2 augusti

	◄◄ ◄ 2 augusti ► ►►
	Veckodag 2024: Fredag
	Jul · Augusti · Sep
	Årets 214:e dag; (215:e under skottår); 151 dagar till årets slut;
	2024
	Alla datum
Månader
	Januari • Februari • Mars
	April • Maj • Juni • Juli
	Augusti • September • Oktober
	November • December
	På Wikimedia Commons; finns media som rör 2 augusti ; Se även Mall:2 augusti

2 augusti är den 214:e dagen på året i den gregorianska kalendern (215:e under skottår). Det återstår 151 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

Nationaldagar

Minnesdagar

Minnesdagen för den romska förintelsen (sedan 2015; dagen vald till minne av nazisternas likvidering av ”zigenarlägret” i Auschwitz-Birkenau denna dag 1944)

Namnsdagar

I den svenska almanackan

Nuvarande – Karin och Kajsa
Föregående i bokstavsordning
- Kajsa – Namnet infördes 1986 på 15 december, men flyttades 1993 till dagens datum och har funnits där sedan dess.
- Karen – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Karin – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
- Katarina – Namnet fanns före 1901 både på dagens datum (till minne av Katarina av Vadstena) och på 25 november (till minne av Katarina av Alexandria). Detta år togs det bort från dagens datum och fick stå enbart på 25 november, där det har funnits sedan dess.
- Kåre – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 25 september och utgick 2001.
- Stefan – Namnet förekom före 1901 både på dagens datum och 3 augusti (till minne av påven Stefan I), men framförallt på 26 december (till minne av Stefanos), där det har funnits sedan före 1901.
- Vendela – Namnet förekom under 1700-talet både på dagens datum och 28 september, men utgick sedan. 1901 infördes det på 8 november och har funnits där sedan dess.
Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Katarina, Stefan och Vendela
- 1901–1985 – Karin
- 1986–1992 – Karin, Karen och Kåre
- 1993–2000 – Karin och Kajsa
- Från 2001 – Karin och Kajsa
Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

Nuvarande^[1] (revidering 2020) – Holger

I föregående i revideringar^[2]
- 1929 – Holger
- 1950 – Holger
- 1964 – Holger
- 1973 – Holger
- 1989 – Holger
- 1995 – Holger
- 2000 – Holger
- 2005 – Holger
- 2010 – Holger
- 2015 – Holger
- 2020 – Holger

