Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2018-10

Standardsortering

Jag har den senaste tiden haft en diskussion på min diskussionssida om hur man lämpligen bör sortera runstensartiklar. Jag vill inte gå in på de exakta detaljerna här, utan snarare fråga om den underliggande principen. Jag menar, i likhet med vad som står i essän WP:sortering, att all sortering bör utgå från artikelnamnet, så att t.ex. Lord Kelvin sorteras under "K", inte "T" för "William Thomson", och att man, om man vill få in artikeln även under "T" bör kategorisera en lämplig omdirigering.

Mitt förslag är därför att vi uppgraderar WP:sortering från essä till riktlinje, alternativ infogar valda delar i WP:Kategorier.

andejons (diskussion) 13 september 2018 kl. 08.57 (CEST)

I fråga om efternamn har jag varit skeptisk men har förstått att varianten som Andejons föreslår har mest stöd och därför backat, det känns inte heller jätteviktigt. I fråga om runstenar anser jag dock att trivianamnet känns som det rimligaste för sortering för den som hellre vill söka efter runstensnummret finns ju redan listor som sorterar efter detta.

Däremot finns det ju fortfarande flera frågor som skulle behöva redas ut först. Dels vad gäller patronymikon. De flesta andra uppslagsverk sorterar inte personer med patronymikon på förnamn, i så fall endast medeltida personer. Det står ingenstans uttryckligt hur vi skall göra på vikipedia med svenska patronymikon. Det varierar mycket hur artiklarna här är sorterade. Det andra gäller tillnamn, där det visserligen står att sådana personer bör sorteras på förnamn, där är vissa som Leonardo da Vinci också sorterade så men andra som Paolo Veneziano och Domenico Veneziano i stället sorteras på V. Jag har sett att andra uppslagsverk gör mycket olika, möjligen för att man inte vet om det är tillnamn men även här på Wikipedia är de flesta sorterade på tillnamnen snarare än förnamnen.FBQ (diskussion) 13 september 2018 kl. 12.52 (CEST)

Att det är artikelnamnen som sorteras får gärna stå i någon riktlinje. Det är artikelnamnen som syns i kategorierna så det måste vara de namnen som avgör ordningen där. Hur artikelnamnet ska sorteras är en mer komplicerad fråga, speciellt för olika typer av personnamn. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 13 september 2018 kl. 21.05 (CEST)

Det Användare:Andejons skriver och som också står i WP:Sortering är en faktisk beskrivning av att det är artikelnamn som sorteras, och vilka konsekvenser det har. Detta är oberoende av om WP:Soretering är en riktlinje eller inte. Som författare av första versionen av WP:Sortering har jag naturligtvis ingenting emot att den blir rktlinje. Den bör då ses i sammanhang med WP:Alfabetisk ordning, WP:Personnamn och WP:Kategorier. Jag menar sedan att det som står om sortering av adelsprefix på WP:Personnamn är ogenomtänkt och bör ändras till den lösning som ges i WP:Soirtering. Det gäller att undgå adelspreixen uppfattas som förnamn. När det gäller alfabetisk ordning, skulle det vara intressant att veta hur skiljetecken och speciella bokstäver i andra språk med latinskt alfabet bör sorteras. Till exempel dansk-norskt æ i Wærn. Skall deta namn uppfattas somt Waern (efter utseendet) eller som Wärn (efter uttalet)? Jag skall inte diskutera frågan här. Roufu (diskussion) 13 september 2018 kl. 21.28 (CEST)

Jag förstod det som att Andejons hade problem att komma vidare på sin diskussionssida just för att WP:Sortering bara är en essä och inte en riktlinje. Det finns en del detaljer i essän som jag inte tycker bör vara riktlinjer. (T.ex. att kungligheter ska standardsorteras i nummerordning även om numret inte framgår av artikelnamnet.) F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 14 september 2018 kl. 15.21 (CEST)

I fallet Lord Kelvin ska den artikeln sorteras under "K", det stämmer. Men det hindrar inte att omdirigeringen William Thomson, 1:e baron Kelvin läggs i samma kategorier sorterad under "T". Samma sak gäller runstenar. Ladbrostenen sorteras under "L" och Upplands runinskrifter 114 sorteras under "U" eller ännu hellre under "1". /ℇsquilo 13 september 2018 kl. 21.52 (CEST)

Omdirigeringar som avser samma person skall absolut inte placeras i några kategorier. Det är inte endast missvisande utan direkt felaktigt. Tostarpadius (diskussion) 14 september 2018 kl. 02.53 (CEST)

Varför skulle det vara fel? Dylika omdirigeringar finns redan i ett flertal kategorier. Dock inga personer vad jag känner till. Jag tycker absolut inte att det är fel. Tvärtom om underlättar det navigeringen av kategorier. /ℇsquilo 14 september 2018 kl. 08.30 (CEST)

Esquilo: Menar du att vi skall sortera t.ex. U10 och U100 under "1", men U99 under "9"? Det låter väldigt underligt. Eller menade du att de skall placeras under "0-9", som andra siffror? Annars håller jag med om att det inte bör vara några problem att kategorisera omdirigeringar. Det är inte konstigare än att man i index skriver "Samuel Longhorne Clemens, se Mark Twain".

andejons (diskussion) 14 september 2018 kl. 08.53 (CEST)

Precis så. Man använder hela löpnummret som nyckel så kommer sorteringen att bli rätt. Min poäng var att separera dem från stenar med namn, annars kommer ju "Upplands runskrufter 100" att hamna mellan "Ulriksstenen" och "Uvestenen" (exempel). /ℇsquilo 14 september 2018 kl. 09.11 (CEST)

Det fungerar som specialsortering i en kategori som bara innehåller runstenar. Men är det så bra som standardsortering i alla kategorier? T.ex. i kategorin om orten där stenen finns är det nog bättre att sortera under "U". F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 14 september 2018 kl. 15.21 (CEST)

Jag vet heller inte om att vi har formulerade regler om kategoriserade omdirigeringar och tydligen heller inte konsensus. Själv kategoriserar jag gärna omdirigeringar av stavningsvarianter av efternamn, se till exempel under W på Kategori:Svenska efternamn.Wärn är ett sådant namn, som omdirigerar till Wærn. Det förra namnet är vidare ett soldatnamn, vilket det senare inte är. Julius Rosenberg är ett annat exempel. Man bör lägga märke till, att omdirigeringarna står med kursiv stil i de systemskapade listorna. De är alltså lätta att plocka ut för den som vill undgå dubbelräkning för något statistiskt ändamål. Roufu (diskussion) 14 september 2018 kl. 09.09 (CEST)

@Roufu! Klarar funktioner som {{SIDORIKATEGORI:Kvinnor}} (64 191) att hålla räkning på vilka som står med kursiv stil och inte? -- Hårig banan (diskussion) 14 september 2018 kl. 09.15 (CEST)

@Hårig banan: Tror inte det, men med PetScan kan du välja att bara visa sidor som inte är omdirigeringar.

Sidor i kategorin Kvinnor (44 843)

Sidor i kategorin Kvinnor som inte är omdirigeringar (44 642)

--Larske (diskussion) 14 september 2018 kl. 09.29 (CEST)

En del omdirigeringar till biografier skall kategoriseras, nämligen sådana som gäller släktingar som finns relativt utförligt omnämnda och som mycket väl i en framtid kan få egen artikel. Dessa bör även finnas på Wikidata. Vad man gör inom andra fält har jag inga synpunkter på. Jag uttalade mig endast om personer. Tostarpadius (diskussion) 14 september 2018 kl. 11.11 (CEST)

Och på vilket sätt är det missvisande eller direkt felaktig att kategorisera omdirigeringen Samuel Langhorne Clemens t ex?--LittleGun (diskussion) 14 september 2018 kl. 13.25 (CEST)

Den här personen finns alltså (åtminstone) två gånger i "Engelskspråkiga författare" och ett par kategorier till. Det hade nog varit annorlunda att göra samma sak med en omdirigering som handlar om någon/t närstående till personen ifråga. -- Hårig banan (diskussion) 14 september 2018 kl. 13.50 (CEST)

Jag förstår inte det svaret. Är det alltså inte missvisande eller felaktigt att Mark Twain/Samuel Langhorne Clemens står två gånger, pseudonym/födelsenamn och därför korrekt och rättvisande att kategorisera omdirigeringen Samuel Langhorne Clemens?LittleGun (diskussion) 14 september 2018 kl. 14.38 (CEST)

Det är kanske inte "rättvisande" att vi har 1 735 artiklar om Engelskspråkiga författare, så länge två (eller fler) av dessa handlar om Mark Twain. Om det är korrekt att låta en artikel om en författare ligga under en av hans pseudonymer, när vi har ett officiellt namn på personen, det känns som en helt annan diskussionen...

En omdirigering från Olivia Langdon Clemens (hans maka) skulle dock inte strula till kategorierna på samma sätt, även om hon också skulle ha varit engelskspråkig författare. (Med tanke på vad som sägs om henne i den engelska artikeln, kanske hon skulle platsa där.) -- Hårig banan (diskussion) 14 september 2018 kl. 16.37 (CEST)

Den där siffran är ändå inte rättvisande eftersom många engelskspråkiga författare bara ligger i någon underkategori och inte direkt i Kategori:Engelskspråkiga författare. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 14 september 2018 kl. 17.04 (CEST)

Tack, LittleGun, för att jag uppmärksammades på detta. Jag avlägsnade givetvis kategorierna. Tostarpadius (diskussion) 14 september 2018 kl. 20.09 (CEST)

Varför? Du har fortfarande inte förklarat varför Kategorisering av omdirigeringar är så missvisande. /ℇsquilo 14 september 2018 kl. 20.44 (CEST)

Snälla Tostarpadius. Vi har inte konsensus om hur man skall kategorisera omdirigeringar, något jag nämnt i mit inlägg ovan. Om du vill följa de regler, som du gör gällande för oss andra, får du se till att vänta med att redigera omdirigeringar efter ditt eget huvud. Du är inte högste domare i denna sak. Roufu (diskussion) 14 september 2018 kl. 21.14 (CEST)

Tostarpadius: Jag förstår inte heller varför, eftersom det är oförklarat? Om jag förstår HB rätt menar han att det blir fel antal i kategorierna, och att det är det som är missvisande (men att det möjligen inte är samma sak felaktigt)? Är det din poäng också? (Ära den som äras bör: Andejons uppmärksammade Mark Twain) --LittleGun (diskussion) 14 september 2018 kl. 22.04 (CEST)

Detta har varit alldeles självklart så länge jag har varit aktiv här. Samma person skall inte stå mer än en gång i en kategori. Jag skrev på diskussionssidan till Mark Twains för de flesta okända borgerliga namn (som jag själv i och för sig vetat om i minst fyrtio år) för att klargöra detta. Tyvärr är jag rädd att dagens ungdom inte känner till författaren ö h t, men det upphjälps inte genom att felaktigt ge intrycket att han var två. Tostarpadius (diskussion) 15 september 2018 kl. 06.33 (CEST)

Jag har själv reagerat på att personer försvinner från kategorier där de borde vara när detaljgraden ökar och fått till svar att det inte gör något då man alla fall kan hitta dem med att söka en nivå upp i petscan. Jag tycker det över huvud taget är ganska rörigt vad kategorierna egentligen skall vara till för.FBQ (diskussion) 15 september 2018 kl. 06.42 (CEST)

Kategorier samlar dem som ägnar sig åt samma sak. Detaljeringsgraden bör inte vara för specifik, så att varje person har sin egen kategori, men egentligen borde "Engelskspråkiga författare" vara i det närmaste tom, då alla hör hemma i en eller flera underkategorier. Tostarpadius (diskussion) 15 september 2018 kl. 08.39 (CEST)

Ja, nyckelfrågan är nog varför Wikipedia har kategorier. Om det handlar om att underlätta sökning av personer, så har kategorierna nog misslyckats kapitalt. Det funkar bara i kategorier med högst begänsat antal medlemmar. Om det handlar om att klassificera artikelsubjektet, så borde Mark Twain och Samuel Clemens vara olika kategoriserade, inte ha samma kategorier. (Författare publicerade under pseudonym, respektive Författarpseudonymer.) Och om det handlar om att göra korsjämförelser, såsom vilka engelskspråkiga författare som också är Dadaister, så finns det begränsat med nytta med att dubbelkategorisera något ämne. -- Hårig banan (diskussion) 15 september 2018 kl. 08.59‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om det inte handlar om att underlätta sökning är sortering helt poänglöst. Enda anledning till att vi anger standardsortering är för att det skall gå att hitta artiklar i kategorier. De enda kategorier jag känner till som används för statistik är de för kvinnor och män, samt åtgärdskategorier.

andejons (diskussion) 15 september 2018 kl. 18.28 (CEST)

Men för att vara användbar för sökning borde varje kategori som överstiger 200 sidor delas upp. -- Hårig banan (diskussion) 15 september 2018 kl. 18.44 (CEST)

Söker gör man genom den funktionen, om man vet vem man söker efter. Gör man inte det eller undrar "Vad hette han nu igen?" är det det mest kända namnet som skall stå där, alltså det artikeln har enligt POMMF. Tostarpadius (diskussion) 15 september 2018 kl. 19.42 (CEST)

I så fall kan vi avskaffa kategorierna helt. Är de inte menade att hjälpa någon att söka, oavsett vad de vill söka på - borgerligt namn, pesudonym, namn som ogift eller före adlande - så finns det inte mycket till poäng med dem.

andejons (diskussion) 15 september 2018 kl. 21.10 (CEST)

Kategorier är tyvärr lite väl trubbiga jmf med Wikidata då dom t.ex. saknar en tidsdimension. Vill man göra mera avancerade sökningar eller bygga upp strukturer som är konsistenta så är Wikidata att föredra varje dag i veckan. Idag finns ett antal kriterier som kan sättas upp t.ex. att en församling skall ha församlingskod som skall ha en bild, Riksarkivets NAD, etc. och det går att köra rapporter som kollar avvikelser. Förhoppningsvis kommer även databasregler snart för samtidighet dvs. att en person inte kan dö i en församling som inte fanns vid den tidpunkten.... på sikt ser jag även att dessa regler kan göra att fakta kan vslideras mot extern källa. - Salgo60 (diskussion) 18 september 2018 kl. 22.51 (CEST)

Att kategorierna är till för sökning är en helt ny tanke för mig. Den funktionen har jag aldrig sett dem fylla. De samlar artiklar innan samma ämnesområde, det är det som gör dem så värdefulla. Tostarpadius (diskussion) 15 september 2018 kl. 21.56 (CEST)

Möjligen pratar vi förbi varandra, men jag har svårt att se värdet i att "samla artiklar inom samma ämnesområde", om det inte är för antingen statistik (vilket ingen verkar föra för annat än ett fåtal områden), eller för att underlätta för den som vill hitta artiklar inom området.

andejons (diskussion) 16 september 2018 kl. 21.49 (CEST)

Struktur är alltid bra. När vi nu långsamt flyttar ned Svenska Församlingar till Wikidata är kategorierna bra vänner att hitta alla olika varianter plus att vi kommer att städa upp de som inte hittat hem till sina kategorier - Salgo60 (diskussion) 18 september 2018 kl. 21.06 (CEST)

@Andejons: Ja, de är bra för att hjälpa läsarna att hitta artiklar inom ett visst ämnesområde men har inte syftet att hjälpa dem att hitta en specifik artikel. Ibland kan de dock fylla även den funktionen, nämligen när man är osäker på exakt vad någon heter och därför inte hittar vederbörande. Då krävs en viss överskådlighet, även om tvåhundra är för lågt sagt. Det är i allmänhet inte bra att kategorier omfattar fler än tusen artiklar, men det är ingen exakt gräns. För små underkategorier minskar också överskådligheten. När man skapar underkategorier, exempelvis efter nation, är det inte nödvändigt att behandla alla lika. De som har få artiklar kan få ligga kvar i huvudkategorin. Tostarpadius (diskussion) 20 september 2018 kl. 07.27 (CEST)

Jag förstår fortfarande inte varför att "samla artiklar inom samma ämnesområde" skulle ha något värde, om det inte är för att underlätta sökning. Du förstår uppenbarligen sökbarhetsargumentet, även om du inte håller med, men jag förstår inte vad du menar att poängen med kategorier är. Innan du förklarar är det svårt att fortsätta diskussionen.

andejons (diskussion) 20 september 2018 kl. 07.52 (CEST)

För mig är det nästintill ett självändamål att sammanställa artiklarna på detta sätt. Att behöva förklara varför det är bra känns nästan som att behöva förklara poängen med kunskap (som ju absolut inte är att man har praktisk nytta av informationen, så fort jag hör något dylikt ser jag rött). Tostarpadius (diskussion) 20 september 2018 kl. 08.03 (CEST)

Våra älskade källor

Har ni någon gång undrat vilka böcker och webbplatser som källhänvisas till flitigast på svenskspråkiga Wikipedia? Nu har Wikimedia Sveriges utvecklare fört oss närmare svaret på denna intressanta fråga. Inom projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata (en utförligare bakgrund kan hittas i ansökningen) har vi analyserat olika sorters källhänvisningar för att identifiera vilka bibliografiska data som är mest relevanta för gemenskapen.

En del av resultaten är inte förvånande: det stora andelen robotskapade artiklar om världens djur, växter och platser syns tydligt i statistiken. Men bortser man från dem finns det intressanta insikter att hämta. Till exempel att inget slår Nordisk Familjebok. Eller att vår "ärkekonkurrent" Nationalencyklopedin hänvisas till drygt 7 000 gånger. Eller att Svensk uppslagsbok, som har flera decennier på nacken, fortfarande läses flitigt.

Hela rapporten, inklusive länkar till fullständiga frekvenslistor samt en beskrivning av hur vi arbetat med materialet, finns att läsa på föreningens wiki. Vi vill gärna ha era synpunkter om sammanställningen – har ni ideér för någon annan statistik man kan ta fram?

Kanske är någon av de mest populära webbplatserna en bra kandidat för att implementeras i Citoid – verktyget som automatiskt formaterar källhänvisningar i VisualEditor? Förra året fick vi bra förslag på Gemenskapens tekniska önskelista och vi är på god väg att sjösätta Citoid-stöd för de största nyhetssidorna: svd.se, dn.se, sverigesradio.se och svt.se. Årets upplaga av önskelistan stänger idag, så än finns det tid att lägga till ett förslag där.

