll, finns i ett antal tidigare SFFR-diskussioner. //Essin 22 oktober 2009 kl. 13.40 (CEST)

Den inledande formuleringen i inlägget igår blev, nu när jag ser den igen, alldeles för hård, och jag har därför strukit den. En bättre formulering skulle kunna vara "Nästan alla artiklar om sekundära länsvägar innehåller i praktiken inte så mycket information, även de artiklar som har funnits länge." Jag ber om ursäkt om någon har tagit illa upp. //Essin 23 oktober 2009 kl. 14.14 (CEST)

Städa i överbefolkade kategorier

Just nu håller bland annat jag på att städa lite i Kategori:Amerikanska filmer. Alla filmer bör ju sorteras efter genre, så om nån mer vill hjälpa till är det fritt fram. Där finns lite drygt 1300 artiklar för tillfället. Jag vill även tipsa om Kategori:Överbefolkade kategorier där det finns mångra andra kategorier än just film som skulle behövas städas. //Mippzon 22 oktober 2009 kl. 11.24 (CEST)

Den tidigare, med cirka 350 artiklar, överbefolkade Kategori:Komedifilmer är nu tömd! Jopparn 22 oktober 2009 kl. 17.53 (CEST)

Och nu även Kategori:Krigsfilmer! Jopparn 22 oktober 2009 kl. 20.50 (CEST)

Snyggt jobbat! Bra att det blir ordning i kategorierna också! //Mippzon 23 oktober 2009 kl. 08.55 (CEST)

Valutakod eller dollartecken i landsfakta

I rutan {{landsfakta}} i till exempel Sverige så står uppgifter om BNP och BNP/capita, vilket förstås är förträffligt. Vad som enligt min mening inte är så förträffligt är att det står ett dollartecken före summan enligt vad jag uppfattar som ett engelskt skrivsätt: "$12 456". Det vore bättre om vi skrev på det svenskare sättet "12 456 USD", inte minst för att det då inte är någon tvekan om att det är amerikanska dollar som avses och inte någon annan dollar. UI skriver "US dollar", vilket jag tycker är sämre än valutakoden. Någon som har lust att ändra i alla 223 artiklarna? Eller har saken redan avhandlats på annan plats? Marfuas 22 oktober 2009 kl. 13.15 (CEST)

Jag anser att "$12 456" mycket väl är ett skrivsätt som hör hemma på svenska. Det har använts långt innan de internationella valutakoderna som USD kom i bruk. Om inget annat sägs, tar nog en överväldigande majoritet läsare för givet att ett dollartecken står för amerikanska dollar. DG 22 oktober 2009 kl. 14.02 (CEST)

Jag håller med. Att sätta $, £ et.c. framför talet är engelskt språkbruk och inte svenskt dito. /Diupwijk 22 oktober 2009 kl. 17.13 (CEST)

Vid översättandet av durian förvirrade detta mig mycket, eftersom det bara stod $, och jag inte vilken dollar de menade. Jag föredrar likt Marfuas USD efter ordet. //Tanzania ^{Diskutera med mig} 22 oktober 2009 kl. 17.43 (CEST)

Av anledningarna som presenterats ovan bör valutakoder användas. Både £ och $ kan betyda flera olika valutor. Använder man GBP och USD är det otvetydigt vilken valuta man syftar på. Jag rekommenderar också att man inte gissar valuta när man översätter från enwp, såvida det inte är helt uppenbart eller har en källa man kan kolla upp. Ska man skriva annat än valutakoden skriver man förslagsvis "1 amerikansk dollar" och inte "1 $" eller bara "1 dollar". Förut förekom pluralformen "dollars", men eftersom -s inte används som pluralform i svenskan heter det också "flera amerikanska dollar" och inget annat. Syftar man på andra dollar än amerikanska bör man förstås skriva det. /Grillo 22 oktober 2009 kl. 20.38 (CEST)

DG skriver att en överväldigande majoritet utgår ifrån att det handlar om amerikanska dollar. Det är problemet. Något kan mycket väl vara angivet i kanadensiska eller australiska dollar, och då blir det väldigt galet om det inte är det som åsyftas. /Grillo 22 oktober 2009 kl. 20.39 (CEST)

Och här ser man att man inte löser problemet genom att tala om amerikanska dollar. Använd USA då det inte är Amerika som avses! --LPfi 23 oktober 2009 kl. 18.22 (CEST)

Använd USA-dollar då. J 1982 23 oktober 2009 kl. 18.28 (CEST)

"Amerikanska dollar" kan dock bara betyda en sak. Det är inte tvetydigt alls, även om termen "amerikansk" utan att syfta på något kan vara det. /Grillo 23 oktober 2009 kl. 20.36 (CEST)

"Canvassing"?

Diskussionen flyttat från Diskussion:Föreningen Vetenskap och Folkbildning av --IP 22 oktober 2009 kl. 15.28 (CEST)

Som ganska oerfaren medlem vet jag inte om detta är rätt ställe att fråga på, men jag ser att engelska Wikipedia har en riktlinje om "canvassing", här. Har denna någon motsvarighet bland svenska Wikis riktlinjer?

I sådana fall borde administratörer ta en seriös koll på denna tråd i Föreningen Vetenskap och Folkbildnings diskussionsforum. Den förklarar varför så många VoF-relaterade diskussioner i Wikipedia spårar ur; man uppmanar allmänt och utan urskiljning en speciell intressegrupp att redigera artiklar i en viss riktning.