Händelser

338 f.Kr. – En makedonsk här, ledd av kung Filip II, besegrar atenarna och thebierna i slaget vid Chaironeia i västra Boiotien. Hans son Alexander för befälet över makedoniernas vänstra flank under slaget. Efter segern är Filip II hårdhänt mot Thebe men mild mot Aten, tack vare den atenske oratorn och diplomaten Demades ansträngningar, då denne ser till att förhandla fram ett fredsfördrag mellan Aten och Makedonien. Genom segern övertar Makedonien rollen som ledande stormakt i antikens Grekland och när Filip dör några år senare inleder Alexander ett stort erövringståg mot grekernas ständiga fiende, det persiska riket.
216 f.Kr. – Den karthagiske fältherren Hannibal leder sin 40 000 man starka armé till seger över romarnas 70 000 i slaget vid Cannae (öster om nuvarande Neapel) under det andra puniska kriget. Av de romerska befälhavarna stupar konsuln Lucius Aemilius Paullus under slaget, medan den andre, Gaius Terentius Varro, kan återvända till Rom med budet om nederlaget, men helt vanärad. Trots den avgörande romerska förlusten fortsätter kriget i ytterligare 14 år, tills romarna avgår med segern 202 f.Kr.
924 – Kung Ethelweard av Wessex avlider efter endast två veckor på tronen och efterträds av sin bror Æthelstan. När denne tre år senare har erövrat Northumbria antar han titeln Rex Anglorum (”Engelsmännens konung”) och från och med Æthelstan, som innehar makten till sin död 939, räknas därmed kungarna av Wessex som kungar av England.
1332 – När den danske kungen Kristofer II avlider anser danskarna att det är lönlöst att välja någon ny dansk kung, eftersom landet i praktiken har upphört att existera, då det är helt bortsålt till utländska herrar (bland annat har den svenske kungen Magnus Eriksson samma år köpt Skåne och Blekinge). Danmark kommer därför att stå utan kung fram till 1340, en period som har gått till historien som den kungalösa tiden.
1876 – Den 39 år gamle amerikanske revolvermannen Wild Bill Hickok blir ihjälskjuten av Jack McCall, en annan revolverman med öknamnet ”Crooked Nose” (Krokig näsa), då Hickock just står i begrepp att inleda en omgång av kortspelet poker. Hickock sägs ha haft par i svarta åttor och par i svarta ess på handen vid tillfället, varför den kombinationen sedan dess kallas ”död mans hand”. McCall grips genast, men frikänns av en jury bestående av gruvarbetare. Dock prövas hans fall igen lite senare och då döms han för mord och hängs den 1 mars 1877.
1914 – Eftersom både Tyskland och Frankrike mobiliserar mot varandra börjar tyskarna nu förbereda för att sätta Schlieffenplanen i verket, vilken går ut på att snabbt besegra fransmännen, innan de vänder sig mot det väldiga Ryssland. För att kunna genomföra denna plan behöver tyskarna marschera igenom Belgien och ställer därför denna dag krav på att få marschera igenom landet, med löfte om att utrymma det så snart Frankrike är besegrat. Detta leder till att Storbritannien ändrar ton. Dittills har britterna förespråkat att den rådande diplomatiska krisen i Europa ska lösas genom en internationell fredskonferens, men då kriget nu kommer allt närmare deras egna kuster börjar de istället förbereda sig för att sätta hårt mot hårt och själva gå i krig.
1934 – När den tyske rikspresidenten Paul von Hindenburg avlider 86 år gammal avskaffar Adolf Hitler, som har varit rikskansler sedan i januari 1933, posten som rikspresident. Istället utropar han sig själv till ”Führer und Reichskanzler” (ledare och rikskansler) och blir därmed Tysklands oinskränkte ledare, då han är både stats- och regeringschef. Efter Tysklands fall 1945 avskaffas titeln Führer inom politiken, men finns kvar i andra, mer neutrala sammanhang i tyska språket. I andra språk förknippas det dock enbart med Hitler.
1940 – Den svenska fotbollsklubben BK Häcken grundas på Hisingen i Göteborg av några 14–15-åringar, som vill spela fotboll mot andra lag och inte bara träna och spela tillsammans. Idag är klubben en av de mest välmående föreningarna inom svensk elitfotboll, då man varje år arrangerar ungdomstävlingen Gothia Cup i Göteborg, som ger stora vinster till föreningen.
1944 – Natten till den 3 augusti likviderar nazisterna ”zigenarlägret” i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau, då 1 408 romer deporteras till Buchenwald och de övriga (2 897) gasas ihjäl. Sedan 2015 är därför 2 augusti minnesdag för den romska förintelsen, med officiellt stöd av EU.
1980 – Bombdådet i Bologna inträffar.
1990 – Irak inleder en invasion av grannlandet Kuwait. Detta leder dock till en samlad FN-aktion mot Irak, som inleds i januari 1991 och där trupper från USA, Storbritannien, Frankrike och flera arabländer befriar Kuwait under ”Operation Ökenstorm”. Redan i slutet av februari 1991 tvingas Irak vika sig för övermakten och lämna Kuwait.
1993 – Flera norrländska älvar svämmar över, eftersom snösmältningen har varit sen och det har regnat kraftigt under sommaren. Översvämningarna pågår under resten av månaden och flera samhällen i Norrland hotas av vattenmassorna, innan de börjar sjunka undan.

Födda

1612 – Saskia Uylenburgh, nederländsk porträttmodell, gift med målaren Rembrandt
1674 – Filip II av Orléans, fransk hertig, Frankrikes regent för den då omyndige Ludvig XV
1783 – Sulpiz Boisserée, tysk konst- och arkitekturhistoriker
1808 – Augustus C. French, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois
1826 – John P. Stockton, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator för New Jersey
1832 – Samuel E. Pingree, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont
1846 – George P. Wetmore, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Rhode Island samt senator för samma delstat
1857 – Aloys Schulte, tysk historiker
1862 – Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare
1877 – Albert Ståhl, svensk skådespelare
1878 – Ingeborg av Danmark, svensk prinsessa
1879 – James M. Tunnell, amerikansk demokratisk politiker, senator för Delaware
1886 – Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare
1890 – Per Lundgren, svensk fältläkare och högerpolitiker
1892 – Jack Warner, amerikansk filmbolagsdirektör och filmproducent
1897 – Karl Koch, tysk SS-officer och lägerkommendant
1898 – Karolina Kózka, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987
1905
- Karin Granberg, svensk skådespelare
- Myrna Loy, amerikansk skådespelare
1913 – Siri Olson, svensk skådespelare, sångare och dansare
1915 – William Gear, brittisk målare
1923 – Shimon Peres, israelisk politiker och statsman, mottagare av Nobels fredspris 1994
1924 – Carroll O'Connor, amerikansk skådespelare
1930
- Bertil Johansson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker
- Inger Sandberg, svensk författare
1932 – Peter O'Toole, irländsk-brittisk skådespelare
1933 – Tom Bell, brittisk skådespelare
1934 – Valerij Bykovskij, rysk kosmonaut
1937
- Margaretha Byström, svensk skådespelare, manusförfattare och teaterregissör
- Garth Hudson, kanadensisk musiker, medlem i gruppen The Band
1939 – Wes Craven, amerikansk skräckfilmsregissör och manusförfattare
1941 – Jules Hoffmann, fransk immunolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011
1942 – Isabel Allende, chilensk-amerikansk författare och journalist
1949 – Roy Andersson, svensk fotbollsspelare, kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1979
1950 – Tore Cervin, svensk fotbollsspelare, kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1979
1951
- Freddie Wadling, svensk sångare och skådespelare
- Per Westerberg, svensk moderat politiker, talman i Sveriges riksdag
1952
- David Borrow, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot
- Vladimir Dikanski, svensk skådespelare och kompositör
1956 – Anders Burius, svensk biblioteksman, senare känd som KB-mannen
1961 – Mike Ross, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot
1968 – Boris Dlugosch, tysk housemusiker och producent
1972 – Corinne Rey-Bellet, schweizisk alpin skidåkare
1973 – Dan Boren, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot
1976 – Sam Worthington, australisk skådespelare
1977 – Edward Furlong, amerikansk skådespelare
1979 – Riitta Mäkinen, finländsk socialdemokratisk politiker
1980 – Nadia Björlin, amerikansk skådespelare
1982 – Joakim Strand, finländsk politiker
1984 – Nilla Fischer, fotbollsspelare, VM-brons 2011, 2019, OS-silver 2016
1991 – Evander Kane, kanadensisk ishockeyspelare
1994 – Jacob Collier, engelsk musiker, sångare, kompositör och arrangör