Hälsningar, å Wikimedia Sveriges utvecklarteams vägnar, Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 17 september 2018 kl. 17.23 (CEST)

När jag skapade mina 2300 sockenartiklar så länkade jag alla dessa till bland annat svensk uppslasgbok och NE. Kan det påverkat totalsiffrorna orimligt mycket. Blir de 4900 artiklar om naturreservat med länkar till naturvårdsverket och länsstyrelser så många att de "förvrider" statistiken?Yger (diskussion) 17 september 2018 kl. 17.44 (CEST)

Bland webbsidorna återfinns Länsstyrelsen (lansstyrelsen.se) först på 108:e plats med 1415 träffar och Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) på 496:e plats med 233 träffar. Deryni (diskussion) 17 september 2018 kl. 18.27 (CEST)

Det kan ha med Länsstyrelsens omstuvning av hemsidorna att göra, att de inte hamnat högre upp. Deryni (diskussion) 17 september 2018 kl. 18.28 (CEST)

Uppgifterna om antalet länkar är från 1 augusti 2018. Många länkar har skapats sedan dess inom wp:Projekt naturreservat:

• Länsstyrelsen (www.lansstyrelsen.se, just nu 2 832 länkar)
• Naturvårdsverket (skyddadnatur.naturvardsverket.se, just nu 9 184 länkar, från såväl artiklar med mallen {{Faktamall naturreservat WD}} som från Wikidata automatgenererade listartiklar över naturreservat per län)
• protectedplanet.net (just nu 3 607 länkar, från artiklar med mallen {{Faktamall naturreservat WD}})

--Larske (diskussion) 17 september 2018 kl. 21.46 (CEST)

Ett antal äldre länsstyrelselänkar döljer sig också bakom web.archive.org. Boten hade just börjat ersätta döda länkar när vi drog igång vårt projekt, så det är oklart hur långt den hann. /Ascilto (diskussion) 17 september 2018 kl. 21.54 (CEST)

Bör man inte gräva djupare inte web.archive.org. och liknande länkningar och även räkna den sida som arkiverats. Till exempel så att, länsstyrelsens sidor som gömmer sig under web.archive.org. även räknas som länsstyrelsen. Det betyder inte att web.archive.org. inte ska räknas. Voyager85 (diskussion) 19 september 2018 kl. 13.56 (CEST)

Nordisk familjeboks andra upplaga är och förblir inom många ämnesområden en utmärkt källa, ofta den bästa. Att en artikel tillhör Kategori:Ugglan är oftast en kvalitetsstämpel. Tostarpadius (diskussion) 20 september 2018 kl. 07.21 (CEST)

Wikimedia Foundation - Community Engagement Insights Report 2018

Live nu på youtube - Salgo60 (diskussion) 20 september 2018 kl. 18.21 (CEST)

Riksdagsfototillfälle

Riksdagens öppnande 1867, även om illustrationen är fin har fotografer företräde i år...

Oavsett mandatfördelning och förhandlingsframgångar hälsar riksdagen att dom öppnar 25 september, och att dom som är intresserade av att fotografera där och då måste begära ackreditering senast 20 september. Jag har en intresserad utsocknes fotograf (Stockholmscentrerad som jag är), men om det finns någon lokal förmåga som är intresserad så att det går att klara utan resebidrag är det att föredra. Intresserade får kontakta mig och ange dom uppgifter som efterfrågas senast onsdag 19 september, och skriv gärna en rad här under också så vi kan hitta på en lösning om det är flera som vill dit. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 14 september 2018 kl. 15.02 (CEST)

Utsocknes fotograf anmäler intresse. Men man kan gärna vara mer än en person där. --Janwikifoto (diskussion) 14 september 2018 kl. 15.27 (CEST)

På måndag 24 sep, dagen innan Riksmötets öppnande, ska man välja talman. Och troligen avskeda statsministern. Jag undrar, hur intressant är det för WP att ha video av detta? Hur mycket kommer det att användas, i framtiden? Speciellt med tanke på att Wikinews är avstängd. Dvs hur mycket arbete anser folk att man bör lägga på just de två evenemangen? --Janwikifoto (diskussion) 16 september 2018 kl. 15.44 (CEST)

Ansökning inskickad för Janwikifoto då ingen annan anmält intresse. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 19 september 2018 kl. 13.01 (CEST)

@Janwikifoto: Om du tar foton på ledamöter där du är osäker på deras identitet vore det mycket tacksamt om du kunde lägga upp dessa foton på Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter/Identifiering 2018. --Allexim (diskussion) 22 september 2018 kl. 14.39 (CEST)

@Axel Pettersson (WMSE): Tack så mycket för att du håller liv i Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter. Jag skulle idag gå in och skriva några rader om detta fototillfälle och blev då glatt överraskad för ditt inlägg här på Bybrunnen. Visste inte att det krävdes tillstånd för fotografering. Bra att du påpekade det och lade ut texten här på Bybrunnen i god tid inför Riksmötets öppnande. Undrar om det är fler än jag, ex. Astridx och Esquilo, som har missat ditt inlägg och därmed inte får tillstånd att fotografera på Riksmötets öppnande. Verkligen synd i så fall! --Allexim (diskussion) 22 september 2018 kl. 14.39 (CEST)

Jag var med på riksmötets öppnande 2015. Det var intressant, men när det gäller att få bra bilder på riksdagsledamöter tycker jag att jag får fler och bättre chanser på Riksbron och Storkyrkobrinken än inne i Riksdagshuset. Där behövs ingen ackreditering. /ℇsquilo 22 september 2018 kl. 17.06 (CEST)

@Esquilo: Tack för ditt inlägg! Då var jag ju i alla fall inte helt ute och cyklade. Tack för tipsen om Riksbron och Storkyrkobrinken! Mvh --Allexim (diskussion) 23 september 2018 kl. 12.27 (CEST)

Veckans tävling - Kvalitet

September månads sista Veckans tävling handlar om kvalitet, där artiklar i olika åtgärdskategorier skall förbättras. Kvalitet är, liksom källor, viktigt för Wikipedias trovärdighet. Välkommen att vara med och tävla under vecka 39!--Historiker (diskussion) 23 september 2018 kl. 09.34 (CEST)

Artikelförbättringsfrågor och när det har gått fel

Inför en träff med kommunikatörer från departement och regeringskansli förra veckan fick jag ett gäng frågor som jag la upp här och svarade på med kortfattade länkar till passliga sidor. I slutet av frågorna finns dessutom några funderingar på konkreta förbättringsförslag till artiklarna om Regeringskansliet, Budgetpropositionen till Sveriges riksdag, Sveriges statsbudget och Näringsdepartementet. Någon som känner sig manad får gärna kommentera där (eller på artikelns diskussionssida och lägga en länk på min sida) så blir jag tacksam.
Jag har dessutom fått en fråga om exempel på hur det har gått fel i wikipedia-sammanhang. Har stora editeringsstrider utbrutit och skadat institutioner och tar gärna emot länkar och förslag där Streisandeffekt eller liknande ställt till det. Helst med politisk inriktning, men annars med myndighets-, organisations- eller företagsinriktning. Andra kompletteringar, korrigeringar och kommentarer är också välkomna på sidan, antingen direkt eller på diskussionssidan. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 20 september 2018 kl. 14.59 (CEST)

Jag tycker vi skall passa oss för att sitta i samtal med "kommunikatörer" från stat eller kapital. WP:s legitimitet vilar på dess oberoende. Börjar vi uppfattas som statsprojekt når vi aldrig ut till de som mest behöver objektiv information. Luke (diskussion) 20 september 2018 kl. 15.41 (CEST)

Håller med Luke. Den typen av frågor bör vi inte svara på. Vi har inget ansvar för myndigheters "varumärken" och det tänket hör inte alls hemma här. Börjar sådant bli legitimt förlorar Wikipedia i trovärdighet. Edaen (diskussion) 20 september 2018 kl. 15.47 (CEST)

Vilken är typen av fråga som är olämplig att svara på? Hur funkar Wikipedia? Frågorna är ju av den typen? Alla är välkomna att redigera, däremot inte hur eller vad som helst. Då är det bra att fråga först och få saker som källkrav, OVIKT, intressekonflikt och Wikifika förklarat.--LittleGun (diskussion) 20 september 2018 kl. 16.00 (CEST)

Frågeställningen "skadat institutioner" talar för att syftet med mötet är skydd av statliga varumärken. Frågor om hur man redigerar kan tas via öppna sidor här på Wp. Edaen (diskussion) 20 september 2018 kl. 16.04 (CEST)

Jag är förvisso part i målet, men jag tycker inte det är olämpligt att prata med kommunikatörer om hur Wikipedia fungerar och hur dom kan bidra till artiklar med källor, uppdateringar eller bilder. På samma sätt som när jag pratar med företag är jag paniskt övertydlig i vikten av transparens, verifierbarhet, intressekonflikt, neutralitet, trovärdiga källor och att om det är annat än rena faktauppgifter eller om dom är osäkra är diskussionssidan bäst. Att Wikipedia är en viktig plattform för information är inte så konstigt då det många gånger är fler besökare här än på egna hemsidor, och då tycker jag det är viktigare att hjälpa dom förstå hur det fungerar än att låta dom försöka själva. Att få exempel hjälper dom att se var gränserna går för vad dom kan redigera själva och vad dom inte ska redigera själva, och hade det handlat om försök att skydda statliga varumärken hade dom inte hört av sig till mig och jag hade inte tagit upp det här. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 20 september 2018 kl. 16.32 (CEST)

Givetvis ska vi ha en öppen kommunikation med andra aktörer. Det här är ju för jösse namn Wikipedia och inte Svenska Akademien! Stora editeringsstrider kan man plocka direkt från Wikipedia:Redigeringskrig att minnas, men om eller hur det har "skadat institutioner" tror jag inte att vi kan svara på. Det vet nog berörda institutioner bäst själva. /ℇsquilo 20 september 2018 kl. 16.54 (CEST)

"Givetvis ska vi ha en öppen kommunikation med andra aktörer." Sen när är WP en aktör? Vad har vi för målsättning annat än att tillsammans skriva en elektronisk uppslagsbok? Herrar och damer kommunikatörer är välavlönade och kan använda sin arbetstid till att sätta sig in i regelverket själva. Jag är också rädd för att Svenska WP-föreningen eller vad ni nu heter uppfattas som en befullmäktigad representant för det kollektiv som skriver på Svenska WP. Eller ännu värre, som ägare av Svenska WP. Luke (diskussion) 20 september 2018 kl. 18.15 (CEST)

Målsättningen att tillsammans skriva en elektronisk uppslagsbok gör oss till en aktör/aktörer. Uppslagsverket förmedlar en bild av t ex institutioner. Det gör även journalister, forskare, kommunikatörer, politker etc. Det gör dom till andra aktörer. Bland annat.

WMSE är alltid tydliga att de inte är en representant för gemenskapen. Däremot är de en representant för spridande av fri kunskap sprungen ur gemenskapen på svenskspråkiga Wikipedia och de har kopplingar till WMF som driver sajten. Även om WMSE aldrig utger sig för att vara en representant för gemenskapen så kan de uppfattas som en sådan, men de förtydligar alltid det i så fall. Jag kan förstå att Axel Pettersson (WMSE) inte betonade detta i ett inlägg just på Bybrunnen där han bad om input. Inte minst eftersom det är ointressant för frågeställningarna. Vem som helst, politiker, journalist, institution eller privatperson måste kunna få be om hjälp på Bybrunnen för att få gemenskapens syn och exempel och beskriva sin oro för skadeverkningar och ge förbättringsförslag. Nu gjorde WMSE det efter samtal med en tredje part, i full transparens. Så måste det få gå till. Och om det enda som oroar är att WMSE utger sig för att vara representant för gemenskapen hoppas jag du är lugnad. Och när de uppfattas så är de alltid tydliga med att de inte är det, även om de såklart är mycket duktiga på Wikipedia och kan förklara gemenskap och metasidor eftersom de är sprungna ur en aktiv del av gemenskapen. (Jag är medlem i föreningen WMSE.).--LittleGun (diskussion) 21 september 2018 kl. 08.52 (CEST)

För att svara på Lukes fråga om målsättning. Wikimedia Foundations vision är ganska mycket bredare än "en elektronisk uppslagsbok", det är bara ett av verktygen för att nå dit. Även om du personligen inte skriver under på det, tror jag att du tjänar på att vara medveten om kontexten Wikipedia befinner sig i och vad som är drivkraften för många av dina medwikimedianer. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 september 2018 kl. 09.52 (CEST)

Det var en utopisk målsättning. Om mina skriverier i någon mån kan bidra till detta, så är det något jag kan vara stolt över och inte behöver ta avstånd ifrån. Däremot tycker jag fortfarande inte att WP skall sitta i sammanträde med regeringstjänstemän. Tänk om representanter för enwp satt i möte med kommunikatörer från Vita Huset för att förbättra Vita Husets varumärke på nätet. På vilken sida av New York Times tror ni det skulle hamna? Luke (diskussion) 21 september 2018 kl. 16.59 (CEST)

Ursäkta frågan, men har Svenska Wikipedia en officiell redaktion som Regeringskansliet eller Vita huset kan sätta sig ner med? -- Hårig banan (diskussion) 21 september 2018 kl. 17.12 (CEST)

Det finns en officiell redaktion, stor och oformlig. Du är med i den. Men i möte sitter den aldrig med någon annan än sig själv. /NH 21 september 2018 kl. 19.41 (CEST)

Men om någon i den redaktionen sätter sig med Regeringskansliet eller Vita huset, skulle det inte vara mer komprometterande än om någon som skickat material till "dagens ros" i vilken blaska som helst satte sig med dem. -- Hårig banan (diskussion) 21 september 2018 kl. 20.58 (CEST)

Ingen sjukdomsinsikt alls, alltså. Luke (diskussion) 24 september 2018 kl. 13.28 (CEST)

Min bild Jag tycker frågan är förståelig för de som jobbar mitt i hetluften, och svaret kan vara av värde för dem

På Wikipedia har vi egentligen aldrig "bråk" med institutioner som företräds av professionella kommunikatör

De främsta orsakerna till att det hettar till med seriösa användare är

• försök skriva PR-artiklar om sig själv, sin organisation, sin favoritgrej. Vi är bra på att hantera detta och det är aldrig problem när bra kommunikatörer är inblandade. Värst är det annars när en chef givit en medarbetare till uppgift föra in "reklam", det brukar alltid bli tråkigt
• Puts av "egen" artikel för att ta bort väldokumenterade fakta som man vill få bort (och är relevant). Blir ofta tunga diskussioner, men inga problem när bra kommunikatörer är inblandade, då går det ju att diskutera ~sig fram till något rimligt. Här har det dock i några fall gått riktigt illa som när en som var arg förde sitt case till flashback, fick 65000 som tittade på inlägget och alla tyckte hon var "löjlig" och Wikipediaagerandet helt OK
• Vinkling av artiklar. Här har vi ett "system" med ett 15 tal wikipedianer aktiva för att säkra det hela inte spårar ut. Aldrig problem med institutioner. Exempel från i år är artikeln Svenskar: är det en ras eller ej och kan det vara OK Zlatan illustrerar artikeln.

Yger (diskussion) 20 september 2018 kl. 17.16 (CEST)

Jag tror att det är skillnad mellan olika språkversioner. Engelskspråkiga Wikipedia har mycket mer problem med betalda redigeringar, eftersom de når fler läsare, men också har fler som redigerar. Det betyder inte att de har fler som kan Sverige, dock.

Inför valet har det såklart varit en hel del försök att använda Wikipedia som taltratt, och det har nog fungerat olika bra på olika språkversioner. Medborgerlig samlings-artikeln har det varit rätt mycket redigeringar i, men jag tror inte att det har varit ohanterligt, och som vanligt är det som händer på Wikipedia en spegling av hur det ser ut i verkligheten.//Hannibal (diskussion) 21 september 2018 kl. 09.58 (CEST)

Statistik Kategori:Regeringskansliet och undergrupper

Kategori:Regeringskansliet testade massviews tool samma kategori men utan undergrupper

• 5,793,211 sidvisningar i år
• 22 111 visningar i snitt / dag

- Salgo60 (diskussion) 20 september 2018 kl. 17.51 (CEST)

Rösta på förslag på Gemenskapens tekniska önskelista

Hej! Vi vill gärna påminna er om att om blott ett par timmar, det vill säga fredagen den 21 september, kan ni börja rösta på förslag på Gemenskapens tekniska önskelista. Å WMSE:s utvecklarteams vägnar, --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 20 september 2018 kl. 16.52 (CEST)

Som vanligt efterfrågar jag möjligheten att rösta med förslagen. Att man endast kan säga ja och amen i denna fas känns inte betryggande. Att tillåta nejsägare är viktigt för att upprätthålla kvaliteten. Tostarpadius (diskussion) 21 september 2018 kl. 22.28 (CEST)

Jag måste be dig att förtydliga ditt yttrande, @Tostarpadius: – menade du kanske att skriva "rösta ned"? Vänligen, --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 23 september 2018 kl. 09.35 (CEST)

Ja, det gjorde jag. Om negativa åsiktsyttringar tillätes skulle de kanske i vissa fall bli fler än de positiva. Att bara be om uppmuntran i form av hejarop är inte bra i längden. Man behöver mothugg och inte bara medhåll för att utvecklas i rätt riktning. Tostarpadius (diskussion) 23 september 2018 kl. 10.10 (CEST)

Mja det ligger faktiskt något i att kunna lugna ner utvecklarnas iver, lägga band på nya finesser. Jag är dock inte säker på att (beslutande) omröstningar är vägen att gå. Men rådgivande omröstningar...? Janwikifoto (diskussion) 23 september 2018 kl. 12.22 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag kräver absolut inte att de skall vara beslutande. Tostarpadius (diskussion) 23 september 2018 kl. 20.24 (CEST)

Det går bra att rösta emot förslag också, men motivera då gärna varför. Per instruktionssidan "De röster som motsätter sig eller är neutrala är till stor hjälp i att peka på potentiella nackdelar." /André Costa (WMSE) (diskussion) 24 september 2018 kl. 15.46 (CEST)

Fel bild i artikel, från Wikidata.

I artikeln Henry Eyring finns en infobox med en bild på hans son, Henry B. Eyring. Den verkar vars hämtad från Wikidata. Jag kan inte hitta hur man redigerar och tar bort den bilden. Någon som vet hur man gör? 89.233.200.126 24 september 2018 kl. 03.12 (CEST) (Entheta (är inloggad i Wikipedia-appen på telefonen men det fattar den tydligen inte när jag skriver på bybrunnen))

Bilden måste avlägsnas på Wikidata. Det är en av nackdelarna med dessa faktarutor med material direktimporterat därifrån. Personligen anser jag alltjämt att de överväger och att denna mall bör överges. Tostarpadius (diskussion) 24 september 2018 kl. 07.54 (CEST)

Nu har jag plockat bort den men ser att den plockats borts men sedan åter lagts in på wikidata ett flertal gånger. Det har uppmärksammats fler gånger senaste tiden så något fallerar uppenbart i granskningen av bilder på wikidata.FBQ (diskussion) 24 september 2018 kl. 08.20 (CEST)

I fall som detta kan man göra på olika sätt.

1. Det bästa är förstås att stoppa in en bild på rätt person i Wikidata. Detta kommer då alla språkversioner till godo. Bilden måste finnas i Commons. Det finns en lokal bild i enwp, men den är kanske inte tillräckligt fri för att laddas i Commons och därför kan den inte användas i Wikidata.
2. Istället för att ta bort en felaktig bild i Wikidata kan man markera den som "orekommenderad" (deprecated rank). Data som är "orekommenderade" importeras inte till våra artiklar i svwp. Det finns ingen garanti för att ingen ändrar tillbaka till "normal", men det kanske kan få den som planerar att göra det att "tänka till". Precis som på Wikipedia finns en diskussionssida för varje objekt där man kan kommentera varför man har redigerat som man har gjort. Eftersom redigeringskommentarer inte finns i Wikidata kan man försöka använda "gör ogjord" där det finns möjlighet att kort beskriva varför man ogjort, i detta fall skulle kommentaren kunna vara "the picture shows wrong person".
3. Som sista utväg, men bara om problemet med återläggning av felaktig bild är mycket frekvent återkommande och liknar ett redigeringskrig, kan man i mallanropet i svwp-artikeln skriva | bild = noWikidata. Detta gör att någon bild inte hämtas från Wikidata även om det finns en bild där. Detta sätt har den stora nackdelen att när någon hittar och stoppar in en fri bild på den rätta personen i Commons och Wikidata, kommer denna rätta bild inte att visas i infoboxen i svwp-artikeln.