Vi har redan haft en diskussion om VoF och intressekonflikt. Detta verkar också vara en riktlinje som behöver respekteras av föreningen för att "städa upp" i diskussionerna. Colombo 22 oktober 2009 kl. 05.32 (CEST)

Det viktiga är naturligtvis att aktiva på VoF:s diskussionsforum respekterar Wikipedias riktlinjer - gör de det är det väl snarast positivt om de på annan plats än här riktar uppmärksamhet mot Wikipedia-artiklar som brister i kvalitet. Eftersom Du är oerfaren kanske det är vettigast om Du börjar med att läsa till exempel Wikipedia:Pålitliga källor och med utgångspunkt från den artikeln - och andra som rör kvalitet på Wikipedia - värderar VoF-sympatisörers bidrag här på Wikipedia. Att incitamentet för Din verksamhet hittills tycks vara ett illa dolt förakt för föreningen är knappast någon bra start - Du borde intressera Dig mer för det faktiska innehållet. Ditt eventuella korståg mot föreningen förs lämpligen bättre på annat håll. -- Garvarn 22 oktober 2009 kl. 10.40 (CEST)

Nu har jag tittat lite på Wikipedia-artikeln och VoF-tråden Du åsyftar. Det förefaller inte som om VoF-tråden kan kategoriseras som "canvassing". Den verkar mer vara en uppmaning att granska artiklar - riktade till människor som eventuellt känner sig kunniga på det område artikeln berör. Det är knappast frågan om uppvigling eller allmänt anrop om anstormning. Vidare är tråden helt öppen för vem som helst att läsa. Varken kriterierna "Excessive cross-posting", "Campaigning" eller "Stealth canvassing" tycks uppfyllas av VoF-tråden. Däremot kanske man kan diskutera "Vote-stacking" men det förutsätter att det faktiska resultatet, det vill säga kvaliteten på Wikipedia-artikeln i fråga, påverkats negativt, eller att artikeldiskussionerna urartar till krig. Så länge VoF-sympatisörer respekterar Wikipedias riktlinjer kan jag inte se att det är möjligt att döma ut VoF-tråden som "Vote-stacking." -- Garvarn 22 oktober 2009 kl. 13.51 (CEST)

Med hänvisning till tidigare diskussioner, föredrar jag svar från helt annat håll än Garvarn. Jag betraktar dig som minst av allt seriös, hur seriös du än försöker låta. Du erkänner inte ens att du är en enda stor intressekonflikt. Colombo 22 oktober 2009 kl. 15.13 (CEST)

Det kan vara lätt att fastna i överdriven omsorg om vem som skriver något, snarare än vad som skrivs - det tenderar att prägla både uppträdande i diskussioner och resonemang i rena artikelfrågor. Är det inte sundare att lägga energin på vad som skrivs, särskilt här på Wikipedia? -- Garvarn 22 oktober 2009 kl. 16.20 (CEST)

Detta är inte en fråga som berör artikeln och dess utformning. Diskussionssidorna är till för att diskutera artikelns utformning och inte artikelämnet. Rätt plats att ta upp frågan på är Bybrunnen.//--IP 22 oktober 2009 kl. 15.20 (CEST)

Bra. Kan du stuva om? Colombo 22 oktober 2009 kl. 15.25 (CEST)

Flyttad.//--IP 22 oktober 2009 kl. 15.28 (CEST)

Jag kastade ett hastigt öga på den externa tråden och reagerade framför allt på att en mycket respekterad användare hängs ut i en lista över användare som man ska hålla ett öga på. Fenomenet att wp:s innehåll diskuteras externt sker då omsänder, även när det gäller systematiska genomgångar av materialet. Personligen tycker jag inte om det, för jag anser inte att en extern grupp - med "rätt" eller "fel" åsikter, det spelar ingen roll - ska lägga vantarna på wp, som jag anser ska vara självständig från andra organsationer. Men det blir nog ett svårt gränsdragningsproblem om man skulle förbjuda användare att skriva här om de diskuterat wp i externa fora. När det börjar komma till förföljelser av användare har det gått för långt, och jag anser att de borde se över listan på personer som de håller ögonen på.//--IP 22 oktober 2009 kl. 15.37 (CEST)

Menar du med "lista över användare som man ska hålla ett öga på" listan "Användare" i detta inlägg? --Carl von Blixen 22 oktober 2009 kl. 15.59 (CEST)

Precis, det är en person som nämns där. Han har dessutom gått ut med sin riktiga identitet, så jag anser att det är alarmerande. Jag vet inte vad som föranleder att han listats, men eftersom jag har haft mycket med honom att göra och jag vet att han är mycket respekterad, så tycker jag inte alls om det. Artiklar är en sak, människor en annan.//--IP 22 oktober 2009 kl. 16.12 (CEST)

Listan är automatgenererad och kategoriserar alla länkar till Wikipedia i tråden. Om du med "han" menar Riggwelter så finns han på listan för att han citerats här och här. --Carl von Blixen 22 oktober 2009 kl. 16.23 (CEST)

Jag sökte just igenom forumet och kom till samma slutsats. En aning olyckligt att det blivit så eftersom det uppenbart kan misstolkas... /Grape 22 oktober 2009 kl. 16.30 (CEST)

Då förstår jag orsaken i alla fall, men det ser faktiskt ganska konstigt ut. För den som haft kontakt med Riggwelter slår det ju mer mot VoF än mot honom själv, men ändå.//--IP 22 oktober 2009 kl. 16.38 (CEST)

Användarlistan är borta. :) --Carl von Blixen 22 oktober 2009 kl. 16.51 (CEST)

Är det inte snarare trådrubriken som är lite olycklig? I stället för Wikipedia-artiklar som borde "bevakas" kanske det borde stått "kan intressera skeptiker" eller något i den stilen. Nu är jag inte bekant med alla forumdeltagare på VoF men det förefaller som om de flesta av de Wikipedia-användare som ska "bevakas" är VoF:are själva, eller har jag fel? Jag är inte insatt i diskussioner om eller med Riggwelter men är inte "bevakas"-formuleringen lite orsak även avseende henne eller honom? -- Garvarn 22 oktober 2009 kl. 16.44 (CEST)

Fem av tio på listan är eller har varit moderatorer på VoF:s forum.--Carl von Blixen 22 oktober 2009 kl. 16.54 (CEST)

Bra! Men tänk på att adressen ändras när diskussionen flyttas. //--IP 22 oktober 2009 kl. 17.06 (CEST)

