Hans Forssell
.jpg?lang=sv)
Hans Ludvig Forssell, född 14 januari 1843 i Gävle, död 2 augusti 1901 i Graubünden, Schweiz, var en svensk historiker, skriftställare, liberal politiker och ämbetsman. Han var sonson till Olof Hansson Forssell, far till läkaren Olof Forssell samt bror till Abraham och Bernhard Forssell.
Historiker och liberal politiker
[redigera | redigera wikitext]Forssell blev filosofie doktor och docent i Uppsala 1866 och tjänstgjorde de följande åren som sekreterare bland annat i Konstitutions- och Bankoutskotten, samt i myntkommittén 1869–1870 och på den skandinaviska myntkonferensen 1872. Samtidigt var han intensivt verksam som vetenskapsman och publicist och medverkade i den senare egenskapen kraftigt till genomförandet av den skandinaviska myntkonventionen. År 1869 blev han redaktör för Svensk litteraturtidskrift och ledde 1870–1874 dess fortsättning Svensk tidskrift för litteratur, politik och ekonomi. Han skrev själv ett stort antal artiklar i tidskriften. Samtidigt redigerade han flera tidskrifter och serier för folkbildning. År 1873 blev han direktör för Centraltryckeriet och 1874 sekreterare i Riksbanken. Då Louis de Geer i maj 1875 bildade sin första regering, gjorde han den då 32-årige Forssell till finansminister, en utnämning som väckte enormt uppseende. [11]
Forssell visade sig emellertid platsen fullt vuxen, även om hans politiska framgångar, liksom regeringens i sin helhet, inte blev efter förväntan. Ett försök till partiell grundskatteavskrivning 1877 misslyckades, och den stora skattekommittén, som tillsattes 1879, kom inte till något resultat under Forssells statsrådstid. Sina löpande arbetsuppgifter skötte han utan klander, men han lyckades inte komma på någon särskilt god fot med ledamöterna i någon av kamrarna. Forssell var till sin läggning mera teoretiker än praktiker, och hade också en tendens att uppträda skarpt och överlägset mot riksdagsledamöterna. Under 1879 års finanskris motsatte han sig i det längsta statsstöd till näringslivet, men nödgades till slut gå med på betydande stödåtgärder. Som en eftergift åt Lantmannapartiet genomförde han samtidigt en inskränkning i de enskilda bankernas sedelutgivningsrätt. I samband med att regeringen De Geer avgick i april 1880 förmåddes Forssell att stanna kvar, men avgick redan före årets slut på grund av missnöje med den nye statsministern Arvid Posse.[11]
Forssell utnämndes nu till president i Kammarkollegium, en post där hans stora kännedom om kamerala förhållanden kom väl till pass. Som ledamot av första kammaren 1880–1897, 1883–1886 som ledamot av Bevillningsutskottet och som flitig debattör i Stockholms dagblad fortsatte han att delta i den politiska debatten, även om han i kammaren redan för början var tämligen isolerad. Under tullstridens dagar kämpade han ivrigt för frihandelns ståndpunkt. I unionsdebatten gjorde han 1895 ett mycket uppmärksammat inlägg genom sin artikel Fjärde artikeln af fredstrakten i Kiel den 14/1 1814, där han ville bevisa, att Norge inte avträtts till Sveriges krona utan till Sveriges kung, för att vara ett kungarike förenat med Sverige.[11]
Som ung akademiker såg Forssell historieforskningen som sitt stora kall, och kom att göra betydande insatser inom området. Efter sin doktorsavhandling Bidrag till historien om Sveriges förvaltning under Gustaf den förste (1866) inledde han sitt stort anlagda arbete Sveriges inre historia från Gustaf den förste (1869–1875) inom ett på den tiden nytt område, Sveriges ekonomiska historia, och gav på grundval av Kammararkivets samlingar.[11]
Forssell var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1876 och av Svenska Akademien från 1881.
Forssell gifte sig med Hildegard Zuleima Eneroth den 4 juli 1867.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Sveriges inre historia från Gustaf den förste med särskildt afseende på förvaltning och ekonomi (1–2, 1869–75)
- Sverige 1571 (1872–83)
- Anteckningar om Sveriges jordbruksnäring i sextonde seklet (1884)
- ”Fjärde artikeln af fredstraktaten i Kiel” i Nytt juridiskt arkiv (1895)
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Akvarell utförd av Fritz von Dardel 1881. -
Gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun. "Herren gaf och Herren tog välsignadt vare Herrens namn. Job. 1. v. 2.".
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i] Hans L Forssell, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14374.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Gävle Heliga Trefaldighets kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserien, SE/HLA/1010056/C I/13 (1838-1845), bildid: C0031022_00194, sida 213, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 10 maj 2019, ”Jan,14,24,11,Hans Ludvig”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 134, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfOlw, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker för Jakob, SE/SSA/0008/F I a/9 (1900-1907), bildid: 00025667_00086, sida 83, död- och begravningsbok, s. 83, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I a/9 SE/SSA/0008/F I a/9, läs onlineläs online, läst: 19 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Forsell, HANS LUDVIG, Svenskagravar.se, läs online, läst: 19 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Hans Forssell Född: 1843-01-17 Avliden: 1901-07-31, Gravstensinventeringen: 448083?pid=1, läst: 19 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Litteraturbanken författare: ForssellH, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Svenska Akademin ledamotsregister: forssell-hans, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Forssell, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14368, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Juridiska fakultetens hedersdoktorer, läs online, läst: 28 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Schück, Herman (2001). Hans Forssell: historiker, publicist, statsråd. Vitterhetsakademiens serie Svenska lärde, 99-1875125-8. Stockholm: Natur och kultur. Libris 8348494. ISBN 91-27-08327-6
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Forssell, 2. Hans Ludvig i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
- Schück, Herman: Hans L Forssell i Svenskt biografiskt lexikon (1964–1966)
- Hans Forssell (1843–1901) hos Litteraturbanken
- Hans Forssell i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
| ||||||||
| ||||||||||||||||
- Ledamöter av Sveriges riksdags första kammare för Första kammarens minoritetsparti
- Svenska ämbetsmän under 1800-talet
- Sveriges finansministrar
- Presidenter i Kammarkollegium
- Svenska historiker under 1800-talet
- Ledamöter av Svenska Akademien
- Ledamöter av Vitterhetsakademien
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Ämbetsmän från Gävle
- Politiker från Gävle
- Födda 1843
- Avlidna 1901
- Män
- Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm
- Alumner från Uppsala universitet