--Larske (diskussion) 24 september 2018 kl. 09.31 (CEST)

@FBQ: Bilden har inte lagts tillbaka på Wikidata sedan du tog bort den. Om du rensar din cache för sidan så ska bilden försvinna för dig. Thoasp (diskussion) 24 september 2018 kl. 18.11 (CEST)

Och om det hela tiden är samma användare som lägger in fel bild kan ett vänligt meddelande på hens diskussionssida hjälpa. Sjö (diskussion) 24 september 2018 kl. 18.55 (CEST)

Den felaktiga bilden används fortfarande lokalt av ett flertal Wikipedior (katalanska, tyska, spanska, italienska, ryska), så risken finns att den importeras därifrån igen, antingen via Wikidata eller genom att någon kopierar in den direkt till svenska Wikipedia. Jag lade till bilden på Wikidata som "orekommenderad" som Larske beskrev med förklaring att bilden föreställer fel person. Förhoppningsvis blockerar det framtida försök att lägga till den felaktiga bilden. Väsk ✎ 24 september 2018 kl. 19.05 (CEST)

Jag har städat bort den felaktiga bilden från dewp och itwp, på cawp hittade jag den inte och artikeln på ruwp som du länkade till är kopplad till Henry B. Eyring (Q949425) så där är väl bilden OK. ruwp har rätt bild, samma som enwp, i sin artikel ru:Эйринг,_Генри. Mallen i den spanska artikeln verkar hämta från Wikidata och inte bry sig om att bilden är orekommenderad. Jag har inte brytt mig om att kommentera på artikeldiskussionen på eswp. --Larske (diskussion) 24 september 2018 kl. 19.39 (CEST)

Tack för svar. Nu är jag inloggad på dator. Jag är väldigt ovan vid att redigera på Wikidata. Jag ser att bilden verkar ligga kvar på sidan [1] men med en kommentar att den föreställer hans son. Ska det vara så eller är det bättre att klicka på "Remove", som kommer fram om man klickar på redigera? Entheta (diskussion) 24 september 2018 kl. 22.08 (CEST)

Låt bilden ligga, se inlägget från Väsk från 19.05. --Larske (diskussion) 24 september 2018 kl. 22.20 (CEST)

@Entheta: Om du vill öva dig på olika redigeringar i Wikidata finns det ett särskilt sandlådeobjekt, Wikipedia:Wikidata/Sandlåda för Wikidata (Q4115189), som du kan experimentera med. Objektet är kopplat till sidan Wikipedia:Sandlåda för Wikidata här i svwp. --Larske (diskussion) 24 september 2018 kl. 22.27 (CEST)

Läs e-tidskrifter från Vitterhetsakademiens bibliotek

Ni som skriver inom ämnen som arkeologi, historia, kulturvård etc. bör veta om att Riksantikvarieämbetet erbjuder (via Vitterhetsakademiens bibliotek) tillgång till tusentals elektroniska tidskrifter och e-böcker inom dessa ämnen, som man kan läsa hemifrån. Man behöver inte åka till Stockholm för att skaffa ett "virtuellt" lånekort – här finns mejladressen att vända sig till. Jag har gjort det, mycket smidigt :) Och de betalar mig inte ens för reklamen :( --Vesihiisi (diskussion) 25 september 2018 kl. 12.57 (CEST)

Användares sandlådor

Hur är policyn för användare att använda sina sandlådor för andra saker än att tillföra/vara en hjälp till Wikipedia? Jag kom in på Användare:Tribetos (D&D)/sandlåda och efter lite googlande så verkar det som om det inte är något som ska publiceras på Wikipedia utan det verkar handla om ett fiktivt land i rollspelet Dungeons & Dragons. Jag antar att det ska användas för att presentera användarens land för andra när denne ska spela rollspelet? DIEXEL (diskussion) 24 september 2018 kl. 15.55 (CEST)

Personligen stör det inte mig något om en seriös, produktiv medarbetare ibland använder sin personliga sandlåda för att lägga upp material som hen ska använda på annat håll. Nu verkar det emellertid som Tribetos (D&D) enbart använder Wikipedia för att lägga upp material om detta fiktiva land. Det tycker jag gör att frågan hamnar i ett litet annat läge. Då kanske Inte en personlig webbplats eller något backuplager på Wikipedia:Vad Wikipedia inte är kan vara tillämplig? Den behandlar ju iofs användarsidan, men den borde väl vara lika tillämplig för den personliga sandlådan? / Ternarius_D 24 september 2018 kl. 16.28 (CEST)

Det verkar finnas tre andra wikis för Dungeons & Dragons: dandwiki.com, dungeons.wikia.com och dnd-wiki.org. Det kanske passar bättre på någon av dem. Nirmos (diskussion) 24 september 2018 kl. 17.09 (CEST)

Ternarius: Ja, den bör helt klart bryta mot den riktlinjen/policyn när användaren använder enbart sandlådan för något som inte berör Wikipedia överhuvudtaget. Nirmos: Jo, det vore väl det mest logiska om användaren skapade ett konto där och skrev om detta i sandlådan där. DIEXEL (diskussion) 24 september 2018 kl. 18.02 (CEST)

Användaren bör få chansen att flytta sina texter till ett lämpligare forum, som ovan tycker jag riktlinjen för användarsidor även omfattar undersidor till denna, dvs användarsandlådor. Det är en felaktig användning av en användarsandlåda som inte är ok och det vore ju inte hållbart om "alla" skulle göra så, naturligtvis måste materialet man sparar eller bearbetar i sin sandlåda här på Wikipedia på något sätt vara avsett för just Wikipedia med systerprojekt. När texterna är flyttade kan sidan "krattas" och bli en tom sandlåda, eller tas bort. Höstblomma (diskussion) 24 september 2018 kl. 20.04 (CEST)

Användaren har nyligen flyttat sin sandlåda till en artikel med namnet Wikipedia:Tribetos (D&D). Jag flyttade den tillbaka, och skrev ett längre inlägg på användardiskussionen, dels om det olämpliga att använda Wikipedia för andra syften än att bygga encyklopedin, dels att specialnamnrymder som "Wikipedia:" absolut inte får användas för egna artiklar. Jag har även uppmanat användaren till att kommunicera. Börjar hen lägga upp artiklar i felaktiga namnrymder har vi ett reellt problem. / Ternarius_D 25 september 2018 kl. 19.46 (CEST)

Vi brukar vara relativt toleranta med denna typ av att "leka" i sandlådan. Men efter en tid så blir det dags fråga om syfte och efter att det börjar urarta brukar det vara moget agera. Och efter inläggen på användarens diskussionssida, och nu sist av Ternarius, är det läge stoppa, om någon dag, om inget förnuftigt svar. Dvs jag ger fullt stöd för Ternarius inlägg och agerande.Yger (diskussion) 25 september 2018 kl. 19.52 (CEST)

Jag ser ingen anledning att vänta längre med att radera det omfångsrika innehållet i sandlådan. Det vore ett otyg om den här typen av avarter spred sig. Den som är rädd om sin text sparar den dessutom på säkert ställe och inte enbart på grannens tomt, så jag tycker det är dags att radera. Deryni (diskussion) 25 september 2018 kl. 21.51 (CEST)

Också jag tycker att den här typen av missbruk skall stävjas. Men skriv först en varning på användarens diskussionssida och anmoda henom att flytta materialet. /Ascilto (diskussion) 25 september 2018 kl. 22.03 (CEST)

Det har redan gjorts – se mitt inlägg ovan. Jag är beredd att vänta en till två dagar på att hen ska flytta materialet – om nu användaren över huvud taget meddelar oss att så har skett, hen har inte kommunicerat tidigare. Gör Tribetos (D&D) flera flyttar till specialnamnrymder som Wikipediarymden behöver vi nog åtgärda saken tidigare, eventuellt med en blockering. Det är definitivt inte bra om det kommer upp WP-artiklar med kufiskt innehåll. / Ternarius_D 25 september 2018 kl. 22.53 (CEST)

Kortidsblockera användaren så den antingen börjar kommunicera med oss eller att den fattar vinken att den kan skriva om sitt fiktiva land någon annanstans som till exempel på någon av de Wikis som Nirmos nämnde i sitt inlägg. DIEXEL (diskussion) 25 september 2018 kl. 23.38 (CEST)

Tribetos (D&D) har inte svarat, och inte heller gjort några fler editeringar (utom en mycket liten ändring från gemen till versal i förrgår kväll). Därför har jag raderat sandlådan. Någon blockering kan jag inte se behövs då användaren f.n. är inaktiv. / Ternarius_D 27 september 2018 kl. 14.41 (CEST)

Visualisera valresultat

Såg detta från SVT finns det några tankar att kunna visualisera i en Wiki data som detta som kan hjälpa läsaren att förstå? Jag frågade om deras data blir persistent dvs. att vi kan länka till det om vi vill tweet - Salgo60 (diskussion) 29 september 2018 kl. 12.11 (CEST)

Det är ett tag sedan jag försökte mig på att beskriva valresultat på Wikidata. Problemet är att det är svårt att få konsensus för hur val ska presenteras. Varje land och ibland varje typ av val per land har sitt sätt att genomföra val. Tex kan vi märka att det för senaste EU-val finns artiklar om varje EU-val i varje land. Men i fallet Gibraltar så finns det en artikel om EU-valet där. Och Gibraltar var bara ett enda valdistrikt i en av Storbritanniens många valkretsar. Och tillochmed inom Storbritannien finns det olika system för att fördela mandat. Det finns därför sannolikt utrymme för att skapa objekt för varje valdistrikt i varje val. Dvs tre (två på Gotland) objekt för varje distrikt och år. Varje distrikt behöver beskrivas vilken valkrets de tillhör och Wikidata vill gärna också ha med alla partier och deras röster. Att vi har en kombination av personval och partival gör det något komplicerat och väldigt förvirrande för britter som är vana vid enmansvalkretsar och för amerikaner som är vana vid att det bara finns två alternativ.

Det är tveklöst så att datan som sådan är fri. Även valdistriktens geoshape är fri. (@Edaen). Frågan är hur man lättast får tag på källmaterial som en robot lätt kan använda. Ett manuellt hästjobb blir att koppla partier till objekt, dvs även lokala partier som vi inte har artiklar om. Det ska helst även inkludera de partier som saknar representation. -- 62.20.170.74 29 september 2018 kl. 13.05 (CEST)

Wikidata har samtidighetskrav

Nu går det att sätta upp samtidighetskrav i Wikidata dvs. om person A har dödsort B så skall dödsorten existera vid dödstidpunkten, har man nationalitet x så skall landet x existerat vid den tidpunkten ...

• se T141859
• Exempel Special:ConstraintReport/Q11731812
  • The entities Józefat Bolesław Ostrowski (Q11731812) and Poland Polen (Q36) should be contemporary to be linked through country of citizenship, but the latest end value of Józefat Bolesław Ostrowski is 1871 and the earliest start value of Poland is 11 November 1918 Gregorian.

Nya möjligheter men vi måste nog fundera på hur våra Wikidata objekt skall moduleras så vi drar nytta av detta - Salgo60 (diskussion) 20 september 2018 kl. 22.22 (CEST)

Yger om vi sätter upp församlingar och kommuner korrekt bör P131 inom Administrativt område kasta fel ==> att vi rel enkelt kan hitta dom som bör ha inom nuvarande administrativt område (P3842) see T199793

Spårad i Phabricator (?)
Task T199793 Open

Riksarkivet TORA projekt verkar som det somnat in jag hör ingenting fast jag frågat får en magkänsla att dom har en bit att vandra med användargränssnitt, sätta upp federated sökningar. Ser som ett steg 1 att vi kopplar ihop saker som finns från deras Suecia projekt se test igår karta TORA att fundera över är hur vill vi att Suecian skall dokumenteras? Jag gjorde en sökning igår som blir att man ser Suecia/Tora saker nära min nuvarande position länk - Salgo60 (diskussion) 21 september 2018 kl. 07.23 (CEST)

SPARQL rapport på dom fakta som bryter idag mot denna regel - Salgo60 (diskussion) 21 september 2018 kl. 10.40 (CEST)

Vi får diskutera detta när (om) vi ses nästa vecka.Yger (diskussion) 21 september 2018 kl. 07.59 (CEST)

Nästa vecka är bokat och klart ... Torsdag hos Wikimedia Sverige jag försöker förbereda mötet med lite listor etc ... försöker även få ett möte med SVAR i Ramsele T205060 det vore lite bra att få listor från Riksarkivet SVAR vad dom har som dom kallar kyrkoarkiv etc ... ser även att vi skall koppla personarkiv vilket borde vara mycket enklare ... - Salgo60 (diskussion) 21 september 2018 kl. 10.21 (CEST)

Jag förstår inte vad denna typ av interna diskussioner har på Bybrunnen, som är hela gemenskapens mötesplats, att göra. Ordna en projektsida istället! Tostarpadius (diskussion) 21 september 2018 kl. 22.20 (CEST)

Ok sorry trodde alla tyckte denna funktion är ett lyft då vi hittar fel som

• Samtidighetskravet är något som på sikt kan lösa problemet med att Wikidata drivna mallar idag kan ange som dödsort en ort som inte fanns då personen dog, ett yrke som kanske inte hade det namnet på den tiden, en nation som inte existera. Eller att en församling finns i en kommun som inte fanns vid tidpunkten då församlingen existera ( exempel [Visingborg) det var därför jag trodde det var av intresse dvs. anger vi tider start/slut på saker och ting så kan vi på ett strukturerat sätt få Wikipedia bättre men det kräver tankearbete och att alla jobbar åt samma håll
• alla projekt aktiviteter ligger redan på en projektyta wmse-riksarkivet-tora/

lovar att hålla mig borta från bybrunnen så mycket som möjligt - Salgo60 (diskussion) 22 september 2018 kl. 04.30 (CEST)

Det handlar i första hand om ett wikidataprojekt. Jag kan absolut se fördelar men även risker om beskrivningarna är fel. Tittade lite på vilka som var felmarkerade just nu. Det vanligaste verkar vara att personer är angivna som födda i Germany - Tyskland under 1800-talet men att Tyskland anges bildat 1949. Nu skulle ju jag hävda att det är mer POMMF att säga att en peson född i Kejsardömet Tyskland 1888 än att säga att någon född i Västtyskland 1965 är född i Tyskland. Men visst kan det vara en fördel att strukturera upp informationen på ett bättre sätt så länge det blir ordentligt gjort.FBQ (diskussion) 22 september 2018 kl. 11.35 (CEST)

Det här är långt ifrån trivialt och jag känner direkt att jag når min kompetensgräns... nästa steg jag ser komma är att man i WIkidata kan säga att person X födelsedatum skall vara lika med det Riksarkivet SBL har för personen om inte skapa en varning. Funktionen samtidighetskrav släpptes i förrgår så jag är nog typ först till kvarn därav så få kopplingar - Salgo60 (diskussion) 22 september 2018 kl. 12.24 (CEST)

När det gäller Visingsborg är det inte så enkelt som det framställs här. Slottet som eldhärjades 1718 var beläget i Visingsö socken i Vista härad, men ruinen och fornminnet finns kvar och är beläget i Jönköpings kommun. Objektet Visingsborg (Q1148295) är instans av både borg (fel, då det var ett slott uppfört på 1570-talet - jag ändrade), ruin och fornminne. När det gäller historiska företeelser och naturföreteelser brukar vi ange sockentillhörighet trots att det är lätt anakronistiskt för befintliga företeelser, skälet är att historiska företeelser och natur behandlas i sockenartiklarna. För objektet Visingsborg (Q1148295) anges "inom administrativt område" Jönköpings kommun och "placering" Visingsö socken. Konsekvensen av samtidighetskravet skulle i det här fallet innebära att det historiska slottet och den befintliga ruinen/fornminnet delades upp i två objekt, men det är orealistiskt och strider mot POMMF att ha separata artiklar för slottet och ruinen och en artikel kan inte vara knuten till två Wikidata-objekt. Min slutsats är att vi inte kan tillämpa strikta databaskrav på våra artiklar, och då är det databasen som måste anpassas till uppslagsverket eftersom databasen är en servicefunktion till uppslagsverket. /Ascilto (diskussion) 22 september 2018 kl. 12.08 (CEST)

Mall:Replyto Att databasen är en servicefunktion till uppslagsverket är inte så Wikidata-gemenskapen uppfattar sig själva. Jämför med Commons som inte heller ser sig som enbart en servicefunktion för Wikipedia. Rent tekniskt finns det inget som hindrar att en artikel om borgen OCH ruinen kan hämta data från två olika objekt. En annan språkversion kan välja att dela upp dem, och då är Wikidata mer eller mindre tvungen att följa med. Den mest sannolika lösningen är dock troligen att man skriver: "är en:borg/slutdatum X" och "är en:ruin/startdatum X" i samma objekt. -- 62.20.170.74 22 september 2018 kl. 12.18 (CEST)

Jag lade in startdatum för ruinen, då bör alltså varningen försvinna, men jag vet inte hur man testar. /Ascilto (diskussion) 22 september 2018 kl. 12.28 (CEST)

Jag gjorde en lång video hur du kan hoppa runt och få upp olika saker. Vad Wikipedia artikeln Visingsborg står för jmf vad Riksarkivet Tora kallar bebyggelsepunkt 12346 och vilken relation de skall ha till LIBRIS 18036391. Jag har tidigare sett liknande problem där WIkipedia har en kyrka men när man kopplar till bebyggelseregistret hos RAÄ så har dom 2 poster för kyrkan där det ena kallar dom Anläggning som i sin tur består av olika bebyggelseenheter se deras ordlista ... Många frågor som kanske inte skall lösas på sv:Wikipedia Bybrunnen dock vet jag inte riktigt var detta skall diskuteras mest naturligt vore det att skapa en diskussions yta/ha möten på en svensk del av Wikidata. Kanske läge att ha ett event då Wikidata fyller 6 år se d:Wikidata:Sixth_Birthday. Jag skrev ned massa tankar och frågor kring Riksarkivets TORA projekt efter att ha testat koppla ihop några poster igår se blog- Salgo60 (diskussion) 22 september 2018 kl. 16.22 (CEST)

Sannolikt behöver vi utföra samma åtgärd för flertalet ruiner. @Larske: Går det att få fram en lista för alla artiklar där WD-objektet är instans av ruin utan startdatum? /Ascilto (diskussion) 22 september 2018 kl. 13.07 (CEST)

@Ascilto: Det finns 3 139 objekt i Wikidata som är en instans av (P31) ruin (Q109607), eller en undergrupp därtill, som saknar startdatum (P580), varav 72 har en artikel i svwp. Av samtliga ruiner är det 3 123 objekt som har ett land (P17) angivet. Om du bara är intresserad av de som har Sverige (Q34) som land så finns det 17, varav alla utom en har en artikel i svwp.