Har inte den där forumtråden varit uppe till diskussion förut här på Wikipedia? Jag vill minnas den vid något tillfälle togs upp och diskuterades som ett möjligt exempel på brott mot WP:KIIF men att det avfärdades eftersom det inte förekommer begäran om påverkan av omröstningar i den. Jag skulle personligen hålla med Garvarns tolkning av trådens syfte, men jag vill också vara klar med att jag postar sporadiskt på forumet och därför säkert kan anklagas för att vara partisk i frågan. /Grape 22 oktober 2009 kl. 16.01 (CEST)

Jag har sett liknande diskussioner i externa fora från VOF:s meningsmotståndare också, vilket tydligen underlättade skärskådandet av deras kampanjer då det var betydligt fler läsare än deltagare. Oddfellow 22 oktober 2009 kl. 16.41 (CEST)

Jag tänker som Garvarn skriver 22 oktober 2009 kl. 13.51 främst på det här ur perspektivet från Canvassing-artikeln på ENwiki. I vissa situationer är canvassing helt korrekt och förväntat, som att ta upp en fråga på noticeboards (vet inte vad ni kallar dem här på SVwiki) medans det i andra är att likna vid uppvigling eller försök att manipulera en omröstning. Men även då, även när en omröstning kan manipuleras, är det konsensus och verifierbarhet som bestämmer vad som skrivs i artikeln, och canvassing bör alltså undvikas främst av ordningsskäl. Det är helt enkelt inte wiki-anda i att ropa på förstärkningar när man inte får som man vill. / piotrr 22 oktober 2009 kl. 16.45 (CEST)

Att åberopa Canvassing är lite som att skapa en storm i ett vattenglas avseende VoF - de jagar väl aldrig i flock!? Eller har jag missat något? -- Garvarn 22 oktober 2009 kl. 16.51 (CEST)

Wikipedia:Kalla inte in förstärkningar kanske? —CÆSAR 22 oktober 2009 kl. 16.37 (CEST)

Ja, det var ju dit jag länkade med min fråga här: [18]. Som sagt så tror jag den diskussionen har varit uppe tidigare... /Grape 22 oktober 2009 kl. 16.56 (CEST)

Colombo, kan du konkretisera vilka fel som har begåtts? Du skriver att "så många VoF-relaterade diskussioner i Wikipedia spårar ur" - vilka då, till exempel? Att uppmana fler att granska och bidra till artiklar är precis vad all upplysningsverksamhet (föreläsningar, mässor, konferenser) runt Wikipedia går ut på. Detta är inte vad som avses med "canvassing". Att olika sällskap diskuterar Wikipedia är helt naturligt, men det är ovanligt (och kanske berömvärt) att det görs så öppet som på VoF-forumet. Givetvis gäller samma regler och riktlinjer för alla. Är det någon som brutit mot reglerna? --LA2 22 oktober 2009 kl. 16.38 (CEST)

Jag finner det smått skrattretande att VoFare till och med i denna diskussion samlat ihop sig för att försöka påverka utgången. Piotrr är styrelsemedlem, och ingen förväntar sig att han skriver annat än det han gör. Grape är mer involverad i VoF än han låtsas vara (137 googleträffar på sidor hos vof.se). Garvarn ska vi inte tala om. Han påstår sig inte alls ha någon intressekonflikt här, men gör man en likadan sökning på honom får man hela 3230 (!) träffar. Garvarn är en diskussionssabotör av stora mått, och det är smaklöst av piotrr att stödja sig på honom.

Man försöker åstadkomma en falsk konsensus. Det är ironiskt att Grape hävdar att den tidigare diskussionen om detta ämne "avfärdades". Med tanke på hur det redan gått till här, och med tanke på att den aktuella tråden i VoF:s forum faktiskt tipsar om just den Bybrunnsdiskussionen - kan man förmoda att det var VoFarna själva som dömde i frågan? (Diskussionen arkiverades inte.)

Tyvärr är detta symptomatiskt för hur VoFare beter sig på svenska Wikipedia. Jag fann häromdan denna relevansomröstning. VoF-styrelsemedlemmen Martin Rundkvist hade uppenbarligen skrivit en artikel om sig själv. Notera en viss SuperDupes inblandning i diskussionen och omröstningen (som vanns med knapp majoritet), där han inledningsvis lägger en förtroendeingivande blankröst men sedan kommer till insikt... SuperDupe sitter själv i föreningsstyrelsen och basar över deras nätforum. Och med detta fick Rundkvist - som egentligen är praktiskt taget okänd som forskare och debattör - en snygg personlig reklamplats på Wiki. Med bild och allt.

LA2: Jag återkommer under natten med exempel. Colombo 23 oktober 2009 kl. 02.04 (CEST)

Låt mig göra ditt liv lite lättare Colombo, 137 tyckte jag verkade lite väl lite, så istället för att googla så kan du väl titta direkt på min forumanvändare? [19] Uppenbart har jag postat drygt 600 inlägg på ungefär 4 år, ett imponerande antal av 0.42 inlägg per dag... Skillanden mellan dig om mig är att jag inte skapar en användare för att driva en kampanj anonymt, jag använder samma användare eftersom jag inte har något att dölja. /Grape 23 oktober 2009 kl. 09.45 (CEST)

Okej LA2: Tråden i fråga är på hela 29 sidor, så jag går bara igenom de sju första.

Där uppmanas till engagemang i artiklarna om cold reading, antroposofi, intelligent design och Mats Molén. Det har lett till administrativa ordningsuppmaningar i samtliga fall (här, här, här och här). Den sista artikeln har dessutom en varning mot förtal, liksom artikeln om Sanna Ehdin (här). Artiklarna om spiritism och Torbjörn Sassersson är exempel på artikeldiskussioner som helt kapsejsat (här tjänar Garvarns diskussionssida som bästa ref).