Avlidna

257 – Stefan I, påve
640 – Severinus, påve
686 – Johannes V, påve
924 – Ethelweard, kung av Wessex
1100 – Vilhelm II Rufus, kung av England
1322 – Yolande av Dreux, Skottlands drottning
1332 – Kristofer II, kung av Danmark
1589 – Henrik III, kung av Polen och av Frankrike
1730 – Mattias Steuchius, svensk professor i logik och metafysik, ärkebiskop i Uppsala
1799 – Jacques-Étienne Montgolfier, fransk uppfinnare, skapare av den första varmluftsballongen
1828 – Fredrik von Ehrenheim, svensk friherre, ämbetsman, diplomat och hovkansler, Sveriges kanslipresident
1876 – Wild Bill Hickok, amerikansk revolverman
1901 – Hans Forssell, svensk historiker, ämbetsman och politiker, Sveriges finansminister, president i Kammarkollegiet och ledamot av Svenska Akademien
1908 – Fredrik Franson, svensk-amerikansk väckelsepredikant och missionär
1921 – Enrico Caruso, italiensk operasångare
1922
- Alexander Graham Bell, brittisk-amerikansk dövlärare och uppfinnare
- William E. Crow, amerikansk republikansk politiker, senator för Pennsylvania
1923 – Warren G. Harding, amerikansk republikansk politiker, viceguvernör i Ohio, senator för samma delstat och USA:s president
1934 – Paul von Hindenburg, tysk generalfältmarskalk och statsman, Tysklands rikspresident
1936 – Louis Blériot, fransk flygpionjär
1945 – Pietro Mascagni, italiensk operakompositör
1946 – Andrej Vlasov, sovjetisk militär
1960 – Adolf Niska, svensk operettsångare, skådespelare, manusförfattare och regissör
1964 – Olga Desmond, tysk dansare
1976 – Fritz Lang, österrikisk-tysk-amerikansk filmregissör
1987 – Anna Lisa Berkling, svensk journalist och programtjänsteman
1996 – Michel Debré, fransk politiker, premiärminister
1998 – Henrik Dyfverman, svensk skådespelare och TV-producent
2004 – Henri Cartier-Bresson, fransk fotograf
2007 – Peter Eriksson, svensk neurolog
2011
- Baruj Benacerraf, venezuelansk-amerikansk immunolog, mottagare av Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1980
- Attilio Pavesi, italiensk cyklist och olympiamästare 1932, världens äldste överlevande olympiamästare
- Richard Pearson, brittisk skådespelare
2012
- John Keegan, brittisk militärhistoriker och journalist
- Mihaela Ursuleasa, rumänsk pianist
2014 – Gösta Holmström, svensk skådespelare
2015 – Cilla Black, brittisk sångare
2016 – Ahmed Zewail, egyptisk-amerikansk fysikalisk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1999
2017 – Ola Nyberg, svensk illustratör
2018 – Tom Cox, brittisk parlamentsledamot för Labour

Källor

^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.
^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 2 augusti.
Bilder & media

[1] ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.

[2] ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.

[1]

[2]