• Lista på ruiner som ligger i Sverige (Q34) och som saknar startdatum (P580). --Larske (diskussion) 22 september 2018 kl. 15.58 (CEST)

Ta bort raden FILTER(?land=wd:Q34) om du vill ha listan, sorterad per land, på alla ruiner som saknar startdatum.

Lägg till en rad med FILTER(BOUND(?svwp)) om du bara vill se objekt som har artiklar i svwp, men det går ju också bra att sortera listan med alla objekt på kolumnen "svwp" för att få de 72 objekt som har svwp-artiklar att komma först eller sist i listan.

--Larske (diskussion) 22 september 2018 kl. 15.58 (CEST)

Stort tack, Larske!  Fixat, dvs de 16 ruinerna i Sverige utan startdatum med undantag för Solberga kloster (Q289298) där sluttidpunkt som kloster är känd, men där startdatum som ruin är okänt. Det borde finnas ett värde "okänt" för start- och slutdatum. /Ascilto (diskussion) 22 september 2018 kl. 18.54 (CEST)

Det är nog inte helt enkelt att definiera vad en "ruin" är. En kyrka som ersattes av en ny och därför lämnades till förfall. Är/var det en ruin? Idag har vi många sådana som åter används. En del är definitivt ruinlika, men används som utomhuskyrka på sommaren. -- 62.20.170.74 22 september 2018 kl. 19.08 (CEST)

Problemet bör dock vara åtskilligt större än vad vi ägnat oss åt här. Det finns minst sagt gott om byggnader vars ursprungliga funktion upphört vid en viss tidpunkt, men där byggnaden står kvar intakt och används för andra ändamål. För industribyggnader i Sverige har vi en undermåligt påfylld kategori, medan man för nedlagda militära anläggningar och f.d. domstolsbyggnader måste gå till Commons för att hitta kategorier. /Ascilto (diskussion) 22 september 2018 kl. 19.34 (CEST)

Jag har funderat lite på hur man anger osäkerhet se en tanke där man anger ett tidsspann ...

• år = 1300
• precision = 100 år
• kvalificerare
  • tidigaste datum (P1319) = 1050
  • senaste datum (P1326) = 1400

- 22 september 2018 kl. 19.49 (CEST)

I fallet med Solberga finns det tyvärr inte ens ett tidsspann att förhålla sig till. Ruinen var okänd under flera århundraden och återupptäcktes sent. Så "okänt" är det enda man kan säga med säkerhet. /Ascilto (diskussion) 22 september 2018 kl. 20.02 (CEST)

@Ascilto: Det går bra att lägga in värdet okänt värde i Wikidata. Jag gjorde det för Solberga kloster (Q289298). För att stoppa in "okänt värde" klickar man på ikonen till vänster om rutan där man ska skriva in startdatum, den som ser ut om tre rektanglar, och väljer "okänt värde" i den meny som dyker upp. --Larske (diskussion) 22 september 2018 kl. 20.42 (CEST)

Tack, det är alltid trevlig att lära sig nytt! /Ascilto (diskussion) 22 september 2018 kl. 20.44 (CEST)

Tanken med Riksarkivet TORA projekt är att knyta ihop olika källor se video och nu med TORA-ID (P4820) kan vi enkelt koppla Wikipedia/Wikidata så om Solberga kloster (Q289298) blir koordinatsatt kan vi säga att den punkten är samma som WIkidata Solberga kloster (Q289298), sedan får man hoppas att andra kopplar in sig mot denna bebyggelsepunkt och att dom har mer källor är min förståelse. I videon vid 18m30s tror Clas Tollin att detta kommer att revolutionerar den humanistiska bebyggelseforskningen. Det jag ser är med Wikidatas kunskap och snabba utveckling kan vi vara en viktig komponent som kanske kan göra skillnad. Något även Riksarkivet var intresserad av då vi träffade dom i våras ...

Jag är inte alls insatt i dessa kloster men säger inte Louise Berglund: Ett kristet centrum i Östersjön Gotländska kloster och det medeltida samhället raden Senast år 1246 hade även ett nunnekloster av samma orden, Solberga, grundats på Gotland. vilket borde innebära att vi i Wikidata kan säga senaste datum (P1326) = 1246 med denna skrift som källa? - Salgo60 (diskussion) 22 september 2018 kl. 20.55 (CEST)

Om vi skall vara kinkiga så nämns inte Solberga i dokumentet 1246. Nu är det väl förhållandevis säkert att klostret på Gotland som nunnorna sänds till var Solberga, men helt säkra kan vi inte vara. Det finns gott om andra fall där det är betydligt mer vanskligt och komplicerat.FBQ (diskussion) 23 september 2018 kl. 09.10 (CEST)

Hittade det där på Riksarkivet om det kan bringa någon klarhet i sakfrågan SDHK-nr: 576 VisbyStar (diskussion) 23 september 2018 kl. 09.58 (CEST)

Aha, tack, där syns ju att Visby också nämns. Har för mig att det förekommit spekulationer om att klostret de första åren låg i Visby och att Solberga uppfördes senare. Nu vet jag inte om jag tror det och det spelar väl egentligen ingen roll, tog mest upp det som exempel på att frågan om äldsta belägg ibland kan vara komplicerad.FBQ (diskussion) 23 september 2018 kl. 16.10 (CEST)

Finns det ingenstans dit denna synnerligen specialiserade diskussion kan flyttas? Den torde sakna allmänt intresse. En blänkare hade varit på sin plats, men inte mer. Tostarpadius (diskussion) 23 september 2018 kl. 10.14 (CEST)

I diskussionen har flera praktiska problem lösts och kunskapen om hur Wikipedia och WD kan anpassas till varandra har ökat. /Ascilto (diskussion) 23 september 2018 kl. 11.21 (CEST)

Tostarpadius kan inte du skriva dina inlägg på annan plats ;-) det handlar om att för enklare data skapa bättre kvalitet i Wikidata vilket är det som presenteras i Wikipedia. Ovanstående gör att WIkipedia får större trygghet att det som presenteras i encyklopedin är konsistent. Som ett nästa steg i det här ser jag att Wikidatas data kommer att valideras mot andra källor som Riksarkivet, LIBRIS ... ==> att Wikipedia får bättre kvalitet och en kvalitet vi kan vara tryggare att vi har ... rent filosofiskt skulle jag jämföra att Wikipedia förflyttar sig uppåt på en kvalitetstrappa från att bygga bara på enskilda hjältar till en mer kontrollerad kvalitetsprocess.

Mitt råd är ta dig tid att förstå detta koncept och ställ frågor om du undrar något. Wikidata är väldigt duktiga på detta och gör vi detta rätt så kan detta bli enormt bra.

Larske hade även en fundering att kombinera detta med att vi exempelvis får stöd för att presentera rätt namn på en församling som byter namn vid olika tidpunkter - Salgo60 (diskussion) 23 september 2018 kl. 17.07 (CEST)

Bybrunnen är inte till för specialfrågor utan för sådant som berör hela gemenskapen. Därför skriver jag här. Tostarpadius (diskussion) 23 september 2018 kl. 20.21 (CEST)

Du vill ju helst delta i alla diskussioner, men ibland finns det diskussioner där du inte har något att säga, och det måste du inte ha, det är bara att acceptera, så är det för alla. Det som inte intresserar dig kan ha stort värde för många andra. /Ascilto (diskussion) 23 september 2018 kl. 21.54 (CEST)

Jag avskyr diskussioner och vill helst kunna ägna mig åt att redigera artiklar. Min poäng är att alltför tekniska och detaljrelaterade trådar inte hör hemma just på Bybrunnen. Det är en principiell ståndpunkt och har inget med mina personliga preferenser att göra. Detta är jämförbart med att ta upp en enskild artikel här, vilket vi avråder ifrån. Om det sker brukar samtalet flyttas någon annanstans ganska fort. Finns det inget Projekt:Wikidata bör ett sådant dras igång för de specialintresserade. Tostarpadius (diskussion) 24 september 2018 kl. 07.46 (CEST)

Tråden som hade rubriken #Standardsortering ovan intresserade du dig mycket för och hade inga invändningar emot att den fördes på Bybrunnen, trots att det finns en sida som heter Wikipedia:Standardsortering (som iofs omdirigerar till Wikipedia:Kategorier). Var sak må ha sin plats, men det här handlar väl minst lika mycket om Wikipedias struktur som kategoriseringarna gör? -- Hårig banan (diskussion) 24 september 2018 kl. 07.58 (CEST)

Sedan misstänker jag för övrigt att diskussioner OM bybrunnen ska föras på Wikipediadiskussion:Bybrunnen, inte här i själva ämmnestråden. -- Hårig banan (diskussion) 24 september 2018 kl. 08.00 (CEST)

Det sista stämmer i princip. Standardsortering är något som berör alla artiklar. Det är inte bara teknikaliter, som egenskaper på Wikidata. Tostarpadius (diskussion) 24 september 2018 kl. 08.08 (CEST)

Tostarpadius Är det inte så att standardsortering förstår du och då "berör det alla" men blir det något så komplext som att få ordning på samtidighet mellan alla artiklar i Wikipedia så blir det för svårt och då fyller du alla trådar med oneliners? Något som redan innan är enormt nytt och galet svårt blir bara ännu mera geggigt för att fokus skall bli på dina kommentarer. Tyvärr så tror jag inte att Bybrunnen och en Wiki är det optimala att diskutera saker som detta även utan "Tostarpadius brus"... jag tror att man måste träffas eller ha onlinemöten ... jag roade mig med att försöka indirekt förklara för Riksarkivets Tora projekt (se blog) hur galet stort Wikipedia, Wikicommon och numera Wikidata är och skall vi få detta att utvecklas på ett bra sätt fungerar det inte alls bra med "Tostarpadius brus" utan jag tror på att försöka träffas men även få med folk från exempelvis Riksarkivet TORA och lyssna på vad dom tänker. Kommer dom bara ha en punkt och peka på andra som dokumenterar en punkt ex. Suecia/Libris eller kommer dom att dokumentera namnändringar/slutdatum (P582)/ utgick datum (P2669)/datum för grundande eller skapande (P571) etc ...

Jag är övertygad om att Wikidata/Wikipedia ligger mycket långt fram och att vi kan peka så här bör ni göra. Det intressanta var att då Yger och jag besökte Riksarkivet och TORA projektet så pratade dom om att dom har massa material utan källor och att dom ser som en möjlighet att bättre förstå vad Wikipedia/Wikidata kan bidraga med ... - 24 september 2018 kl. 12.52 (CEST)

Självklart är alla välkomna att bidra till Wikipedia, men alla måste få göra det på samma villkor. Det är själva tanken. Inga gräddfiler för institutioner. Tostarpadius (diskussion) 24 september 2018 kl. 13.20 (CEST)

Tostarpadius vi pratar inte om att dom skall skriva artiklar vi pratar om att prata ihop oss så att vi har samma termer/samma definitioner på saker eller om vi har olika saker ... - Salgo60 (diskussion) 24 september 2018 kl. 13.58 (CEST)

Det ser heller inte ut att vara ovanligt med trådar om bilder och fotografering här. (tex nu den om Riksdagens öppnande) Detta trots att om man trycker på "ladda upp filer" här i vänsterkanten, så hamnar man på ytterligare ett annat flerspråkigt projekt. -- Hårig banan (diskussion) 24 september 2018 kl. 11.24 (CEST)

Sådana trådar ger sällan upphov till långa diskussioner som riskerar att skrämma iväg folk. Tostarpadius (diskussion) 24 september 2018 kl. 13.20 (CEST)

Vilka belägg har du för att diskussioner om Wikidata skrämmer iväg folk? Tråden om "#Antal artiklar som använder en mall" ser betydligt mer tekniskt skrämmande ut i mina ögon än Wikidata någonsin gör. Hårig banan (diskussion) 24 september 2018 kl. 13.26 (CEST)

Anledningen att jag skrev på Bybrunnen var att det är ett ständigt återkommande klagomål när Mall:Faktamall_biografi_WD används att det står fel jag har då föreslagit att vi definierar startdatum slutdatum för saker och ting. Som en början städar vi nu Svenska församlingar och anger vi då rätt församling där en person dör så bör databasregeln kunna aktiveras om det är fel. Men det finns säkert många fler platser detta kan användas.... att sitta och ändra i varje enskild artikel och hoppas att ingen ändrar fel känns inte skalbart. Så detta är mer att det skall se bra ut i WIkipedia och enkelt att underhålla än Wikidata, men det känns viktigt att alla förstår vad som sker plus att det är inte helt enkelt om vi gör detta fullt ut... - Salgo60 (diskussion) 24 september 2018 kl. 16.13 (CEST)

Tack för förklaringen! Det framgick inte av första inlägget varför detta hör hemma på Bybrunnen. Diskussionen som följde handlade huvudsakligen om rena teknikaliteter. Jag tror alltjämt att det är bättre att information som rör förhållanden som inte förändras läggs in direkt i våra artiklar och inte hämtas från Wikidata med en mall, men i den mån så inte är fallet är initiativet lovvärt. Tostarpadius (diskussion) 25 september 2018 kl. 00.23 (CEST)

Sorry trodde det var självklart. All information "ruttnar" är min teori. Jag har en känsla att Yger kan intyga det med socknar och församlingar och alla gånger han uppdaterat dessa wikipediaartiklar ... Jag försöker nu göra en 100del av allt det sisyfos arbete han gjort och flyttar ned enklare fakta till Wikidata. Genom att sätta på start och slutdatum på en församling så kan vi enkelt validera alla personer med en dödsförsamling om denna församling fanns då personen föddes eller dog existerade. Något du inte kan göra om du bara skriver år och dag i artikeln. På samma sätt missar du om en annan språkversion uppdateras och dom inte uppdaterar wikidata ==> att du inte kan fånga denna ändring och du får diffar mellan den rättade artikeln på språk xx jmf med artikeln på språk sv. Att jobba både i artikeln och ha den information som går i Wikidata gör att Wikipedia vandrar uppåt på kvalitetstrappan ovan ... - Salgo60 (diskussion) 25 september 2018 kl. 15.53 (CEST)

Jag tror inte på den där förruttnelseprocessen, i varje fall inte som en generell beskrivning som passar in på alla artiklar. Normalt sett spelar det ingen roll vad andra språkversioner håller på med. Det enda vi behöver veta är att artiklarna finns. Interwikifunktionen är i det avseendet fullt tillräcklig. Tostarpadius (diskussion) 25 september 2018 kl. 19.20 (CEST)

Enklaste exemplet är länkar som jag är väldigt oroad över att det inte är hållbart i Wikipedia med ett stort antal länkar i artiklar som "ruttnar" dagligen. Bra mönster är att ha mallar och/eller ha dom i Wikidata. Nya källor som dyker upp och digitaliseras gör att data fakta "ruttnar" tycker själv att Riksarkivet SVARS 100 miljoner digitaliserade dokument används alldeles för lite. Riksarkivet TORA projektet öppnar upp kopplingar vi kanske inte insett tidigare ==> vad som på bästa sätt bekräftar fakta kanske förändras... Kollar vi kvaliten på Riksarkivets SBL inser vi att den innehåller ett stort antal fel som insmugit sig i deras webversion vilket Larske snyggt påvisat dvs. det vi tidigare trodde på och funnits publicerat i 6 år har tappat trovärdighet efter några timmars jobb av Larske och alla artiklar som har koppling till SBL borde kontrolleras, skulle allt data funnits i Wikidata och SBL var en modern plattform hade detta gjorts med en sökning ... SBL tar inte ansvar och rättar dessa inte direkt utan säger åt oss att kontrollera i böckerna. Problemet SBL har beror enbart på att dom inte har ett eget "Wikidata" utan sitter och klipper och klistrar så det blir fel ... vi kan ju bara gissa hur mycket fel som smyger sig in i de 202 språk som Wikipedia idag har artiklar där SBL är en "trovärdig" källa (länk SBL kopplade artiklar på olika språk - i tabellform) och rättar vi i en artikel på svenska så gissar jag att "översatta artiklar" inte ändras något som skulle fungerat bättre om vi alltid har det mest korrekta i Wikidata (se min tweet igår) - Salgo60 (diskussion) 26 september 2018 kl. 05.32 (CEST)

Inför valet av riksdagens talman och vice talmän...

...kan vi konstatera att Wikipedias artiklar om de nominerade kandidaterna är flitigt lästa (eller åtminstone visade).
Tyvärr saknades bilder på Åsa Lindestam och Lotta Johnsson Fornarve och bilden på Andreas Norlén är åtta år gammal. Jag hittade en bild på Lindestam från 2014 som jag la in i artikeln. --Larske (diskussion) 22 september 2018 kl. 18.22 (CEST)

Jag har just ringt runt till partierna, men de förstår inte riktigt "fria att användas" utan tycker att "fria för media" duger utmärkt... "Bilder finns ju på riksdagens hemsida"... Moderatera förstår i alla fall problemet, och verkar arbeta på det. Vi får se vad resultatet blir. --Janwikifoto (diskussion) 23 september 2018 kl. 12.17 (CEST)

@Larske: På tisdag är det Riksmötets öppnande och då lär fokuset delvis flyttas dit, speciellt med tanke på att ett riksdagsval nyligen har genomförts och det har tillkommit en del nya, för många okända riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. Har tidigare skrivit till en del politiker men intresset var skralt. Skam dock den som ger sig! Tror att vi kan få lite draghjälp av presskontakten Paracel63, så som den tidigare PK skriver här, med ett pressmeddelande. --Allexim (diskussion) 24 september 2018 kl. 01.58 (CEST)

@Janwikifoto: 36 av 70 Moderata riksdagsledamöter saknar foto dvs 51% av dem, se Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter#Inventering av riksdagsledamöter 2018. --Allexim (diskussion) 24 september 2018 kl. 02.21 (CEST)

@Allexim: Tack för pingningen. Jag är dock fullt upptagen med Bokmässeprojektet, så någon annan (du?) får jättegärna engagera dig i detta ärende. Kanske syns vi på bokmässan (där det nu finns en sparbössa att lägga dina slantar). Välkommen! --Paracel63 (diskussion) 24 september 2018 kl. 12.12 (CEST)

Bra tips om moderaterna! Finns fler namn i andra partier som saknar bild / artikel... --Janwikifoto (diskussion) 24 september 2018 kl. 12.25 (CEST)

@Janwikifoto: Jag är medveten om det men hann inte åtgärda/märka upp alla partier innan Riksmötets öppnande. Dock hann jag kontrollera ytterligare tre partier till innan det började. Det var Centerpartiet (8 av 31 saknade foto, dvs 26%), Liberalerna (7 av 20 saknade foto, dvs 35%) och Kristdemokraterna (11 av 22 saknade foto, dvs 50%). Jag utgick från listan på Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter#Inventering av riksdagsledamöter 2018. Började uppifrån och gick neråt. Därför blev det av en slump partierna i Alliansen. --Allexim (diskussion) 29 september 2018 kl. 09.30 (CEST)