Suspekta inslag: Calle555 sätter sökljuset på en enskild wiki-användare han ogillar (längst ner här och följande sida); användaren tycks ha fått sitt namn ändrat därefter. Här gottar sig Calle555 över att man satt sprätt på antroposofi-artikeln (se ovan): "Åh vilken bra idé den här tråden var ;-)". På samma sida uppmanar Calle555 till stöd för SuperDupe i redigeringen av artikeln om VoF, vilken sedan dess har varit en präktig intressekonflikt. (Också den artikelns diskussionssida har administrativa ordningsuppmaningar.)

Detta är alltså bara från de sju första sidorna. Såvitt jag kan se visar det gott nog att tråden ställt till problem för Wikipedia och administratörer. Enskilda exempel kan alltid diskuteras, men helhetsbilden är som den är. Colombo 23 oktober 2009 kl. 05.54 (CEST)

Instämmer med LA2. Om du inte kan visa att de gjort artiklar sämre, så är den här tråden inte relevant. Wanpe 23 oktober 2009 kl. 06.06 (CEST)

Tja, jag behöver inte bevisa att världen blivit sämre efter andra världskriget, för att hävda att världskriget inte borde ha inträffat ;-) Å andra sidan har naturligtvis inte jag som enskild person kapaciteten och kunskaperna att kunna visa hur alla dessa artiklar borde se ut. Att visa att det gått illa till räcker. Colombo 23 oktober 2009 kl. 06.18 (CEST)

Men rimligtvis borde Du ha tillräcklig kapacitet och tillräckliga kunskaper för att backa upp på vilket sätt denna ondskefulla VoF-agenda resulterat i sämre Wikipedia-artiklar. Att sträva efter att innehållet på Wikipedia skall ha tillförlitliga, verifierbara källor och ha encyklopedisk relevans kan ju rimligtvis inte vara till nackdel. Jag tror att det kanske är bäst att så här långt konstatera att Din egen agenda inte är inriktad på att förbättra Wikipedia, utan endast att klämma åt VoF. Lämpligen väljer Du ett annat forum än Wikipedia för det ändamålet. -- Garvarn 23 oktober 2009 kl. 08.52 (CEST)

Självklart är det bara bra att vi har så pass medvetna och kritiska användare som de som är med i VoF med oss. Wikipedia ska vara NPOV, men det innebär inte att vi inte ska ha en vetenskaplig grundsyn. /Grillo 23 oktober 2009 kl. 11.12 (CEST)

För övrigt kan man konstatera att Colombo enbart gjort fyra (4) artikelredigeringar, samtliga i artikeln om VoF. Resten har varit ett evigt diskuterande. Wikipedia är ett uppslagsverk, inte ett diskussionsforum. /Grillo 23 oktober 2009 kl. 11.14 (CEST)

Jag kan tycka att VoF med sina vetenskapliga anspråk och kravlöshet för medlemskap, är som om Mensa skulle skippa inträdesprovet, "Är du intelligent? Gå med i Mensa - det är gratis". Det finns en överhängande risk för att det legitimerar personers redigeringar för att de råkar ha de rätta vetenskapliga åsikterna när de egentligen inte följer några regler alls för vetenskapligt resonemang (t.ex. ad hominem, "Om påven säger att det regnade den 21/10 är det inte att se som fakta för han tror på det övernaturliga och det är pseudovetenskap"). Men jag ser inga formella problem med att wp diskuteras externt, så länge som det är schysst mot användare, även dem som är problematiska. (Detta är inte någon pik mot personerna i den här tråden eller personer ur VoF som jag haft kontakt med senaste tiden, som jag tvärt om har uppskattat mycket.)//--IP 23 oktober 2009 kl. 14.52 (CEST)

Colombo, du lyckas inte övertyga mig. Jag bad dig vara konkret, men du bara länkar till diskussionssidor ("här, här, här...") som är jättelånga. Vilka av alla dessa diskussioner menar du och vilka användare har begått fel? Att hänvisa till VoF-forumet övertygar inte. Det finns helt säkert andra intressegrupper som manipulerar Wikipedia utan att diskutera öppet, och enda effekten av att anklaga VoF-forum är att de stänger sitt forum för utomstående. För att övertyga måste du peka ut konkreta regelbrott (datum, användare, länka till diffar) som begåtts på Wikipedia. --LA2 23 oktober 2009 kl. 19.57 (CEST)

IP, ens redigeringar bedöms inte av ens meriter (det vet du). Men det är bra att folk som har en god vetenskaplig grundsyn bidrar till Wikipedia. Dåliga argument blir heller inte bra för att användaren råkar vara med i en viss förening. Detsamma gäller förstås föreningar med inträdeskrav som Mensa. /Grillo 23 oktober 2009 kl. 20.39 (CEST)

Efter att ha ögnat igenom de senaste månadernas inlägg på det länkade VoF-forumet kan jag bara hålla med LA2, jag ser inga tecken på att det uppmanats till fuffens. Snarast tvärtom, eftersom det i flera fall uppmärksammas direkta faktafel eller konsiprationsteorier i svwp-artiklar. Om vi däremot ska slänga enwp-policies i huvudet på varandra framstår Colombo lite som ett Single-purpose account. Tomas e 23 oktober 2009 kl. 21.43 (CEST)

Efter ha sett deras redigeringa i några år så tycker jag att de verkar vara en grupp Don Quijoter som försöker övertyga världen att vissa företeelser som t.ex slagrutor och taoism inte är falsifierbara genom att lägga till mallar och kategorier om pseudovetenskap och fylla artiklar med mastiga kritikavsnitt vilket är att slå in öppna dörrar och som inte på något sätt gör artiklarna neutrala. --NERIUM 24 oktober 2009 kl. 00.58 (CEST)

