Hoppa till innehållet

2 juli

Redigera länkar
Från Wikipedia
◄◄   ◄   2 juli   ►   ►►
Veckodag 2024: Tisdag
Jun · Juli · Aug
Årets 183:e dag
(184:e under skottår)
182 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 2 juli
Se även Mall:2 juli

2 juli är den 183:e dagen på året i den gregorianska kalendern (184:e under skottår). Det återstår 182 dagar av året.

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Rosa och Rosita
  • Föregående i bokstavsordning
    • Jungfru Marie besökelsedag – Benämningen fanns, till minne av att Jungfru Maria skulle ha inlett ett tre månader långt besök hos Johannes Döparens mor Elisabet denna dag, även i den latinska formen Visitatio Mariae, på dagens datum före 1901, då det utgick.
    • Rosa – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
    • Rose – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Rosemarie – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Rosita – Namnet infördes 1986 på 17 maj. 1993 flyttades det till dagens datum och har funnits där sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Marie besökelse
    • 1901–1985 – Rosa
    • 1986–1992 – Rosa, Rose och Rosemarie
    • 1993–2000 – Rosa och Rosita
    • Från 2001 – Rosa och Rosita
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Linnea
    • 1950 – Maria, Marika, Maja
    • 1964 – Maria, Marika, Maja
    • 1973 – Maria, Marika, Maja, Maj
    • 1989 – Maria, Marika, Maja, Maj
    • 1995 – Maria, Marika, Maja, Maj
    • 2000 – Maria, Marika, Maja, Maj, Mary
    • 2005 – Maria, Marika, Maja, Maj, Marie, Mary
    • 2010 – Maria, Marika, Maja, Maj, Marie, Mary
    • 2015 – Maria, Marika, Maja, Maj, Marie, Mary
    • 2020 – Maria, Marika, Marie, Maj, Maja, Mary

Händelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 311 – Sedan påven Eusebius har blivit avsatt den 17 augusti året före har påvestolen har stått tom i nästan ett år, men denna dag väljs Miltiades till hans efterträdare på posten.[3] Hans pontifikat varar dock endast i två och ett halvt år, eftersom han avlider 10 januari 314.
  • 1881 – Den amerikanske republikanske presidenten James Garfield blir skjuten på en järnvägsstation i Washington, D.C. av den sinnesförvirrade demokratanhängaren Charles J. Guiteau, knappt fyra månader efter sitt tillträde som president. Garfield dör dock inte genast, utan ligger sårad i Vita huset innan han avlider av skadorna den 19 september, efter exakt 199 dagar som president. Han blir därmed den näst kortvarigaste amerikanske presidenten någonsin (efter William Henry Harrison, som avled av lunginflammation endast en månad efter sitt tillträde 1841) och den andre av hittills fyra (2024), som har blivit mördade. Garfield efterträds vid sin död av sin vicepresident Chester A. Arthur, som sitter resten av perioden, men inför valet 1884 inte ens blir nominerad som republikanernas kandidat.
  • 1900 – Den tyske greven och uppfinnaren Ferdinand von Zeppelin, som har ägnat hela 1890-talet åt att konstruera styrbara luftskepp, genomför den första uppstigningen med ett dylikt luftskepp, som efter honom själv kommer att kallas zeppelinare. Uppstigningen sker över Bodensjön vid Tysklands sydgräns mot Schweiz och Österrike och under de 17 minuter den varar tillryggalägger skeppet en sträcka på nästan 6 kilometer och når upp till 410 meters höjd. Det blir dock skadat vid landningen och provflygningen visar på flera brister i konstruktionen, som man sedan försöker åtgärda. Zeppelinarna får sedan sin storhetstid i slutet av 1920- och början av 1930-talen, men efter Hindenburgolyckan 1937 försvinner de snabbt och blir även utkonkurrerade av vanliga flygplan.
  • 1908 – Den svenske affärsmannen och diplomaten Gustaf Oscar Wallenberg, som för tillfället är Sveriges sändebud i Tokyo och Peking, sluter för Sveriges räkning en ”vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat” med det kinesiska kejsarhovet, i likhet med flera andra sådana fördrag, som Kina sluter med flera västmakter vid denna tid. Dels bekräftar traktaten privilegierna i det svensk-kinesiska fördraget i Kanton från 1847, dels ger den möjlighet att avskaffa många av dem, eftersom Kinas rättsväsende har reformerats sedan fördraget slöts.
  • 1915 – En rysk flotteskader på sex fartyg (assisterade av en brittisk ubåt) besegrar en tysk flotta på 14 fartyg i slaget vid Gotland, som delvis utkämpas på det i första världskriget neutrala Sveriges territorialvatten. Den ryska segern leder till att det tyska flaggskeppet SMS Albatross blir så skadat, att det tvingas att självmant gå på grund vid den gotländska kusten. De stupade tyskarna begravs i en gemensam grav vid Östergarns kyrka, medan fartyget ligger kvar i svensk hamn till krigsslutet (först vid Fårö och därefter i Karlskrona). Slaget leder också till tyska insikter om att de föråldrade skepp, som tyskarna har på Östersjön, snabbt måste ersättas med modernare fartyg och att framstötar mot ryssarna till havs behöver understödjas av tyngre fartyg, till exempel slagskepp.
  • 1937 – Den amerikanska kvinnliga flygpionjären Amelia Earhart försvinner spårlöst nära Howlandön i Stilla havet, då hon är i färd med att försöka genomföra en jordenruntflygning vid ekvatorn. Hon och hennes andrepilot har varit i luften i 20 timmar (mot beräknade 18) och börjar få slut på bränsle, när fartyget Itasca utanför ön förlorar radiokontakten med henne. Trots att intensiva försök att hitta hennes havererade flygplan inleds dagen därpå lyckas man under de två veckor sökningarna pågår inte hitta det och det är försvunnet än idag (2024).
  • 1950 – Kinkaku-ji bränns ner.
  • 1961 – Den amerikanske författaren Ernest Hemingway begår självmord genom att skjuta sig själv med sitt hagelgevär. Den då nästan 62-årige Hemingway har då i flera år lidit av depression, till följd av hans blodtrycksmedicin, sedan en olycka 1954 har gett honom skador på lever och njurar, som har gjort att han inte längre har kunnat skriva och dessutom fått högt blodtryck. Detta har också medfört, att han har börjat lida av kraftigt alkoholmissbruk.
  • 1966 – Frankrike genomför sin första kärnvapenprovsprängning vid Moruroaatollen i Stilla havet. Det har då gått tre och ett halvt år sedan Frankrike i slutet av 1962 har etablerat den obebodda atollen som provsprängningsområde. Den intensivaste provsprängningsperioden pågår sedan till 1974, då man under dessa åtta år provspränger hela 188 bomber (41 ovan jord och 147 under), men sprängningarna fortsätter sporadiskt till 1996, då de avslutas, sedan massiva protester mot de franska provsprängningarna har skett världen över under 1995.
  • 1985 – Den Europeiska rymdorganisationen (ESA) skjuter upp rymdsonden Giotto (uppkallad efter den medeltida italienske konstnären Giotto di Bondone) och dess syfte är att studera Halleys komet, när denna året därpå befinner sig nära solen. Även om sonden är färdig med sitt uppdrag efter att ha passerat kometen den 13–14 mars 1986 låter man den fortsätta färdas i rymden och låter den bland annat på samma datum (2 juli) 1990 passera nära jorden, så att man kan ändra dess bana, för att några dagar senare kunna studera Grigg-Skjellerups komet.
  • 1994 – Den colombianske fotbollsspelaren Andrés Escobar blir mördad genom att Humberto Muñoz skjuter honom med sex revolverskott utanför en bar i en förort till staden Medellín. Enligt Escobars flickvän Pamela Cascardo ropar mördaren ”¡Gol!” (”Mål!”) för varje skott och mordet är därför troligen en bestraffning för det faktum att Escobar den 22 juni har råkat göra självmål under en match mot USA i årets fotbolls-VM, vilket har lett till att Colombia har blivit utslaget i gruppspelet. Man vet dock inte om mördaren är anlitad av något av de spelsyndikat, som har satsat stora pengar på att Colombia skulle vinna matchen. Mördaren döms sedermera till 43 års fängelse, men släpps 2005.
  • 2008 – Den colombianska politikern, antikorruptionskämpen och förra presidentkandidaten Íngrid Betancourt blir, tillsammans med 14 andra gisslantagna personer, fritagen ur den fångenskap hos FARC-gerillan, där hon har suttit i över sex år. Fritagningen sker av colombianska säkerhetsstyrkor genom en noga planerad aktion, som har kodnamnet Operation Jaque. Efter fritagningen börjar Betancourt framförallt ägna sig åt kampen att få gerillan att frige de personer de fortfarande håller som gisslan. 2012 meddelar FARC att de inte längre ämnar genomföra kidnappningar för att kräva lösensummor och släpper då de tio sista poliser och militärer, de har i sitt våld. Än idag (2024) har gerillan dock inte meddelat vad som ska ske med de hundratals civila, som ännu tros hållas som gisslan.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=2_juli&oldid=55130004”