Fundering att relevans = Kvalitet inte statistik

Öppen fri kunskap som Wikipedia får sin trovärdighet genom att referera trovärdiga källor. Borde inte vilka källhänvisningar som uppmuntras att användas av gemenskapen baseras på ett kvalitets tänk istället för statistik? Och att det för en skribent är enkelt att hitta dessa kvalitativa bra källorna? Jag skulle vilja att en liknande process som avgör om en artikel är utmärkt eller ej även fanns för källor kanske med en formaliserad beskrivning se exempel Källa SBL. Idag utan att tydligt förklara kvaliten på använda källor i en Wikipedia artikel i kombination med att en läsare av en Wikipedia artikel inte enkelt kan skaffa sig en uppfattning varför en källa är trovärdig eller ej tror jag slår tillbaka på om Wikipedia uppfattas trovärdigt eller ej. - Salgo60 (diskussion) 20 september 2018 kl. 05.37 (CEST)

Jag ser inget som helst behov av ett dylikt förfarande. Det skulle bara leda till onödiga diskussioner istället för artikelskapande. Tostarpadius (diskussion) 20 september 2018 kl. 07.21 (CEST)

Poängen är att höja kvaliten på artiklarna genom att enklare referera bättre källor och på sikt förbättra Wikipedias trovärdighet. Ser du behov av detta? Om inte så kan vi fortsätta köra på statistik.... - Salgo60 (diskussion) 20 september 2018 kl. 07.47 (CEST)

Nej, Wikipedias trovärdighet är tillräckligt hög som den är. Tostarpadius (diskussion) 20 september 2018 kl. 08.04 (CEST)

För min del får du jättegärna dra igång ett sånt projekt. Om du inte genast får ett stort genomslag på Wikipedia och projketet blir självgående meddetsamma tycker jag du ska skapa projketsidan Wikipedia: Projekt kvalitetsutvärdering källor, redovisa ett upplägg och sen försöka ragga intresserade. Blir det succé och fungerar så får vi se vart det leder. Kanske uppmärkning i artiklarna, kanske en bättre och mer levande sida än Wikipedia:Deltagarportalen/Bra källor.--LittleGun (diskussion) 20 september 2018 kl. 08.10 (CEST)

OBS:Ingen har påstått att statistiken säger något om kvaliteten på källorna. Statistiken är bra och intressant och ändå.--LittleGun (diskussion) 20 september 2018 kl. 08.10 (CEST)

Gällande kvalitet/trovärdighet så anser jag fortfarande att Wikipedias modell hittills varit överlägsen, men att den kan utvecklas: Varje källa ska granskas och utvärderas av varje läsare vid varje lästillfälle. Hittas något fel ska det hojtas till. Den självklara utvecklingen är då att läsare inte ska känna att de bara är läsare. Alla som läser en artikel ska per definition känna att de är en användare som vid varje givet tillfälle kan och har ansvar att granska, förbättra och ifrågasätta.--LittleGun (diskussion) 20 september 2018 kl. 09.42 (CEST)

Det intressanta med Wikipedia är väl mer antalet läsare än kvaliten plus att det börjar finnas artiklar om det mesta (sök test med SKBL kvinnor jag gjorde igår vad mer som finns om varje person i Wikipedia). Känns som Svenskt kvinnobiografisktlexikon (SKBL) blev lite förvånade då jag länkade till statistiken för artiklar i Wikipedia som motsvarar de profiler SKBL skriver om så har Wikipedia +10000 läsare per dag länk deras FB kommentar.

Kvalitet: Jag var på Wikipedia i Köpenhamn i lördags där en av föreläsarna Magnus Pharao Hansen hade gjort en studie hur en artikel utvecklas och även hade funderingar på hur mer strukturerat kvalitetsarbete och att försöka involvera mer kunniga personer skulle vara till gang för kvaliten på Wikipedia - Salgo60 (diskussion) 20 september 2018 kl. 10.49 (CEST)

Hej Salgo60, vi vill förtydliga att vår undersökning absolut inte hade för syfte att uppmuntra gemenskapen att använda eller avvisa vissa källor på grund av deras popularitet. Vänligen, Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 20 september 2018 kl. 14.12 (CEST)

Ok jag förstår bara inte urvalet med ISBN nummer plus tycker källor borde uppmuntras att användas och då särskilt de bästa källorna är min tes men som tidigare skribent sagt så blir nog en diskussion om vilka källor som är bra lite väl yvig på sv:Wikipedia så det kanske är en dum ide.

Kollar jag på den källa jag har bäst koll på Svenskt Biografiskt Lexikon som säkert har ISBN nummer men att det inte syns på Wikipedia då mallar används eller på Wikidata där den har ett eget property så försvinner den helt i statistiken.... är min känsla rätta mig om jag har fel

• På Wikidata är den associerad med en person 7850 ggr
• På Wikipedia med Mall:SBL som används +5000 artiklar
• Den finns som del i Mall:Auktoritetsdata och används på +3973 profiler
• Sökning externa länkar ger + 1809

OT: Jag gjorde som sagt även en SBL test applikation där man kan välja en person och se vilka artiklar en person hittas på i Wikipedia ex. väljer man Arvid Horn så sker en fritextsökning och +300 artiklar hittas (json) min känsla är att i många av dessa skulle fakta kunna källbeläggas med Horns SBL artikel ==> min slutsats är att SBL källan borde ha en statistik på typ 5000 * 10 (artiklar för en person som jag tror skulle kunna källbeläggs med SBL som källa) ==> kanske vi borde ha statistik > 50 000 ggr om inte 250 000 ggr om varje separat SBL persons artikel räknas som en gång...

En variant att förbättra detta vore att användargränssnittet för skribenten förslog källor. Om man i artikeln Mösspartiet stod "på en viss person" exempel Arvid Horn vid redigering att Arvid Horns "bra källor" hämtades från Wikidata som ett förslag exempel SBL, SKBL, Levande musikarv.... exempel vad Wikidata vet om Arvid Horn

• SBL 13807
• Sökning Libris på hans LIBRIS ID 249090
• OCLC Worldcat
• ser vad som finns hos Riksarkivet i hans personarkiv SE/RA/720045
• vad som finns i Britannica
• Uppslagsverket Finnland

lite ung. som mallen Auktoritetsdata idag hämtar saker eller att en fritextsökning gjordes hos Svenskt Biografiskt Lexikon på ordet Mösspartiet som då ger 76 träffar vid sökning på sidan sok.riksarkivet.se/Sbl/Search och kanske kan uppmuntra till att lära sig mer vilka källor ger mervärde.....

- Salgo60 (diskussion) 22 september 2018 kl. 06.40 (CEST)

Jag förstår bara ditt inlägg bitvis. De här båda sakerna tycker jag mig begripa att du undrar över:

1. Hur gör Wikipedia gör urvalet av källor (och hur kan vi då lita på kvaliteten)?

Urvalet av källor görs on-the-fly av Wikipedias användare. Granskning och utvärdering av dessa görs när de läses och kontrolleras. Det kan i teorin verka vara en fullständig katastrof, men praktiskt har det visat sig funka. Då brukar slutsatsen vara att det är teorin som är fel.

2. Hur har källanvändningen räknats ovan?

Det borde inte jag svara på, men jag skulle också vilja veta om jag förstått rätt. Jag är rätt säker på att statistiken hittat alla källor som finns i Wikipedia-mallar, men inte de som anropas från Wikidata utan att vara synlig i Wikitext.

--LittleGun (diskussion) 22 september 2018 kl. 10.14 (CEST)

Hur gör Wikipedia gör urvalet av källor (och hur kan vi då lita på kvaliteten) den biten förstår jag men jag får känslan av att man vill nu ge bättre stöd åt skribenter på Wikipedia genom att peka på olika källor. Det är där jag tycker man bör tänka till lite vilka dessa källor är. Precis som Visual Editor är enormt duktig på att omvandla en URL till en mall så borde det vara lika enkelt att visa upp förslag på bra källor baserat på i vilket sammanhang(kontext) skribenten befinner sig i. wikipedia/Wikidata vet enormt mycket - Salgo60 (diskussion) 22 september 2018 kl. 11.22 (CEST)

Aha, det låter lite spännande. Alltså typ en blänkare "Jag märker att du skriver en artikel om "Demokraternas konvent i Chicago 1968". Har du sett dessa källor:....?". Det normala sättet för mig har varit att jag vill skriva om något som jag läst om eller upptäckt, då har jag en källa sen letar jag fler först och skriver sen, och ideligen måste dessa kompletteras. Så det är klart att ett sånt sökande tjänar på att underlättas. Det är säkert lika enkelt att visa upp källorna som att omvandla en url till mall. Hästjobbet, för att inte säga sisofysjobbet, är såklart att skapa den databasen/kopplingarna, lära "programmet" vad som passar, vad som är en bra källa i det sammanhanget etc etc. Jag tror att en sån grej måste starta i liten skala för ett mycket begränsat ämnesområde. Nästa problem är att skaffa en uthållig kritisk massa användare som vill och kan sköta detta utan att ge upp, och gärna integrera så att materialet uppdateras och utvärderas "on-the-fly". Och säkert en massa annat som jag inte ens är i närheten av att begripa. Men i bland går det. Wikipedia tex startade ju så en gång.--LittleGun (diskussion) 22 september 2018 kl. 13.08 (CEST)

Det är bara en ide.... men Wikipedia borde ha massa kunskap i sig det börjar bli massa artiklar och massa information i Wikidata plus blir Kungliga bibliotekets LIBRIS XL ett bra projekt så kommer galet med möjligheter.... ett riktigt LIBRIS XL tror jag blir lika stort som Wikipedia/Wikidata när det gäller antal ämnen som dom kopplar till alla sina böcker/information....

Wikipedia är också duktiga på maskininlärning så detta borde kunna kombineras för att förstå vad som passar....

Den komponent jag saknar som jag sa ovan är att vi människor värderar källor lite mer systematiskt men som sagt det är frågan hur ett sådant projekt bedrivs och har vi tillräckligt med kompetens på sv:Wikipedia. Föredraget i Köpenhamn var just om mindre folkslag i Amerika och att man började med "fel" källor ett ämnesområde jag har 0 aning om.

Tittar vi på Google så gjorde vi ett experiment i veckan med en gård på Skansen och Google fixade att 20 minuter efter att jag skapade objektet i Wikidata för Älvrosgården att koppla ihop massa bilder dom har för de koordinaterna, koppla ihop recensioner som gjorts andra och visa upp en snygg infobox när man söker se tweet - min slutsats är att tekniken finns och att aktörer som LIBRIS kommer att ha svårt att motivera att dom behövs för katalogisering... trevliga artiklar behövs alltid ;-) - Salgo60 (diskussion) 22 september 2018 kl. 18.24 (CEST)

LittleGun Förra lördagen var jag nere i Köpenhamn och träffade en av skapare av ett Wikidata verktyg Scholia som försöker hjälpa forskare att med Wikidata enklare att hitta publicerade vetenskapliga tidskrifter artiklar om ämnen som zikavirus (Q202864)... känns lite liknande att hitta bra källor för dom som skriver Wikipedia artiklar så det pågår många olika initiativ - Salgo60 (diskussion) 22 september 2018 kl. 21.34 (CEST)

Det låter som en skrämmande utveckling om valet av källor skall styras uppifrån. Fördelen med den fria modellen är att den uppmuntrar kreativitet. Språkversionerna är inte likriktade. Skriver jag om samma ämne på danska och svenska använder jag helst olika material. Helheten blir bättre på det sättet, när vi kompletterar varandra. Tostarpadius (diskussion) 24 september 2018 kl. 08.01 (CEST)

Val är ditt ord förslag skulle jag säga förslag plus som jag ser det som med SBL att genom ha Wikidata egenskaper och dokumentera lär vi oss styrkor/svagheter om SBL som inte ens Riksarkivets heltidsanställda historiker vet. Inget hindrar att rekommendationerna varierar mellan språkversionerna... Jag kopplade igår ihop +1300 personer med Biografiskt lexikon för Finland P3595 som känns som en mycket trevlig svenskspråkig källa att använda och kanske en ny bekantskap för många - Salgo60 (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 07.04 (CEST)

Självklart väljer den som skriver en artikel källorna. Hur skall det annars beskrivas? Detsamma gäller alla som kompletterar den. Vi bör inte redovisa allt som inte använts här. Däremot kan det med fördel göras på Wikidata. Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 07.18 (CEST)

Det finns mer grundläggande problem än avsaknaden av källor. Ändrade precis artikeln om Ingegerd Zetterlund där det i över 2,5 år stått att hon dog i Örebro och att hon blev dödad av en rasande elefant vid Mount Kenya. Sen har någon översatt det hela till norska wikipedia. Verkar som en del inte funderar över rimligheten alls i det de skriver.217.214.147.51 24 september 2018 kl. 11.51 (CEST)

Det är väl inte det minsta orimligt att hon var skriven och bosatt i Örebro när hon dödades av en elefant i Kenya. /Ascilto (diskussion) 24 september 2018 kl. 12.24 (CEST)

Jag förstod att "Örebro" antagligen syftade på var i Sverige hon bodde innan hon åkte till Afrika och förolyckades, men för mig ger motstridiga påståenden utan närmare förklaring intrycket att artikeln är robotskapad eller skriven av en autist som rabblar fakta utan att förstå nånting. Uppgiften att en svensk författare dödats av en elefant i Afrika är dessutom såpass underlig att den lika gärna kunde ha lagts in av ett troll som angett valfri betalartikel som källa, medan författaren i själva verket dött av naturliga orsaker i Örebro. Om innehållet i en artikel inte bildar ett naturligt sammanhang blir det svårt att ta den på allvar.217.214.150.28 24 september 2018 kl. 15.23 (CEST)

Örebro är enligt vad som står i folkbokföringen, och Wikipedia handlar om att återge vad som står i trovärdiga källor. Så uppgiften är helt korrekt och enligt hur vi skriver om sådant. Och inga fler personangrepp nu! Yger (diskussion) 24 september 2018 kl. 15.47 (CEST)

Riksdagsutskott

En rad utskott i Finlands riksdag har svenska namn som är identiska med utskott i Sveriges riksdag. Hur skall detta hanteras? Skall de finländska utskotten behandlas i samma artiklar som de svenska utskotten eller det vara separata artiklar med grensidor? Jag har inget emot att det skapas grensidor, men det alternativet kräver en mycket omfattande omlänkning, då det finns mängder av artiklar om svenska politiker i vilka länkats till artiklarna om de svenska utskotten. Att använda topplänkar anser jag vara uteslutet eftersom vi inte skall ge företräde åt rikssvenska ämnen. /Annika (diskussion) 27 september 2018 kl. 10.43 (CEST)

@Annika64: Handlar det om de fem utskott som har särskiljningen "(Finland)" i Kategori:Utskott_i_Finlands_riksdag?

I så fall har vi 727 artiklar i svwp som länkar till motsvarande artikel utan särskiljning. Dessa sidor kan robotändras till att länka till motsvarande sidor med "(Sverige)" som särskiljare. Och därefter kan grensidor skapas. Oavsett om det skulle vara några fler utskott (med Socialutskottet blir det 811 artiklar) lär det knappast vara mer cirka ettusen svwp-artiklar som behöver länkas om. Det är alltså inget större problem för länkarna inom svwp, men i den mån det finns länkar till sidan utan särskiljning från utanför svwp, till exempel andra språkversioner, kan det där upplevas som en försämring om en länkad utskottssida görs om till en grensida.

--Larske (diskussion) 27 september 2018 kl. 11.05 (CEST)

Tillägg:Att "flytta en sida utan att lämna en omdirigering" bör vi nog vara väldigt restriktiva med när det gäller sidor som funnits en längre tid. Dessa sidor kan ha hunnit länkas från alla möjliga "publikationer" på Internet (och även i verk som inte själva finns allmänt åtkomliga på Internet) och vi vet ju själva hur ledsna vi blir när diverse institutioner gör om sin webbstruktur så att länkar till referenser i svwp-artiklar blir "döda länkar" i tusentals artiklar. Detta talar för "top-länkar" som den som söker efter utskottet i Finland får klicka på för att komma rätt. --Larske (diskussion) 27 september 2018 kl. 11.19 (CEST)

Det gäller i varje fall finansutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, lagutskottet, socialutskottet och utrikesutskottet som i så fall får göras om till grensidor. Jag uppfattar det som att många användare, i synnerhet finlandssvenskar, är starkt kritiska till att rikssvenska ämnen ges företräde./Annika (diskussion) 27 september 2018 kl. 11.23 (CEST)

Är det ingen annan användare som har någon åsikt om hur detta bör hanteras? /Annika (diskussion) 28 september 2018 kl. 21.58 (CEST)

Jodå, men det är ganska bra sagt redan. Eftersom vi inte skall ge företräde för svenska företeelser är särskiljare och grensidor att föredra. Alla framsteg när det gäller att ge en mer komplett bild av Finland och finskt, såväl det finlandssvenska som det finlandsfinska och det sverigefinska, är välkomna, vi ligger efter stort. Det är okej att börja med att höja nivån på finlandssvenska perspektiv men vi glömmer alltför lätt att det finns lika många finskspråkiga i Sverige som det finns svenskspråkiga i Finland. Målet måste vara att Finland blir lika väl beskrivet som Sverige. /Ascilto (diskussion) 28 september 2018 kl. 22.06 (CEST)

Vi bör definitivt ha grensidor. Handlar det inte om mer än tusen länkar kan det till och med rättas manuellt ganska snabbt. Tostarpadius (diskussion) 28 september 2018 kl. 22.09 (CEST)

Tycker det ser ut som Lappland är en grensida och det mönstret är väl gott att följa. -- Hårig banan (diskussion) 29 september 2018 kl. 18.54 (CEST)

Jag har nu infört grensidor för ovannämnda utskott + statsutskottet. Då hoppas jag på en bot-insats för att korrigera länkarna i de många artiklarna om rikssvenska politiker. /Annika (diskussion) 29 september 2018 kl. 00.12 (CEST)

Det är tydligen redan gjort. Det var ju så få att det hade varit direkt roligt att få göra det manuellt. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2018 kl. 08.44 (CEST)

Roligt, ja nu är du rolig. Jag finner det mest urtråkigt speciellt efter de (administratör till ip nummer) som fortfarande inte tar hand om flyttar och ändringar av det tidigare uppslagsordet till förgrening. Jättebra att begära hjälp. Jag tror inte att denna typ av wikilänkar går att fixa med robot om vi med robot menar utan mänsklig koll av varje wikilänk. Eller finns det botar som innehåller kontextkontroll? Kanske med med kategorier som urval? De enda jag har sett som går att fixa med WPClean och inte kolla efteråt är (lsj)botskapade artiklar. Naturligtvis går det att köra AWB, men då finns det möjlighet/behov att kolla och om inte sant göra skip eller ändra texten. Maundwiki (diskussion) 30 september 2018 kl. 18.02 (CEST)

Jag tycker verkligen att det är roligt. Då kan man dessutom göra annat småpet samtidigt. Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 07.32 (CEST)

Hur många artiklar kan man ha i sin bevakningslista?