Kan så vara vad gäller angreppen på väderkvarnarna, men jag hoppas att du med hänvisningen till NPOV inte har glömt det här med bl.a. trovärdiga källor och att Wikipedia är en encyklopedi snarare än exempelvis en osorterad samling påståenden/partsinlagor. Förutom "övertygade personer" finns det kommersiella intressen i många pseudovetenskapliga företeelser, och eftersom Wikipieda är mycket läst och hamnar högt på Google (se tråden längre ner om sökmotoroptimering) är det ju många som vill tvätta beskrivningen av "deras" företeelser på svwp, och då blir förstås vetenskapligt grundade påpekanden (möjligen formulerade i lätt förnumstig form) ett rött skynke. Och i de sammanhangen syftar jag inte bara bara på uppenbara fenomen som slagrutor och astrologi, och hälso-relaterad mumbo-jumbo utan även exempelvis sådant som olika managementkoncept. Påståenden om att koncept XYZ gör organisationer mer effektiva är ofta ungefär lika väl underbyggda som påståenden om att örttabletten XYQ gör dig vackrare och friskare. Tomas e 24 oktober 2009 kl. 11.45 (CEST)

LA2: Du blundar för alla nyanser och vill inte ens uppoffra dig för att kolla närmare på mina referenser. Det verkar helt enkelt som om du bestämt dig från början för att vara en nejsägare. Det är också anmärkningsvärt att du nonchalerar mitt påpekande om oegentligheter i omröstningen om Martin Rundkvist-artikeln. Jag kan inte heller se någon anledning till att just din åsikt i denna fråga skulle vara speciellt tungt överhuvudtaget.

Alla här ser hur styrelsemedlemmen Piotrr, intressekonflikten Garvarn och VoF-sympatisören Grape försökt styra denna diskussion i "rätt" riktning - Piotrr nämner inte ens att han är styrelsemedlem. Man borde också se allvarligt på hur Grape smyger in ett oseriöst och insinuant inlägg i okronologisk ordning här, upenbarligen för att förvränga diskussionen.

Den här diskussionen utgör i sig ett utmärkt exempel på hur svårt VoFare har att hålla sig till Wikipedias riktlinjer och diskussionskultur. Colombo 24 oktober 2009 kl. 03.22 (CEST)

Grillo: Jag undrar om du egentligen själv står för dina kommentarer, efter en smula eftertanke. Du skriver: "Självklart är det bara bra att vi har så pass medvetna och kritiska användare som de som är med i VoF med oss. Wikipedia ska vara NPOV, men det innebär inte att vi inte ska ha en vetenskaplig grundsyn." Detta har naturligtvis inget med diskussionen att göra. Frågan är hur VoF-medlemmar de facto har betett sig på Wikipedia; och jag gav åtskilliga exempel på diskussioner som blivit till gräl eller spårat ur när VoF-medlemmar aktiverat sig i dem. Jag har också visat ett exempel på ren oegentlighet när SuperDupe ordnade till majoritet i relevansomröstningen här (visserligen inte relaterad till den aktuella forumstråden).

Du skriver också: "För övrigt kan man konstatera att Colombo enbart gjort fyra (4) artikelredigeringar, samtliga i artikeln om VoF. Resten har varit ett evigt diskuterande. Wikipedia är ett uppslagsverk, inte ett diskussionsforum." Snälla Grillo, det har helt enkelt handlat om några redigeringar som behövde omfattande diskussion. Om du försöker antyda något, så var explicit, inte implicit.Colombo 24 oktober 2009 kl. 03.45 (CEST)

Tomas e: Jag har bara varit användare några få veckor (sedan 4 okt), och har alltså helt naturligt bara hunnit engagera mig i VoF-artikeln. Var vänlig och haka inte på de osakliga insinuationer som bland andra Garvarn och Grape sysslar med. Colombo 24 oktober 2009 kl. 04.14 (CEST)

Tilläggskommentar till LA2: Du skriver: "För att övertyga måste du peka ut konkreta regelbrott". Den här diskussionen handlar inte om rena regelbrott; ingen har påstått det heller. Den handlar bara om att medvetandegöra i första hand en sannolikt destruktiv diskussionstråd i VoF:s forum, i andra hand en tydlig brist på respekt för riktlinjer och diskussionskultur. Colombo 24 oktober 2009 kl. 04.51 (CEST)

SLUTKOMMENTAR: Det slår mig att det inte finns mer att tillägga här. Jag har pekat på något som jag uppfattar som ett stort problem (antagligen inte ett "regelbrott"), och har gjort det så tydligt det är möjligt under omständigheterna. Sedan är det upp till varje enskild användare att ta ställning till det jag skrivit.

Allt utöver detta skulle bara bli en evighetsdiskussion, varför jag alltså sätter punkt för mig. Colombo 24 oktober 2009 kl. 05.54 (CEST)

Att det blivit bråk beror på att pseudovetare inte begriper sig på termer som verifierbarhet och vetenskap. Det är inte lätt att diskutera med personer som sätter sig på tvären. Det är lätt att bli förbannad för mindre. /Grillo 24 oktober 2009 kl. 13.21 (CEST)

Jag tillåter mig en till kommentar. Det är tydligt att du är partisk, VoFare eller inte, vilket därmed förklarar dina märkliga inlägg här ovan. Det är genom att undvika sådana finter och attityder som man ser till att diskussioner inte leder till förtal eller på andra sätt spårar ur. Colombo 24 oktober 2009 kl. 15.35 (CEST)

Att bli kallad för pseudovetare för att man t.ex. försöker skriva in i artiklar att några av skyskraporna i Asien är byggda efter feng shui, vilket står på alla andra språk, och att man därför inte förstår sig på termer som verifierbarhet och vetenskap är lite för mycket. Att betekna beteendevetenskap, filosofi, religion m.fl. som pseudovetenskaper är bara okunnigt och existerar inte på övriga språkversioner eftersom föreningens motsvarigheter i övriga länder omedelbart blir raderade. --NERIUM 24 oktober 2009 kl. 15.56 (CEST)

NERIUM, vilka specifika redigeringar tänker Du på då? (Jag hittade inga när jag tittade.) -- Garvarn 24 oktober 2009 kl. 16.09 (CEST)

I artiklarna om asiatisk ariktekrur som t.ex. skyskrapor en:Bank of China Tower, Hong Kong, en:Taipei 101, en:Bank of China (Hong Kong). Kinesisk arkitektur en:Chinese architecture eller budisttempel en:Buddhist temples in Japan som alla skulle ha länkat till feng shuiartikeln som är märkt som pseudovetenskap d.v.s. så ettiketerar man en hel kontinets kultur och det kallar jag okunnighet och dessutom inte speciellt snällt. --NERIUM 24 oktober 2009 kl. 16.25 (CEST)