Finns det någon övre gräns för hur många artiklar man kan spara i bevakningslistan? Jag använder bevakningslistan för att samla artiklar om ämnen som intresserar mig, både på svenska wikipedia, engelska wikipedia och några andra språkversioner. Just nu har jag 4 152 artiklar sparade (antar att siffra gäller svwiki). Ibland brukar jag exportera listan från https://sv.wikipedia.org/wiki/Special:Redigera_bevakningslista/raw. Frågan inställer sig därför, om det finns någon övre gräns. Kommer den till sist börja radera gamla artiklar eller liknande? Undrar också om gränsen kan variera mellan versioner, t.ex. mellan svwiki och enwiki. Tacksam för svar. --Jeff752362 (diskussion) 30 september 2018 kl. 17.36 (CEST)

@Jeff752362: Min erfarenhet (och den börjar kanske bli lite gammal nu om jag ska vara ärlig) är att den tekniska gränsen för hur många sidor du kan ha i din bevakningslista långt överstiger den tidpunkt då din bevakningslista börjar bli ganska saggig och slö. En bevakningslista med många medlemmar blir nämligen så småningom ganska trög att rendera fram. När det tar en minut eller mer att få fram hela sin bevakningslista, så har den blivit ganska oanvändbar. Ett alternativ är verktyget Special:Senaste relaterade ändringar som du kan använda både för listor och kategorier. -- 62.20.170.74 30 september 2018 kl. 17.46 (CEST)

@Jeff752362: Som 60.20... säger upplevde jag att det var tidigare, men jag har en bit över 49000 i min, och den laddar på ca 5 sekunder numera. Taxelson (diskussion) 30 september 2018 kl. 18.44 (CEST)

Jag har 135 000 artiklar markerade och det medför inga som helst problem under normala omständigheter (=uppkoppling i gängse hastighet). Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 06.39 (CEST)

Däremot kan man inte visa fler än ettusen ändringar – är det ett problem får man börja filtrera på namnrymder etc. /Julle (disk.) 1 oktober 2018 kl. 18.48 (CEST)

Den begränsningen gäller bara bland valbara alternativ. Jag ändrar varje morgon i URl strängen för att se på ändringar från kvällen före och då vanligtvis till 1200.Yger (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 19.14 (CEST)

Carl Leopold Sjöberg

flyttar till WP:FF. Taxelson (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 10.34 (CEST)

Kvalitetsmätningen oktober för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 % 2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 % 2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 % 2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 % 2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 % 2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 % 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % 2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 % 2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 % 2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 % 2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 % 2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 % 2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 % 2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 % 2018-10-01 1 1 3 5 1 527 0,33 % Nu A + B C + D E + F 1 804

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Det finns nu fem artiklar med kategorisering och flaggning som inte stämmer överens.

• Hustruförsäljning har under månaden länkats om från hustruförsäljning (Q7999477) till hustruförsäljning (Q1994709) men flaggan för Utmärkt följde inte med i Wikidata.
• Ivar Kreuger flaggas fortfarande som Bra i Wikidata (Ivar Kreuger (Q703091)) trots att den i svwp tappat denna status under september.
• RMS Titanic har så sent som igår kväll fått status {{Rekommenderad}} i svwp, men saknar flaggning för detta i Wikidata (RMS Titanic (Q25173)).
• Ester Blenda Nordström har fortfarande kvar mallen {{Rekommenderad}} trots att den under månaden har mallats som {{Utmärkt}}. Flaggning i Wikidata är rätt.
• Ordstammar i germanska språk har fortfarande kvar mallen {{Rekommenderad}} trots att den under månaden har mallats som {{Bra}}. Flaggning i Wikidata är rätt.

--Larske (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 09.21 (CEST)

Åtgärdade, hoppas att det blev rätt. Sjunnesson (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 17.52 (CEST)

Rösta på förslag på Gemenskapens tekniska önskelista i en vecka till

Hej! Wikimedia Sveriges utvecklarteam har valt att förlänga omröstningen på Gemenskapens tekniska önskelista. Omröstningen är nu öppen i en vecka till, alltså till och med måndagen den 8 oktober. Eftersom några av förslagen inte var tillgängliga under hela omröstningsperioden tycker vi det blir mer rättvist så. Tänk på att även om du inte vill lägga din röst på något av förslagen så är du välkommen att diskutera både dem och själva initiativet – varje åsikt är viktig! Hälsningar, Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 15.00 (CEST)

Kvalitetsmätningen oktober

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Dagens datum är 1 oktober och här kommer som vanligt den första dagen i en ny månad en spännande kvalitetsmätning! Förvirrande har minskat bra och verkar träffa ett "all-time low" rekord :) Även relevans, städa och infoga gick ner, någon minskning ses också i den allmänna kvalitetskontroll-kategorin, fluff och språkvård. Ökningar skedde främst i ouppdaterad och källor. Stort tack till alla som bidragit till kvalitetsarbetet under september, nu tar vi nya tag i en ny månad! Mvh Höstblomma (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 17.31 (CEST)

Veckans tävling Kvalitet bidrog säkert till nedgången i de nämnda kategorierna. Ett stort tack till tävlingsdeltagarna!--Historiker (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 18.35 (CEST)

Veckans tävling - Travsport

Oktober månads första veckotävling dyker ner i ämnet travsport. Just nu ligger en stor förslagslista på artiklar som behöver skrivas och det finns massor med sidor att utöka. Välkommen att vara med och tävla under vecka 40. Kuriosatempel (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 07.30 (CEST)

Kategorisering av efternamn

Bland annat jag har ifrågasatt hur vi kategoriserar efternamn som svenska (eller tyska eller amerikanska eller...) Ska kategorin baseras på språket eller i vilken nation det finns mest medlemmar? Eller kanske i vilken land det finns mest prominenta medlemmar? Ska vi kategorisera ett efternamn som svenskt för att det bärs av många svenskar? För att det bärs av en enda svensk? Är tex efternamnet Lewenhaupt svenskt för att det är efternamnet på samtliga medlemmar i den äldsta svenska adelsätten, och kanske ingen tysk? Eller kan en svensk ätt/släkt ha ett icke-svenskspråkigt namn? Är Khan ett svenskt namn? Eller Vreeswijk? Är Lindgren ett amerikanskt namn eftersom det bärs av lika många amerikaner som svenskar? Diskussionen har förts framförallt på Wikipedia:Problematiska kategorier/Svenska efternamn, men inleddes på Diskussion:Bruch. Vi är få som uttalat oss, åsikterna diametralt skilda och övertygelsen stark. Titta in och tyck något klokt!--LittleGun (diskussion) 30 september 2018 kl. 07.50 (CEST)

Efternamn skall kategoriseras efter språk. Det är ord. Tostarpadius (diskussion) 30 september 2018 kl. 07.55 (CEST)

Jag håller med i sak, men snälla, försök att inte vara så kategorisk (oavsiktlig ordvits). Det är inga naturlagar vi talar om. Frågan är: "Vad vill vi med kategoreierna "Svenska efternamn" på svenskspråkiga Wikipedia. "Skall" har väldigt lite med saken att göra. "Är ord" också; efternamn som ord kan kategoriseras på olika sätt.--LittleGun (diskussion) 30 september 2018 kl. 08.56 (CEST)

Det finns väl också andra namn som är knepigare. Har tidigare varit inne på Möller som kan vara både sydsvensk dialekt och plattyska. Berg kan vara både tyska och svenska. Vet inte vad Tostarpadius menar, efternamn är inga ord, de är namn och inte på något språk. De kan ha betytt något från början men det behöver inte vara kopplat till något specifikt språk.FBQ (diskussion) 30 september 2018 kl. 10.07 (CEST)

Hur vi än kategoriserar finns gränsdragningsproblem och ibland skulle efternamn kunna kategoriseras i flera språk. Sarri som både är italienskt och samiskt till exempel. Möller skulle jag då föreslå är svenskt, danskt och tyskt. Men frågan är vad vill vi? Och det är bättre att föra diskussionen på ett ställe:Titta gärna in på Wikipedia:Problematiska kategorier/Svenska efternamn.--LittleGun (diskussion) 30 september 2018 kl. 10.21 (CEST)

Jag har redan vidareutvecklat mitt svar där. Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 06.41 (CEST)

Vill bara lägga till att även om många personnamn inte är förknippade med enbart ett språk så är de fortfarande ord, nämligen egennamn, som är en typ av substantiv. Detta utläses t.ex. syntaktiskt, fonologiskt eller ortografiskt. Språktillhörighet och etymologisk härledning har ingen betydelse för deras status som ord. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 2 oktober 2018 kl. 14.30 (CEST)

KB meddelar: Porträttkatalogen – nu tillgänglig för alla!

KB meddelar: Söker du en fröken, en kung, en varietéartist eller helt enkelt "Gubben Abraham"? Tidigare var det bara KB:s personal som kunde bläddra i bibliotekets 50 porträttkataloger. Nu kan du själv gå på jakt i dem, direkt på nätet! Se: Kungl. Bibliotekets blogg //--Bulver (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 19.16 (CEST)

InternetArchiveBot

Roboten Användare:InternetArchiveBot gör väldigt mycket bra, men denna typ av fel har förekommit i över 2 månader. Jag rapporterade det här och det visade sig redan vara känt. Är det samma version av boten som körs på alla Wikipedier? Om inte, kör vi den senaste versionen eller behöver boten uppdateras? --Bensin (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 00.21 (CEST)

If this is a serious issue, then I will shut it off until the update is ready. Due to circumstances in real life, I’ve been held up with deploying beta10. Should I shut it off?—CYBERPOWER (Diskussion) 2 oktober 2018 kl. 01.08 (CEST)

When the bot has been updated, will it retroactively correct the mistakes it is making now? I suspect it is not designed to do that. So it may be better to shut it off until after the update. But please know that I very much appreciate the bot's work and that I am eager to see it running again. Thank you! --Bensin (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 19.10 (CEST)

Yes it will.—CYBERPOWER (Diskussion) 2 oktober 2018 kl. 22.34 (CEST)

Vilken faktaruta ska ha företräde? Med eller utan Wikidata?

Jag brukar använda Mall:Faktaruta militärperson i de biografier om svenska militärer som jag arbetar med. Jag noterar dock att i en del redan befintliga biografier används Mall:Faktamall biografi WD. Nu saknas det ju militära parametrar i den mallen, vilket innebär att faktarutan inte kan fylla samma informativa roll som i de biografier där "Mall:Faktaruta militärperson" används. Jag undrar därför: Vilken mall ska ha företräde? Den specifika militärmallen eller den mer allmänt hållna Wikidata-mallen? Och får man byta ut Wikidata-mallen (utan att det uppstår dålig stämning hos andra användare) i biografier mot militärmallen om man har ytterligare information som därigenom kan läggas in? Jag är tacksam för vägledning i frågan! FranzGall (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 15.32 (CEST)

Gör det du känner dig tryggast med är mitt råd. Tror du att Wikidata skulle kunna lösa problemet så men vet inte hur

• frågar du andra hur detta kan göras alt. lägger en kommentar på diskussionssidan
• ger synpunkter på Mall:Faktamall biografi WD så att mallen kanske kan bli bättre

Vill du att andra språkversioner skall dra nytta av ditt arbete så försöker du få ordning på Wikidata är mitt råd se exempel hur extern källa Biografiskt lexikon för Finland där dom nu kan uppdatera sina biografier med korrekt datum från Wikidata/Wikipedia eftersom någon gjort det jobbet i Wikidata...

Jag tror rent generellt att Wikipedia mår bra om det uppdateras det är många profiler som behöver lite omsorg med eller utan Wikidata... - Salgo60 (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 16.01 (CEST)

@FranzGall: En mer "specialiserad" mall som {{Faktaruta militärperson}} är ofta bättre än {{Faktamall biografi}} i artiklar om något för vilket det finns en specifik mall, till exempel militärer. Den generella {{Faktamall biografi}} kan användas i alla biografier. När det gäller {{Faktamall biografi WD}} är det en "variant" av {{Faktamall biografi}} som hämtar sina data från Wikidata om man inte särskilt anger någon parameter med ett "lokalt" värde. Det handlar alltså inte om "med eller utan Wikidata" utan om "generell eller specifik" mall. --Larske (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 16.09 (CEST)

Utmärkt, tackar för svar! FranzGall (diskussion) 3 oktober 2018 kl. 03.01 (CEST)

@FranzGall: är personen adlig (vanligt förr), så kan du även använda mallen {{Adlig}} som har samma miltära funktioner under sektionen Militärtjänst. Dan Koehl (diskussion) 3 oktober 2018 kl. 17.18 (CEST)

@Dan Koehl: Aha, tack för tipset! FranzGall (diskussion) 3 oktober 2018 kl. 18.43 (CEST)

Kommunvalet 2018

Jag vet inte var ni tar upp liknande diskussioner, men jag kan rapportera att jag gått igenom alla kommunartiklar i Kalmar, Jönköpings, Östergötlands och Västernorrlands län och där uppdaterat mandattabellerna. Det vore dumt om många av oss håller på och springer i samma artiklar med samma sak. Det finns i många av dessa artiklar annat som inte är uppdaterat ännu och vissa saker (som val av nya nämndsordföranden) är nog långt ifrån klart ännu. Exakt alla kommuner är inte färdigräknade ännu, och ännu mer ser ut att återstå i Landstingen/Regionerna. -- Hårig banan (diskussion) 22 september 2018 kl. 09.50 (CEST)

Lista med kommunartiklar som har en rad för 2018 i mandattabellen. (just nu 118)

Efter ytterligare en vecka har antalet ökat till 211. --Larske (diskussion) 29 september 2018 kl. 10.36 (CEST)

Lista med kommunartiklar som saknar en rad för 2018 i mandattabellen. (just nu 172)

Efter ytterligare en vecka har antalet minskat till 79. --Larske (diskussion) 29 september 2018 kl. 10.36 (CEST)

Listorna kanske kan vara till hjälp för den som vill bidra med att komplettera artiklarna med uppgifter om antalet mandat.

--Larske (diskussion) 22 september 2018 kl. 10.25 (CEST)

Nu är samtliga kommunartiklar uppdaterade med mandatfördelningen efter valet 2018. --Larske (diskussion) 4 oktober 2018 kl. 13.36 (CEST)

Utmärkt! Bra jobbat. /Portunes (disk) 4 oktober 2018 kl. 13.38 (CEST)

Det verkar ha gått trögt med sluträkningen för kommunalvalen. Först för några timmar sedan blev det sista distriktet, Uppsamlingsdistriket, klart i Torsby kommun som därmed blev näst sista kommun. För den sista kommunen, Hammarö kommun verkar sluträkningen ha fastnat med fem av tio distrikt klara. Kan möjligen ha något med polisanmälningen om misstänkt valfusk att göra. --Larske (diskussion) 23 september 2018 kl. 01.11 (CEST)

Artiklar som består av mallar

Artiklar som består av mallar är svåra att redigera för gemene man. Det bör därför undvikas utom när det finns mycket goda skäl för att använda dem (som exempelvis för befolkningstal). Tostarpadius (diskussion) 27 september 2018 kl. 00.33 (CEST)

En variant är att skapa en mall/knapp som man lägger på sidan(eller vi incheckning) att jag behöver hjälp med Wikidata för den här artikeln dvs. du visar att du förstår Wikipedias målbild med kunskap för alla och att fri öppen kunskap måste verifiera med källor. Sedan kan någon WD nerd fixa till det i Wikidata ... - Salgo60 (diskussion) 27 september 2018 kl. 06.23 (CEST)

En knapp och enkel hjälp i all ära, det låter vettigt som ett mellansteg. Men, jag kan inte tänka mig att det blir bra utan bättre integrering mellan Wikidata och Wikipedia och att det måste vara dit vi ska sträva. Ofta jämförs med bilder som finns på commons, men det är bara ett objekt, som enkelt kan tas bort, byta bild går också att göra utan att synbart lämna Wikipedia. Språklänkarna är ett objekt, där man inte behöver lämna Wikipedia för att lägga dit. Ska de ändras hamnar i en, för icke-nördar- fullständgt obegriplig "vy", som egentligen är ett eget projekt, Wikidata. Jag menar att det måste gå att redigera Wikidata på/ Wikipedia, utan att det kräver en massa nördkunskap om vad "etikett", "instans av" och sånt är om en sån här integration ska bli lyckad. Sen måste nördarna få ordning på källkrav och sånt när stora mängder data hanteras utan problematisering som går att göra i text. Men det är en annan fråga.--LittleGun (diskussion) 27 september 2018 kl. 07.12 (CEST)

Jo men Wikidata är så mycket mera. För mig är det ett helt nytt sätt att se på information. Du kan berätta att en bild avbildar en byggnad, att den är målad vid en plats, vilka material målningen är gjord i och vilka personer etc. etc. så jag förstår din tanke men möjligheterna är 1 000 gr större än språklänkarna och tyvärr är det inte enkelt ...

• Exempel Triumfbågen vid Drottning Kristinas kröning. (Q56753639)
  • Tillägnad Kristina av Sverige (Q52937)
  • Skapad av Jean Marot (Q3173416)
  • Samma som gamla LIBRIS 8432666 nya Libris XL j1trx5gv47c8gp3
  • Samma som Suecia 001922385
  • Samling Suecia antiqua et hodierna (Q1235150)
  • Platsen är Stockholm som Riksarkivet TORA kallar 569
  • Material typ etc...
  • men har även en vag koppling till Museet_för_drottning_Kristinas_kröningsekipage

Jag är inte alls trygg hur detta görs på bästa sätt men tänkte åka förbi KB idag och lära mig mer se T205419

- Salgo60 (diskussion) 27 september 2018 kl. 07.37 (CEST)

@LittleGun: Det finns ambitioner att du ska kunna redigera Wikidata från Wikipedia. Det har tillochmed gjorts försök i den vägen. Så långt jag hängt med, så har väl resultaten varit lite blandade. Den förruttnelse som Salgo beskriver i Wikipedia, finns det risk för även på Wikidata. Den risken är oftast som störst där olika Wikipedia-versioner har olika visioner om vad ett objekt handlar om och hur Wikidata används bäst. Inställningen att främst använda Wikidata för Interwiki är nog det som främst bidrar till rötan. Inom Taxomomin finns det hökar som övervakar varje liten ändring som sker. Det är kanske bra för Wikidatas integritet, men riskerar vara förödande för samarbetsklimatet. -- 62.20.170.74 27 september 2018 kl. 10.38 (CEST)

Den förruttnelse som Salgo beskriver i Wikipedia, finns det risk för även på Wikidata. japp men rätt implementerad kommer vi nog i Wikidata se när vårt data avviker från trovärdig källa dvs. vi kan snabbare fånga upp avvikelser ... tyvärr känns det som om Wikidata är långt före dom flesta och aktörer som Digisam enligt en rapport jag läste "Rapport från projektet Aggregering och länkad data" verkar fortfarande bara vara diskussioner och inget praktiskt ... man blir lätt tårögd att Wikidata fyller 6 år i oktober medans Digisam föddes 2012 ... Wikidata har +100 miljoner objekt och förstår jag rätt så funderar Digisam fortfarande om dom skall sätta spaden i jorden dvs. om "yesterdays weather" avgör framtiden så kommer Wikidata inte få mycket hjälp av myndigheterna att bli bättre - 27 september 2018 kl. 14.27 (CEST)

Gott så, jag förstår att det finns utmaningar. Jag menar att de måste antas, eller så minskar vi ner på ambitionen. Jag förstår också att man kan använda Wikidata till en massa sexigt utanför projektet Wikipedia. Fortsätt med det och det är inte säkert att Wikidata blir en frälsare för Wikipedia, men det betyder inte att det förbrukar sin plats som Wikimedia-projekt.--LittleGun (diskussion) 27 september 2018 kl. 11.31 (CEST)

Se Wikidata som nästa generation av Kategorier att du kan precis som med kategorier placera artiklar i en "låda". Wikidata "lådan" kan också säga att den här artikel passade i denna låda 1910-1965, att detta styrks med källa xxx, att efter 1965 så gäller "låda" zzz plus att du nu kan med "samtidighetskravet" ifrågasätta varför en personen som dog 1965 placeras i en låda som inte "fanns" då - Salgo60 (diskussion) 27 september 2018 kl. 14.27 (CEST)

Jo det talar emot. Antar att du förstod argumentet för att använda Wikidata och att du nu bytt argument. Larske brukar argumentera för och säga att man gör något som kommer till nytta på alla språkversionerna. Hade Wikipedia haft en tydligare målbild som vi alla delar så hade det nog varit mera självklart att jobba med Wikidata är min tro. - Salgo60 (diskussion) 27 september 2018 kl. 05.51 (CEST)

Ja, den målbild Du har som vision ser jag som rena mardrömmen. Vi bör slå vakt om språkversionernas självständighet. Tostarpadius (diskussion) 28 september 2018 kl. 22.04 (CEST)

Tråkig attityd du har Tostarpadius det känns som alla oneliners är mer en rädsla för att tänka utanför "din klipp/klistra låda" och att du ser Wikipedia som din egen blog/skrivstuga som ingen skall röra ... och att allt är bra som det är

• Hoppas du inser problemet jag pekade på ovan att då "SBL" ruttnar så ruttnar även sv:Wikipedia. Har du någon lösning på detta?
• Vad din senaste oneliner "rena mardrömmen" syftar på vet du nog knappt själv.
  • med vision/målbild syftar jag på något som ex. wikimediafoundation.org uttrycker. Visionen bryter man sedan ned till olika delar som man är överens om så att sv:Wikipedia springer åt samma håll och inte drunknar i osammanhängande oneliners ... Som mer skrämmer bort folk än skapar trovärdighet
    • Wikidata är här ett ypperligt verktyg att lösa VISSA problem genom att vara en databas med enkla fakta som kan
      • göra det enklare att hantera problem som att "SBL" ruttnar och att sv:Wikipedia inte dras med i fallet
      • att mha verktyg som ex. squid även dela information på "mindre" Wikipedia språk eller ge tillgång till fakta om ämnen som normalt inte beskrivs på detta språk exempel Harriet Bosse (Q1807081) på esperanto, arabiska, zh-SG, hindi
      • att Wikidata/Wikipedia pga av sitt stora antal artiklar skulle kunna knytas närmare ex. Kungliga bibliotekets LIBRIS XL. Jag har en vag tanke att LIBRIS XL kategorisering som idag känns nästan tragisk jmf med vad som skulle kunna göras se tweet skulle kunna "luta sig" mot Wikipedia/Wikidata dvs. att dom klassificerar sina böcker med ämnen som finns i Wikipedia/Wikidata ==> att hitta vilka böcker/informationskällor som finns för en "Wikipedia artikel" vore enormt enkelt ...

med hopp om en mer mogen debatt på Bybrunnen med mer tanke och omtanke - Salgo60 (diskussion) 30 september 2018 kl. 08.46 (CEST)

Jag håller inte alls med Tostarpadius om att det finns någon mening med att språkversionerna ska vara annorlunda. Därför blev jag mycket glad igår när en idé om ett Wikipedia på ett abstrakt språk lanserades. Effekten: "This would make current Wikipedia editors about 100x more productive, and increase the content of Wikipedia by 10x. For billions of users this will unlock knowledge they currently do not have access to."[2] är så stor att nästan alla andra projektförslag bleknar i jämförelse. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 september 2018 kl. 09.28 (CEST)

Om det inte finns någon poäng med att vi har självständiga språkversioner kan vi ju lägga ned dem. Då räcker det med att lägga in mallar på Wikidata som kan förvandla uppgifterna där till artiklar på olika språk. Allt arbete vi lagt ned under snart två decennier på att skriva läsvärda sidor på god svenska har varit förgäves. Men vi har något nytt som passar in i den digitala revolutionen ... Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 06.28 (CEST)

PS: Om det är någon som radar upp oneliners som skrämmer bort folk är det Du, Salgo60. Ditt senaste inlägg kryllar av dem. Låt oss bygga vidare på det vi redan har – ett uppslagsverk med hög kvalitet – istället för att riva ned många års arbete. Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 06.33 (CEST)

Ett typiskt skräckexempel på en vision som är en mardröm är det projekt som Ainali lyfter fram. Jag är glad att jag inte läste om det igår kväll. Då hade min nattsömn störts. Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 06.59 (CEST)

Nej, arbetet har inte varit förgäves. Dels har en gigantisk mängd nytta redan fåtts från det vi har skrivit, dels har vi lärt oss en massa meta-erfarenheter under tiden. Och framförallt kommer det att kunna återanvändas i en abstrakt språkversion. Är det något som vore en digital revolution är det att kunna skriva på sitt modersmål och ändå nå ut till hela världen med vårt wikiarbetssätt. Wikidata är något annat än det jag pratar om och det finns inga visioner för det som skulle göra det så bra att det skulle kunna ersätta alla språkversioner med mallar på det sättet du målar upp. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 oktober 2018 kl. 08.02 (CEST)

Jag kommer att med näbbar och klor kämpa emot en sådan utveckling. Likriktning är risken med globaliseringen. Hittills har Wikipediagemenskapen internationellt visat att det inte är en nödvändig följd. Så hoppas jag att det kommer att fortsätta att vara. Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 12.34 (CEST)

Tostarpadius jag hoppas du fattar att Wikidata INTE har med likriktning att göra utan att få ordning på kvaliten/förruttnelser för enklare fakta född,död.... hur olika saker belyses i artikeln finns INTE i Wikidata jmf med kategorier att WIkipedia kategorierna styr inte innehållet i artikeln. Fördelen med Wikidata är att det löser alla problem som ni verkar ha med hur man skall kategorisera - Salgo60 (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 13.43 (CEST)

@Salgo60: Wikidata i sig handlar inte om likriktning, det är sant. Jag stöder projektet. Det kan dock användas för att göra språkversionerna mer lika vandra. Att använda det för kategorisering är direkt olämpligt. Det jag är mest rädd för är dock det fruktansvärda perspektiv Ainali målar upp. Då är det slut med självständiga Wikipedior. Det är det jag kommer att strida mot med alla till buds stående medel. Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 14.55 (CEST)

"kategorisering är direkt olämpligt" nix ... de problem ni håller på med att lösa med kategorier uppfattar jag som ni försöker bestämma innan vad användaren vill veta ex. om ett namn är italienskt eller svenskt etc ... jmf hur Anders (Q8843357) kan beskrivas i Wikidata ==> att du har bättre möjligheter med en databas som kan lagra flera parametrar/dimensioner... sedan kan användaren själva bestämma hur han/hon vill kategorisera det hela. Hur användargränssnittet skall vara för läsaren vill jag inte sia om ...

Jag gissar det Ainali pratar om är att hitta en lösning på den galna orättvisa som finns i världen där fri öppen kunskap skulle kunna göra underverk ... Tidigare i år var jag på Diversity konferensen i Stockholm och satt bredvid 2 tjejer från Ghana. Deras största problem var att internet var för dyrt dvs. det fick gå till ett ställe och köra wikipedia ... skulle Wikipedia kunna hjälpa dom så tycker jag det är magiskt samma med att bevara minoritetsspråk och där skulle Wikidata/meta språk/?? var en väg ... såg igår en siffra på att Wikipedia stödjer över 300 språk så det är en enorm utmaning ... - Salgo60 (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 15.42 (CEST)

Det är mycket obehagligt att komma tillbaks till den här diskussionen och inte bara mötas av ett, utan två hot om våld. Nu är jag inblandad i den här diskussionen själv, men jag hoppas att någon annan administratör kan göra en bedömning om det här samtalsklimatet är okej. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 oktober 2018 kl. 19.41 (CEST)

Stopp och belägg. Polariseringen är total i den här diskussionen, som så ofta annars med tanke på inblandade, men inga överord har använts och ingen har hotat med våld. Någon sorts balans måste eftersträvas även om man känner sig trampad på tårna. Känner man starkt motstånd mot en viss utveckling, så måste man få uttrycka det (även om jag själv är oenig med användaren ifråga). /Ascilto (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 19.51 (CEST)

Det är utvecklingen jag bekämpar, inte enskilda personer. Tostarpadius (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 00.14 (CEST)

Utvecklingen drivs av enskilda personer, det är inget som händer automatiskt. Om du använder militära begrepp om utplåning får du räkna med att folk blir rädda. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 oktober 2018 kl. 07.53 (CEST)

Den framtid Du och Salgo60 målar i så ljusa färger skrämmer mig. De medel som står till buds här är enbart verbala. Tostarpadius (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 08.41 (CEST)

säg till om du vill lära dig mer om detta så får du bättre verktyg att förstå så blir det enklare att diskutera och kanske mindre "verbala oneliners"... exempel på mervärde Wikidata kan ge då exempelvis Biografiskt lexikon för Finland ruttnar pga av att dom inte har koll på när folk avlider se lista från Wikidata och jämför. Samma problem med mismatch hittar du i dialogen med Naturvårdsverket och en mismatch med UN Environment World Conservation Monitoring se Task T205847. Larske pekade på bra artikel om problemet "The lag effect in the World Database on Protected Areas" dvs. det jag kalla ruttnar ... - Salgo60 (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 13.41 (CEST)

@Salgo60: Sluta behandla mig som mindre vetande. Min oro handlar inte om att jag inte förstått, den handlar just om att jag insett vidden av Dina så kallade förbättringar. De kommer att förvandla Wikipedia till oigenkännlighet. Det är nog dags att vi blir ett världsarv för att undgå detta fruktansvärda öde. Tostarpadius (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 17.17 (CEST)

Ge gärna exempel vad du förstått blir oigenkännligt jag förstår inte vad du syftar på - Salgo60 (diskussion) 2 oktober 2018 kl. 22.19 (CEST)

Hela uppslagsverket förvandlas till sin karaktär. Du anser ju att traditionella artiklar inte hör hemma i den digitala världen. Tostarpadius (diskussion) 3 oktober 2018 kl. 01.00 (CEST)

OK Tror du det så förstår jag att du blir upprörd... - Salgo60 (diskussion) 3 oktober 2018 kl. 07.32 (CEST)

Det Du skriver är svårt att tolka på något annat sätt. Tostarpadius (diskussion) 4 oktober 2018 kl. 03.56 (CEST)

Jag tror som sagt att du saknar verktyg i verktygslådan för att se möjligheterna ... Biografiskt lexikon för Finland blev i alla fall glada igår att vi påpekar att deras data ruttnat se tweet. Det är ingen som sagt att detta är lätt utan snarare tvärtom extremt utmanande. Det jag såg i Berlin på Wikidata 5 år är att dom flesta låg på nivå doktorerat i Teknisk Fysik ... vilket kan kännas lite jobbigt och att det lätt blir att dialogen drabbas av Dunning–Kruger effekten - Salgo60 (diskussion) 4 oktober 2018 kl. 08.11 (CEST)

Jag är helt ointresserad av dessa så kallade möjligheter. Det viktiga är att vi skriver läsvärda artiklar. Tostarpadius (diskussion) 4 oktober 2018 kl. 21.19 (CEST)

men är du helt ointresserad och inte vill sätta dig in möjligheterna utan hellre vill skriva artiklar så förstår jag inte logiken varför du 22 ggr kommenterar i en diskussionstråd om "Wikidata har samtidighetskrav" det känns respektlöst ... - Salgo60 (diskussion) 5 oktober 2018 kl. 06.19 (CEST)

Om Du inte vill förvandla Wikipedia till oigenkännlighet utan vill ha kvar artiklarna förstår jag inte varför Du har varit så angelägen att svara mig varje gång med nya hugskott. Det ligger i mitt intresse att få stopp på vissa saker som i mina ögon riskerar att riva ned istället för att bygga upp. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2018 kl. 07.55 (CEST)

Huvudsidan - 48 miljoner artiklar på Wikipedia

Wikidata items map with difference, March 2018 to October 2018

På den danska huvudsidan nästan överst står det idag följande text:

"Der findes nu over 48 millioner artikler på Wikipedia, hvoraf 240.266 er på dansk.".

Att det finns mer än 48 miljoner artiklar på Wikipedia är verkligen en imponerande siffra, vilket jag tycker att borde framhållas även på den svenskspråkiga huvudsidan. Vad tycker ni andra? --Allexim (diskussion) 3 oktober 2018 kl. 16.57 (CEST)

Jag håller med. Dan Koehl (diskussion) 3 oktober 2018 kl. 17.13 (CEST)

Spännande en annan imponerande siffra är antalet läsare som borde få fler att vara intresserade att bidraga och ge en tankeställare....

• Exempel
  • artiklar vi kopplat till Svenskt Kvinnobiografiskt lexikon har över 11 000 visningar per dag på sv:Wikipedia se massview verktyget
  • artiklar vi kopplat till Svenskt biografiskt lexikon har på sv:Wikipedia över 23 000 visningar per dag i år länk

- Salgo60 (diskussion) 3 oktober 2018 kl. 17.32 (CEST)

Annan mycket bra visualisering av Wikipedia/Wikidatas "totala" täckning visar denna blog som publicerades idag som visar punkter på jordklotet hämtade från Wikidata. 4 million nya punkter har tillkommit på 6 månader men många platser är fortfarande ödsliga.... kartan visar också tydligt att Wikipedia behöver global spridning....

-Salgo60 (diskussion) 5 oktober 2018 kl. 14.07 (CEST)

Veckans tävling - Ryggradsdjurens utbredning

Var lever dessa djur som syns på bilderna? Det får vi förhoppningsvis veta när nästa veckans tävling har många deltagare. Tävlingen är alltså inriktad på ryggradsdjurens utbredning. Alla är välkomna! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 5 oktober 2018 kl. 15.31 (CEST)

• 
  Phreatichthys andruzzii
• 
  Rhaebo guttatus
• 
  Dasia olivacea

 Gillar Deryni (diskussion) 5 oktober 2018 kl. 19.11 (CEST)

Naturreservat i Sverige

Sv:wp har nu artiklar om alla de 4895 som naturvårdsverket klassat så per 1 augusti i år. Wikidata laddades först (av Larske och AliciaFagervingWMSE) och Ascilto och jag har sedan lagt in infoboxar i existerande artiklar och skapat nya (blev över 3000). Då Länsstyrelserna redan har haft bra artiklar om reservaten hade jag inte väntat mig så mycket mervärde för läsaren, men det blev mer än jag trott:

• Upplägget av denna info hos Naturvårdsverket och länsstyrelserna har gjorts om, och förutom att ge länkröta har de inte orkat fullfölja ändringen så för omkring 1000 reservat kan nu en läsare bara hitta info om den via googlesökning i Wikipedia
• De båda myndigheterna har inte visat upp samma värde på när reservaten bildades och dess areal. Wikipediaartiklarna är här mer tillförlitliga
• I kölvattnet av de nya artiklarna har andra lagt upp bilder, jag tror det nu är över 200 som laddats upp, mest i Skåne av Jochr.denna lista som visar andelen med bilder per län tycker jag är intressant, över 50%i Skåne och bara 5% i andra

Intressantast och mest givande för mig är dock vari själva WD-fieringen: hopkopplingen, Wikidataobjekt till Wikipediaartiklar. När kopplingen finns på plats ger de två en boost till stadgan och kvaliteten i båda systemen, när kopplingen saknas eller fel, öppnar det upp för ruttnande data (som jag också observerat). Detta sortiment liknar andra jag gjort Wd-fiering för, för 80-90% är kopplingen rättfram och 1-1, men för de sista är detta mycket krångligt reda upp och ofta kan det behövas båda skapas och delas WD objekt och Wikipedia artiklar för att få till en korrekt koppling. Jag kommer nu lämna detta sortiment, men min tro på wikidata är kraftigt förstärkt, och jag hoppas nu snart kunna med Salge göra en sådan för församlingarna i svenska kyrkan med koppling till kyrkoarkiven. Tänk att via Wikipedias församlingsartiklar med en knapptryckning få upp innehåller i gamla kyrkoböcker, info om historiska kartor mm!Yger (diskussion) 4 oktober 2018 kl. 15.32 (CEST)

Imponerande! Och som jag skrev till dig för någon månad sedan så skulle ju dessa artiklar snart skapa ett mervärde, och det tog ju inte lång tid... Även nästa projekt låter jätteintressant. Mvh Adville (diskussion) 4 oktober 2018 kl. 16.09 (CEST)

Skitbra jobbat från samtliga! Ljuvlig (diskussion) 4 oktober 2018 kl. 16.19 (CEST)

 Gillar /ℇsquilo 4 oktober 2018 kl. 16.55 (CEST)

Det är generöst av Användare:Yger att nämna min insats, men den är högst blygsam. Yger står nog för 99 % av arbetet. Däremot måste Användare:Larske omnämnas, denne har gjort en ovärderlig insats för synkroniseringen mellan svwp och WD samt inte minst för felsökningen. /Ascilto (diskussion) 4 oktober 2018 kl. 17.01 (CEST)

Kvantitativt gjorde du mycket mindre, men du är kunnigare än jag i hur saker bör vara i artiklarna. Jag har tagit till mig hur du löst saker i de artiklar du fixat och de återkopplingar du givit har alltid varit relevanta. Så du har en stor del i att resultatet kvalitativt blivit rimligt, tack! (och Larske insats har varit helt ovärdelig, utan hans insatser hade det aldrig blivit något)Yger (diskussion) 5 oktober 2018 kl. 08.55 (CEST)

Bra jobbat! Bra överblick i katalogerna! Det sporrar till en fotosafari i "mitt län". 2A00:801:2C0:99AC:C57D:FE2E:9470:4BA6 4 oktober 2018 kl. 19.06 (CEST)

Att illustrera naturreservat är en väldigt trevlig form av Wikipediaengagemang. Det ger många tillfällen att komma ut i vår fina natur med kameran. Rekommenderas! // jorchr 4 oktober 2018 kl. 20.29 (CEST)

Stort tack för de insatserna!--Historiker (diskussion) 4 oktober 2018 kl. 20.46 (CEST)

Respekt berättade för den skridskoklubb där jag är med www.sssk.se om detta och dom blev genast intresserade dock var det primära att lära sig mer om fågelskyddsområden, så nu kanske jag "åker dit" på att koppla detta till deras kartor ;-) Yger du borde sprida denna lärdom till dom myndigheter du pratat med eller vi borde haft kontakt med. Fundering/Fråga Axel_Pettersson_(WMSE) borde inte Wikimedia Sverige ha en dialog med www.digg.se vilket typ av informationsförsörjning sv:Wikipedia förväntar sig få av myndigheterna och ge feedback typ denna som Yger ger på Bybrunnen som jag antar aldrig når till dom. Skall DIGG bli bäst i klassen så är det även att att se till att förse Wikipedia med bra information som har 90 miljoner visningar/månad tycker jag

Det känns lite spännande vad framtiden landar i.... kommer det nu att dyka upp 4895 Svenska Naturreservats artiklar på alla Wikipedias +300 språk ==> + 1 468 500 artiklar ;-)