OK, så om jag förstår Dig rätt är Du emot att Feng Shui på svenska Wikipedia finns under kategorin Pseudovetenskap? Jag kan inte riktigt förstå hur Du får det till att man etiketterar en hel kontinents kultur - syftar inte pseudovetenskap på läror som utger sig för att vara vetenskaper men inte är det? I så fall ser jag inget problem med att kalla Feng Shui för pseudovetenskap, det vill säga om Feng Shui-anhängare hävdar att det är en vetenskap. Jag kan inte heller förstå att man med Feng Shui avser en hel kontinents kultur. Eller missförstår jag Dig? -- Garvarn 24 oktober 2009 kl. 18.25 (CEST)

Har du någon källa på att Feng Shui är en vetenskap? Jag har då aldrig hört talas om det. --NERIUM 24 oktober 2009 kl. 18.35 (CEST)

Du menar om jag har någon källa på att Feng Shui gör anspråk på att vara vetenskap? -- Garvarn 24 oktober 2009 kl. 19.07 (CEST)

_Att skriva gör anspråk på att vara är värdeladdat och väldigt ovetenskapligt så jag menar det jag skriver. --NERIUM 24 oktober 2009 kl. 19.12 (CEST)

Nerium (och andra): Håll er alltid borta från all diskussion med Garvarn. Han använder alla fula knep han någonsin kan göra för att ta plats, och än värre: VoFare stödjer sig alltid på honom. Det är bland annat därför det går som det går.

Vad gäller wikipdia och kategorin pseudovetenskap syftar Nerium på denna kategori, som tydligen saknar motsvarighet i andra språkversioner av wiki. Mycket av det som sorteras under den starkt prejudicerande beteckningen tycker jag inte hör hemma där. Det räcker med beteckningen alternativvetenskap överlag.

Om troende skulle välja att bli lika aggressiva och manipulativa som VoFare/skeptiker (se bara denna diskussion), skulle snart tredje världskriget bryta ut... Colombo 24 oktober 2009 kl. 16.28 (CEST)

Jag lutar mer och mer åt att Du egentligen struntar i Wikipedia och enbart är ute efter att ge på VoF och mig. Vad är det för "fula knep" Du menar att jag använder mig av? -- Garvarn 24 oktober 2009 kl. 18.25 (CEST)

Efter att ha tittat på artiklarna i kategorin Pseudovetenskap så tycker jag att de passar där. Oddfellow 24 oktober 2009 kl. 16.37 (CEST)

Du måste argumentera och inte bara göra ett påstående. Därmed visar du också att du är insatt i frågan och verkligen kan bedöma den. Colombo 24 oktober 2009 kl. 16.42 (CEST)

Men Du gör ju exakt samma sak några rader upp. Behöver inte Du visa att Du är insatt i frågan och verkligen kan bedöma den? -- Garvarn 24 oktober 2009 kl. 18.25 (CEST)

Du ger verkligen ett opartiskt intryck. Not. Oddfellow 24 oktober 2009 kl. 16.48 (CEST)

Ja, jag kan ge ett exempel på det. Jag läste slarvigt och uppfattade ditt inlägg som ett svar på Nerium. Men det finns fortfarande inget som tyder på att du är insatt nog för att bedöma frågan.

Så okej: Det finns något inom historievetenskapen som kallas "presentism", d.v.s. att man tar nutiden som mall och utgångspunkt när man bedömer äldre tider. Om man talar om astrologi och feng shui så utvecklades de innan det fanns något som kunde benämnas modern vetenskap. Därefter har de fortlevt först och främst utanför den naturvetenskapliga traditionen, och utan att göra några allvarliga anspråk på att vara naturvetenskap. Därför blir det märkligt att kalla det "pseudovetenskap". Colombo 24 oktober 2009 kl. 16.53 (CEST)

Men Du menar väl inte att olika läror som idag utger sig för att vara vetenskapliga men inte är det ska bedömas efter huruvida vetenskap fanns eller inte då de tillkom? Förstår Du vad som menas med Pseudovetenskap överhuvudtaget? Eller är Du av uppfattningen att det bara är ett skällsord som används lite hur som helst på sådant man inte gillar? -- Garvarn 24 oktober 2009 kl. 18.25 (CEST)

Företeelser som genomgått paradigmskifte kan knappast vara pseudovetenskap. --NERIUM 24 oktober 2009 kl. 19.23 (CEST)

Jag noterar att inte ens Wikipedia själv har en stadgad definition av pseudovetenskap eller god artikel om det. Hur man då kan använda kategorin "Pseudovetenskap" övergår mitt förstånd. Närvarande personer borde sluta gnälla och försöka trolla sönder diskussionen, och istället fixa till artikeln med erforderliga källhänvisningar etc. Colombo 24 oktober 2009 kl. 18.42 (CEST)

Vad är det för fel på artikeln Pseudovetenskap? Brister den i något avseende är det ju lämpligt att Du påtalar det och redigerar artikeln, enligt tillförlitliga källor. -- Garvarn 24 oktober 2009 kl. 19.07 (CEST)

Jistanes, ytterligare en tråd som får mig att släcka ner bevakningslistan! Suck.../EOD -- Lavallen 24 oktober 2009 kl. 19.21 (CEST)

"Framtida"- och "pågående"-mallar

Är kanske gränsfall om den här diskussionen hör hemma här eller på WP:SFFR, men nånstans ska man ju börja. Jag undrar över poängen med alla dessa mallar som visar att något ska hända i framtiden eller håller på att hända, tex {{Framtida sport}} och {{Pågående sport}}? Enligt min åsikt förfular de bara artiklarna och väger inte upp detta genom att upplysa läsaren om något av värde. Vet läsaren vilket år och datum han eller hon befinner sig i går det förhoppningsvis att lista ut om artikelns ämne i fråga pågår eller ska börja senare genom att läsa igenom artikeln. Egentligen ska väl inte andra wikipediors åsikter väga alltför tungt här på svwp, men jag kan inte låta bli att notera att både wikipedia på engelska (läs en:Wikipedia:Centralized discussion/Deprecating "Future" templates), tyska, franska och italienska verkar sakna och klara sig utmärkt utan dessa mallar... //Lelle1987 22 oktober 2009 kl. 17.33 (CEST)

Ett skräckexempel: Olympiska sommarspelen 2024. Denna artikel fick sin mall i september 2008 och kommer alltså få dras med den i närmare 16 år...är det verkligen något att eftersträva? //Lelle1987 22 oktober 2009 kl. 19.23 (CEST)

Otroligt fåniga mallar. Normalbegåvade personer förstår att händelser som inträffar i framtiden också gör det. "Risken" för snabbt redigerande fram och tillbaka, vilket är vad pågåendemallarna ska "varna" för, är också minimal. Radera dem. /Grillo 22 oktober 2009 kl. 20.33 (CEST)

Har det inte lite att göra med uppdateringen? J 1982 22 oktober 2009 kl. 20.36 (CEST)

Jag har också svårt att riktigt se poängen med mallar av denna typ... Nog måtte väl läsarna själva förstå att vissa saker ännu ligger i framtiden? (Förresten: "sommarspelen 2024"? Beslöts det inte nyss var de 2016 skulle hållas?)

andejons 22 oktober 2009 kl. 20.45 (CEST)

Det har förekommit en del diskussioner om detta tidigare, bland annat på Malldiskussion:Framtida, Diskussion:Citybanan och Diskussion:Melodifestivalen 2009. Men om nu fler och fler anser att mallarna är överflödiga i allmänhet så är det förstås välkommet med en övergripande diskussion. På enwp har man nyligen raderat alla framtidsmallar, däremot finns pågåendemallarna fortfarande kvar. Jag tycker det finns goda skäl att ta bort båda typerna av mallar. --Kildor 22 oktober 2009 kl. 22.09 (CEST)

Sedärja, tyckte väl att det borde ha varit diskuterat förut. Med tanke på det starka stöd mallarna fick på SFFR för bara ett drygt halvår sedan kanske det inte är lönt att ta upp diskussionen nu igen. //Lelle1987 22 oktober 2009 kl. 22.28 (CEST)

Här är en länk till den diskussionen (för övrigt håller jag fast med det som jag skrev där). /Poxnar ^{(D | B)} 22 oktober 2009 kl. 23.01 (CEST)

Ett intressant argument i den diskussionen: "Vi kanske inte behöver mallarna i nuläget, men engelska Wikipedia skulle aldrig kunna klara sig utan motsvarande mallar." Framtidsmallarna har dom i alla fall raderat sen dess. Och det är kanske vägen för oss här också: radera framtidsmallarna, men behålla pågåendemallarna (tills vidare). --Kildor 22 oktober 2009 kl. 23.21 (CEST)

Wikipedia Academy 2009

Vill du vara handledare på Wikipedia academy 16 november i Stockholm? Anmäl dig genom att skicka e-post till Einar Spetz (styrelsemedlem, Wikimedia Sverige).

Wikipedia Academy arrangeras den 16-17 november på Campus Kondradsberg (Lärarhögskolan) i Stockholm. Stockholms universitetsbibliotek och föreningen Wikimedia Sverige delar på värdskapet.

2008 arrangerades ett Wikipedia Academy i Lund. Det var välbesökt och på alla sätt ett lyckat arrangemang. Årets arrangemang kommer att likna fjolårets. Det blir en tvådagarskonferens. Den första dagen blir en dag med praktiskt Wikipediaarbete där deltagarna lär sig skapa ett konto och att skriva och redigera. För att få detta att fungera behövs handledare som kan visa hur man gör.

Vill du hjälpa till? Tveka inte att anmäla dig genom att skicka ett mejl.

Bästa hälsningar!
einarspetz 22 oktober 2009 kl. 17.55 (CEST)

Bara så, hur kommer det sig att man väljer måndag-tisdag istället för en helg eller liknande? //Tanzania ^{Diskutera med mig} 22 oktober 2009 kl. 22.35 (CEST)

Det beror nog mest på de flesta av deltagarna är där i sin yrkesroll och inte som privatpersoner. Jag gissar alltså (men har ingen källa att stödja detta på) att nästan alla deltagare får lön från sin ordinarie arbetsgivare för att delta. --Ainali 22 oktober 2009 kl. 23.24 (CEST)

Externa länkar

• Wikipedia Academy 2009. Arrangörens webbplats
• Wikipedia Academy 2009. Facebooksida

Datummärka artiklar som behöver enstaka källor

Har lagt till {{subst:kb}} till {{källa behövs}}. Skulle någon kunna gå loss på Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor utan datum med en bot så att de blir datummärkta?? hejkompis (disk) 23 oktober 2009 kl. 09.37 (CEST)

Ska det då vara dagens datum eller det datum då mallen lades in? -- Lavallen 23 oktober 2009 kl. 18.40 (CEST)

Helst det datum då mallen lades till. hejkompis (disk) 23 oktober 2009 kl. 21.49 (CEST)

Tävlingsförslag - Filmer

Som jag tidigare nämnt här så städar jag upp i kategorin Kategori:Filmer. Jag har dock upptäckt att det finns en hel del riktigt dåliga och ganska "fula" artiklar som berör olika filmer. Många har också massor med rubriker och en mall som anger att man bör fylla på innehåll under dessa. Kunde man kanske inte ordna en tävling som syftar till att förbättra artiklar om filmer? Jag har själv inte tid till att sätta mig in i skapandet och handhavandet av en tävling, men om någon har möjlighet att skapa en vore det ju kul. Vad säger ni? //Mippzon 23 oktober 2009 kl. 11.40 (CEST)

En tävling inom detta område vore inte fel. Jag tycker att filmer är ett ganska sorgligt avsnitt på svenskspråkiga WP med väldigt många korta och relativt innehållslösa artiklar. Ser man istället på enWP finns där massor av information att hämta. /-nothingman- 23 oktober 2009 kl. 11.42 (CEST)

Precis! På enwp finns massor av bra, fylliga, intressanta artiklar om olika filmer. Tråkigt nog är det svårt att illustrera artiklarna, då t.ex. filmposters eller andra bilder från filmen oftast inte är tillåtna att använda (vilket enwp ju som bekant gör ändå). //Mippzon 23 oktober 2009 kl. 11.46 (CEST)

Observera dock att trailers från många klassiska gamla filmer ofta hamnat i public domain eftersom inga upphovsrättsanspråk gjordes för dem (på den gamla goda tiden då man var tvungen att göra sådant). Se commons:Category:Film trailer screenshots för några av dem. Plrk 23 oktober 2009 kl. 17.46 (CEST)

Aha! Det är ju kanon. Alltid något i alla fall. Hade dock varit kul med bilder till nyare filmer också. //Mippzon 23 oktober 2009 kl. 17.58 (CEST)

En veckans tävling vore bra, kanske skulle den kunna väcka liv i Wikipedia:Projekt film. Jag har nyss lagt dit en lista (liknande den på projekt substubbar) där man kan beta av de kortaste filmartiklarna en efter en, det är ofta roligare om man har ett mål och man ser att arbetet går framåt. / Elinnea 24 oktober 2009 kl. 11.56 (CEST)

Varning för sökmotoroptimering

Jag snubblade på den här bloggen och tänkte lägga en blänkare här så att fler blir medvetna om att det här mönstret verkar användas. Ser ni skumma borttagningar av länkar som faktiskt är berättigade kan det vara ett varningstecken på att någon har en agenda. --Ainali 23 oktober 2009 kl. 19.37 (CEST)

Det där är ju ren vandalisering! Jag blir nästan upprörd. Att plocka bort interna och externa länkar ur artiklar på Wikipedia för att ens egna produkter, tjänster, åsikter, etc. skall komma högre upp i bland sökträffar är helt enkelt inte acceptabelt! Johan G 23 oktober 2009 kl. 22.13 (CEST)

Mår lite illa när jag läser det där... Inte ett ord om vad som är bäst resultat för den som söker info om termen ifråga. Deprimerande läsning. BiblioteKarin 23 oktober 2009 kl. 22.17 (CEST)

Fast jag blir inte speciellt imponerad över de som skriver där; de verkar liksom känna att det förväntas av dom att säga något hur man påverkar wikipedia för att visa sina kunder att de minsann vet hur saker och ting fungerar, lite som några tonåringar som leker pr-företag. Råden är rätt banala, otroligt arbetssamma att radera interwikilänkar (standardgrej folk reagerar på) och bygger upp en sådan trovärdig wikipediaprofil så att sådana redigeringar godtas utan att folk ifrågasätter dom. För mig verkar de rätt harmlösa, och måttligt kunniga. I övrigt håller jag med föregående talare.--Ankara 23 oktober 2009 kl. 22.24 (CEST)

Man behöver heller inte ta i så man spricker... Yttrandefriheten finns trots allt fortfarande, och bloggaren skriver ju till och med att h*n inte förespråkar metoden. Risken att det kommer att fungera är dessutom minimal. /Grillo 24 oktober 2009 kl. 00.32 (CEST)

Humanism (livsåskådning)

Jag hittade denna artikel Humanism (livsåskådning) där en diskussion angående innehållet finns. Diskussionen verkar dock ha avstannat, men innehållet är inte direkt i linje med Wikipedias grundprinciper. En användare tycker tex att hela texten framstår som "reklam för föreningen Humanisterna".

Jag tycker att den borde förändras, att diskussionen borde leda till en förändring, men vet inte hur Wikipedia brukar hantera detta. Så det här var ett långt sätt att säga Bump. /--Aspelund 24 oktober 2009 kl. 12.37 (CEST)

Saknade basartiklar

Vi saknar två basartiklar, se Wikipediadiskussion:Projekt basartiklar#Tjocktarm och Wikipediadiskussion:Projekt basartiklar#Saknade artiklar. Eftersom det snart är dags för räkning igen (brukar ske kring månadsskiftet) så vore det bra om vi skulle kunna lösa detta tills dess. Det vi behöver är alltså artiklar som motsvarar en:Colon (anatomy) och en:Writing eftersom länkarna till tjocktarm och skrift tagits bort. / Elinnea 24 oktober 2009 kl. 13.13 (CEST)

Hur är det med artikel Skrivkonst?--Ankara 24 oktober 2009 kl. 13.16 (CEST)

Ja, en del ord går inte att översätta direkt för att fånga betydelsen på det engelska ordet. Dit hör också flera artiklar under litteratur, där svenska språket har en helt annan uppsättning termer än engelskan. Jag tittar ibland på litteraturens iw-länkar och hoppas att någon skulle vilja ta itu med det, för det är en sådan gröt att jag bara blir hysterisk. Dessa felöversättningar hittar vägen tillbaka till Basartiklar, fastän jag och flera andra påpekat olikheterna.//--IP 24 oktober 2009 kl. 13.21 (CEST)

Saknas det artiklar eller saknas det iw-länkar? Tomas e 24 oktober 2009 kl. 19.18 (CEST)

När det har ändrats tillbaka så har det hänvisats till iw-länkarna till ordet på Meta. IW-länkarna är troligen orsaken till att det nu saknas artikel om skrift.//--IP 24 oktober 2009 kl. 19.33 (CEST)

Det saknas en artikel som motsvarar en:Writing och en artikel som motsvarar en:Colon (anatomy). Om skrivkonst motsvarar en:Writing lägg gärna en iw-länk i artikeln en:Writing dit. Huvudsaken är att vi har en motsvarande artikel, sen vad den heter är mindre viktigt. / Elinnea 24 oktober 2009 kl. 21.09 (CEST)