- Salgo60 (diskussion) 5 oktober 2018 kl. 04.26 (CEST)~

Jag har haft kontinuerlig kontakt med naturvårdsverket och gav dem en sammanfattning per mail över vad jag kommit fram till med fokus på deras saker (och med erbjudande att berätta om detta i ett möte). Jag har också nu lagt in en blänkare över detta med fokus på glaminstitutioner på Facebooksidan för svenskspråkiga Wikipedia. Mer avser jag inte göra.Yger (diskussion) 5 oktober 2018 kl. 08.55 (CEST)

Här är ett typexempel på sådant som Wikidata är bra till. Däremot förstår jag inte varför Salgo60 genast föreslår att externa aktörer skall blandas in. Wikipedia fungerar bäst när vi är självständiga i relation till myndigheter och företag. Ideella insatser är den framgångsrika modellen. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2018 kl. 08.01 (CEST)

Tostarpadius självständig iform av vad som presenteras är viktigt. Externa aktörer blandas in då dom "äger" informationen och Wikidata behöver den men vi inte kan komma åt den. Ett exempel jag driver nu är att få Riksarkivet berätta när nya NAD nummer till kyrkoarkiv skapas se T199862 så vi kan uppdatera. Idag saknar +440 församlingar ett NAD arkiv dvs. WIkidata Nationell Arkivdatabas Referenskod (P5324). Tyvärr är det enormt segt att kommunicera med Riksarkivet. Jag har träffat folk i Växjö om detta och väntar på reaktion. Jag var även i Skövde hos en privat aktör Arkiv Digital och deras data fick jag 20 minuter senare T204230 vilket vi använder nu till att stämma av Wikidata med - Salgo60 (diskussion)

Annat exempel Larske har haft med UNEP-WCMC dvs. FN och hur FN har samma problem att få korrekt data som Wikidata se artikel - Salgo60 (diskussion) 5 oktober 2018 kl. 11.43 (CEST)

Tostarpadius Uppe till höger finns det både en "knapp" för att "logga in" och en för att "skapa konto". Dessutom är det fritt fram att redigera oinloggad på de flesta sidor. Om du är rädd för "externa aktörer" kanske du ska lobba för att dessa vägar till att påverka innehållet i Wikipedia stängs! / 62.20.170.74 5 oktober 2018 kl. 11.36 (CEST)

@Salgo60: Tack för att Du äntligen förklarar varför Du kontaktar utomstående! Det har aldrig framgått tidigare. Alla är välkomna att redigera, men alla gör det på samma villkor. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2018 kl. 17.21 (CEST)

Bra Tostarpadius då blir nästa utmaning hur det "importerade" datat kan "bli bättre" i Wikipedia/Wikidata och skapa mervärde i artiklarna. Exempelvis genom att koppla in "samtidighetsvillkoret" som vi försökte diskutera ovan och se att alla bitar i Wikipedia/Wikidata pusslet hänger ihop.... när det gäller Svenska församlingar så kan vi kanske snart enkelt se om alla personer som Svenskt Biografiskt Lexikon har satt en dödsförsamling på är en församling som existerade då osv... funderingar finns hur vi alltid skall få rätt namn på en församling som byter namn på ett kontrollerat sätt dvs. vi bygger en logik på det "importerade" datat men där är vi inte riktigt än....

Blir Wikidata lika bra på att synas som Wikipedia kan andra externa aktörer enkelt ta del av detta genom att Wikidata är just optimerat för att låta andra koppla ihop sig se lite visionära tankar om detta under rubriken "Kunskap som en tjänst" dvs. att allt Yger jobb som gjorts att leta runt efter bra trovärdigt data så skulle Naturvårdsverket enkelt kunna stämma av sitt data med Wikidata... och UNEP-WCMC skulle istället för att importera från respektive länder med flera års försening kunna hämta allt data från Wikidata - Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 10.14 (CEST)

Om andra vill använda sig av uppgifter på Wikidata tycker jag faktiskt är deras eget ansvar. Du fick ett bra svar från Yger ovan. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 10.23 (CEST)

Självklart det är på samma sätt som vi inte tvingar någon att läsa allt på Wikipedia.... Som medborgare i Sverige kan man dock bli lite ledsen att dom som har betalt för att göra jobbet inte gör det plus att gör dom det så blir allt enklare för "Wikidata" och min erfarenhet är att ju fler som ser datat desto fler fel hittas.... Det som är lite spännande är att nu kommer vissa problem upp i ljuset.

Problemet är som alltid när ett "öppet nätverk" som en Wiki skall åstadkomma något så måste man skapa "Förtroende/Trust". Ygers jobb med Naturreservat och länka till de källor från myndigheterna som han uppfattar bäst skapar just detta förtroende som Wikipedia skall sträva efter för alla artiklar är min åsikt och där är Wikidata en bra "kompis" att ta hjälp av ... vi får se om omvärlden inser detta... och om myndigheterna vågar ifrågasätta sin egen inkompetens där sådan finns ;-) Jag synade ett försök Riksarkivet gjort att skapa sitt eget Wikidata och är långt ifrån imponerad se blog dvs. jag har lågt förtroende för att Riksarkivet kan leverera "länkad data" dom närmaste åren - Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 10.44 (CEST)

Jag upplever att förtroendet för Wikipedia redan med rätta är högt. Det har förändrats mycket på tio år. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 12.05 (CEST)

Substubbar/Korta stubbar om presidentval?

Med anledning av detta: [3]. Användare:Regnstänk har skapat korta artiklar av några presidentval, som raderats som oartiklar: [4]. Artiklarna är riktigt korta, typiskt som Presidentvalet i Finland 1937:

{{brödtext}}

Presidentvalet i Finland 1937 ledde till att Kyösti Kallio från Agrarförbundet (nuvarande Centern) valdes till president.

{{Presidentval i Finland}}

Samt de rimliga kategorierna "1937 i Finland", "Presidentval i Finland 1937", "Val 1937|Finland". Jag håller inte med om att det är oartiklar, även om de såklart måste källbeläggas. Vad tycker gemenskapen? Är såna här artiklar fortfarande rimliga?--LittleGun (diskussion) 29 september 2018 kl. 12.52 (CEST)

Ja. När de är kategoriserade och wikiformaterade. /NH 29 september 2018 kl. 12.59 (CEST)

Jag tycker att de bör tillåtas, de ingår i en större "svit" av presidentvalsartiklar och de har interwikilänkar till mer fullödiga artiklar på till exempel enwp, dewp och fiwp. Givetvis är det bästa om artiklarna fylls på men det är lättare om det finns en grund att bygga på. --Larske (diskussion) 29 september 2018 kl. 13.05 (CEST)

Jag återställde artikeln. Även om den är kort och källös så innehöll den det väsentligaste nämligen utfallet. /ℇsquilo 29 september 2018 kl. 13.19 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Jag såg dessa i morse och suckade. Det är inte ett jättejobb hitta text och lägga till någon källa, så de blir åtminstone en stub, och de fyller en svit, som är bra. Och för något år skull jag gjort dessa tillägg. Men jag blir mer och mer tveksam vi skall "rädda"/skapa något rimligt från den svaga basen. I allmänhet är kvaliteten på nya alster klart förbättrad och det känns inte längre (för mig) så motiverat lägga ner möda på något som detta. Jag skulle nog dock själv substubat dem men tycker det är helt OK de raderas.Yger (diskussion) 29 september 2018 kl. 13.24 (CEST)

Skall olika användares åsikter ändra tidigare rekommendationer, så bör kanske också sidan om Wikipedia:Raderingar#Oartikel (föreslagen som riktlinje) och essäen Wikipedia:Oartikel ändras, eftersom där står att: Oartikel är en pejorativ term för artiklar, som inte lever upp till grundläggande krav för att anses vara en artikel. Hit kan bland annat rent klotter hänföras, men även artiklar av såpass dålig kvalitet att det bedöms som snabbare att påbörja en helt ny text än att försöka rädda den som finns.

Oartiklar skall, som jag förstår, INTE omfattas av artiklar som innehåller följande tre beståndsdelar:

1. En förklaring av vad ämnet är för något, till exempel "Albert Einstein var en tysk teoretisk fysiker." Ju mer information du kan ge, desto bättre.
2. En beskrivning av varför ämnet bör finnas på Wikipedia, till exempel "Han är mest känd för att ha utvecklat teorin om allmän relativitet, vilken medförde en revolution inom fysiken."
3. En källhänvisning, som gör det möjligt för andra att kontrollera det som står.

Dan Koehl (diskussion) 29 september 2018 kl. 13.38 (CEST)

Jag har redigerat bort att "Oartikel" skulle vara pejorativt från Wikipedia:Raderingar#Oartikel och [Wikipedia:Oartikel]]. Med diskussionsinlägg Wikipediadiskussion:Raderingar#Oartikel här.--LittleGun (diskussion) 29 september 2018 kl. 15.34 (CEST)

Jag tycker iofs att den här typen av mycket korta artiklar om "instanser" av samma företeelse bättre hade passat i en lista, i det här fallet t.ex.Lista över Presidentval i Finland (eller kanske en infogning i Presidentval i Finland). Men det är en sak som bäst avgörs på SFFR; några oartiklar ser jag knappast att de är, och då tycker jag inte heller att de ska snabbraderas. De innehåller ju faktiskt relevant information, om än inte så mycket. / Ternarius_D 29 september 2018 kl. 15.28 (CEST)

Såklart var det oartiklar, att ens skapa såna svaga "artiklar" bara för att årtalen ska vara blåfärgade i en mall är under all kritik. Sen att artikelskaparen har mage att malla med "ingen brödtext"-mallen är bara provocerande. Hur svårt att skriva några fler meningar så att den blir i alla fall ok. För övrigt var det jag som la raderingsbegäran och det skulle jag göra igen om det skapas fler liknande usla artiklar i fortsättningen. Ja, artiklarna om presidentvalet 1937 och 1950 är lika usla som de som raderades. Wikipedia har tillräckligt många små "skitartiklar" som ligger år efter år utan att något händer. DIEXEL (diskussion) 29 september 2018 kl. 17.59 (CEST)

Om artiklarna på ett relevant sätt beskrev något källbelagt, så ser jag inte vad som gör dem dåliga. En artikel blir inte med automatik en "skitartikel" bara för att den innehar ett mycket begränsat antal Kb. Självklart vill alla att alla artiklar skall vara så välskrivna och rika på information som möjligt, men hela meningen med wikin var ju att just en stubbe eventuellt skulle få någon att skriva mer, jämfört med avsaknaden av en artikel om ett ämne. Just i detta fallet tycker jag dessutom att stubbarna ingår under kategorin stubbar som inte skall raderas om de inte uppenbart är irrelevanta. På sidan Sidor föreslagna för radering står överst: Anmäl inte artiklar enbart om de är bristfälliga eller korta. Sådana artiklar kan förbättras och deras existens utgör en viktig grund för Wikipedias kontinuerliga tillväxt. De artiklarna bör istället kvalitetskontrolleras eller utökas. , och detta tycker jag fortfarande gäller, tills det bytts ut mot: Om någon tycker att det är skitartikel så kan den raderas. Dan Koehl (diskussion) 29 september 2018 kl. 18.13 (CEST)

@DIEXEL: Jag tycker man bör skilja på artiklar som har "legat år efter år" och artiklar som är åtta timmar gamla. De sistnämnda kan gott få en chans att utvecklas innan de diskvalificeras, speciellt när artikelämnet är relevant. Om det finns ett behov av att hålla dem under uppsikt kan lämplig åtgärdsmall, till exempel {{brödtext}} användas. Att flytta artikeln till användarens sandlåda och på användardiskussionen förklara varför är en annan möjlighet. Vi måste förutsätta att den som skapade artiklarna om de finländska presidentvalen gjorde detta med en god avsikt och det tycker jag bör uppmuntras snarare än sågas. --Larske (diskussion) 29 september 2018 kl. 18.25 (CEST)

Dan Koehl: Jag är helt medveten om att Wikipedia är ett gemensamt projekt MEN om inte ens artikelskaparen har något intresse att göra artikeln duglig INNAN den trycker på publiceringsknappen första gången så ser jag ingen anledning att tillföra till den. Varför ska artikelskaparen lägga allt ansvar på de andra när den själv inte vill förbättra/göra den duglig? Det är bland de större problemen här är att man är för snäll och förbiser sånt här trots att det inte fyller ens ett egentligt värde. Andra saker är ju de artiklar som godkänns men inte har några källor så man slänger på en källmall. Hur stor chans är att den egentligen källbeläggs inom rimlig tid av användare som inte är etablerade? Sannolikheten är inte så stor... DIEXEL (diskussion) 29 september 2018 kl. 18.48 (CEST)

Larske: "Att flytta artikeln till användarens sandlåda"...Det har jag redan förslagit i Wikipediafrågor och Bairuilong och Nirmos svarade och där Nirmos presenterade en idé om att en användare skulle kunna rekommendera en flytt via snabbraderingsknappen men fick inget gehör av övrig gemenskap så det rann ut i sanden... För övrigt att artikelskapare slänger på åtgärdsmallar (brödtext, källor etc) vid första publiceringstillfället är både provocerande och magstarkt enligt mitt tycke. Det är min ståndpunkt och den håller jag fast i. Lite måste man begära för sjutton. DIEXEL (diskussion) 29 september 2018 kl. 19.01 (CEST)

@DIEXEL:: Jag förstår ditt argument, men har också sett det upprepas sedan omkring 2004. Ibland med förväntat resultat, och artikeln raderades. Och kanske aldrig har återskapats. medan (min mycket sponta uppskattning) över 90% av de som INTE raderades, under åren HAR byggts ut. Se ätten Örnevinge som jag skapade 9 december 2002.

Apropå Erik Brahe, satt jag f.ö. just och funderade på vad som skulle göras med de här Örnevingarna. Varken Nordisk Familjebok eller Hofbergs handlexikon har någon artikel om dem. Det verkar ha varit en högst ordinär lågadelssläkt med några häradshövdingar och vad det nu är. Det enda av intresse är att de härstammar från en oäkta son till en Brahe. Jag tror att vi kan radera dem, och i stället sätta en liten snutt om Örnevingarna antingen i slutet av artikeln om Erik Brahe eller i artikeln om släkten Brahe. //Tupsharru 23 augusti 2004 kl.22.34 (CEST)

_:::-hade denna artikel raderats, så tror jag inte att den hade exisreta idag...

om inte ens artikelskaparen har något intresse att göra artikeln duglig skriver du. Det vet vi inte. Skall Wikipedia vinna ytterligare en person som är villig att bidra till projektet, bör vi inte radera relevanta artiklar, bara för att de är stubbar. FÖR HELA WIKIPEDIA är en stubbe. Dan Koehl (diskussion) 29 september 2018 kl. 19.08 (CEST)

@DIEXEL: Regnstänk har gjort en enda editering som på något sätt kan betraktas som konfrontatorisk, hen begärde Skottniss blockerad för att denna raderat Regnstänks artiklar. Men Regnstänk är en nybliven användare, och sannerligen inte den enda nya användare som reagerat litet starkt när den sett flera av sina artiklar försvinna. I övrigt kan jag inte se några problem med Regnstänks agerande. Hur vet vi att användaren har skapat artiklarna "bara för att årtalen ska vara blåfärgade i en mall"? Att Regnstänk mallade med "ingen brödtext"-mallen ser jag närmast som ett sätt att visa att användaren var medveten om att artiklarna behövde bättras på, och rekommendabelt snarare än provocerande. Ja, jag håller med om att artiklarna kan förbättras, som jag har skissat litet på ovan. Men de innehåller ju fakta, vilka som vann valen. Hur hittar vi annars den informationen på ett enkelt sätt?

Om en nybörjare skriver artiklar som kunde vara bättre så vägleder vi väl vederbörande, snarare än att dränka vederbörande i kritik? "Svaga 'artiklar'", "under all kritik", "bara provocerade", "skitartiklar" – vad hände med Wikipedia:Var snäll mot nybörjare? Jag är inte riktigt van vid sådana oförsonliga tongångar från dig, DIEXEL – nog är det väl bättre att vägleda en nybliven medarbetare än att fullständigt göra ner vederbörande? / Ternarius_D 29 september 2018 kl. 19.21 (CEST)

Jag instämmer med bland andra LittleGun och Larskes resonemang ovan och tycker att artiklarna uppfyller våra allra mest grundläggande krav och skulle därför inte ha raderat dem själv. Vidare tycker jag gott att även övriga av Regnstänks presidentvals-artiklar kan återskapas. /Ariam (diskussion) 29 september 2018 kl. 19.47 (CEST)

Ternarius: Såklart förekommer det att användare skapar bara för att få bort rödlänkar i artiklar och mallar, jag har varit här i 12 år så jag vet hur vissa användare resonerar kring frågan. DIEXEL (diskussion) 29 september 2018 kl. 21.06 (CEST)

DIEXEL: Men vet du om det var därför Regnstänk gjorde som hen gjorde? Det tvivlar jag på. Vad du i praktiken säger är "Tro det värsta om nybörjarna". I all min naivitet tycker jag "Var snäll mot nybörjarna" låter bättre. Trots att jag har varit här i över 12 år har jag alltså aldrig lärt mig bättre. :-) / Ternarius_D 29 september 2018 kl. 21.22 (CEST)

Ternarius: Det är inte mitt problem om ni vill ha såna där artiklar och det är inte mitt problem när ni ställer svenska Wikipedias kvalitet och trovärdighet på spel (likaså med geografiprojektet)... Men det verkar ni inte tro att det gör utan tittar blint på att svenska Wikipedia ska ha så många artiklar som möjligt för att hävda sig. Det ska bli intressant i fortsättningen och följa er administratörer om ni är konsekventa med detta eller inte. Jag tänker inte malla några fler artiklar utan det får ni andra sköta. DIEXEL (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 16.25 (CEST)

Jag tycker det är också intressant hur alla utom Skottniss tar Regnstänks parti när såna där artiklar med en mening och utan källor har blivit raderade förut så jag undrar om det är nåt annat som är det egentliga problemet? DIEXEL (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 16.26 (CEST)

Jag tycker det var bra du mallade, och har också gjort ett inlägg där jag ger det åtminstone delvis stöd. Jag ser det som viktigt Wikipedia arbetet inte blir för monolitiskt utan att det är öppet att ha en annan åsikt än majoriteten. Jag hoppas du fortsätter malla som tidigare så diskussionen hålls levande.Yger (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 16.37 (CEST)

@DIEXEL: Nu använder du en halmdocka. Jag har aldrig hävdat att artiklarna är bra och bör släppas igenom precis som de är – tvärtom har jag föreslagit förbättringar. Men om jag ska skriva klartext, för det gör uppenbarligen du, så tycker jag din beskrivning av användaren var under all kritik. Man kan mycket väl kritisera en användares inlägg utan att förfalla till sådana personangrepp som att deras "skitartiklar" är "under all kritik" och "bara provocerade". Det bidrar inte till att göra användaren till en bättre bidragsgivare utan bara till att skrämma bort hen. ag är uppriktigt förvånad över att så få har reagerat mot din debattstil. Nog måste man kunna kritisera en användares artiklar, kritisera ordentligt, t.o.m., utan att förfalla till ett sådant debattspråk? Och vad i allsindar menar du med "jag undrar om det är nåt annat som är det egentliga problemet"? Det luktar konspirationsteorier. Kom inte med svepande anklagelser mot alla som inte delar din syn på frågan, utan skriv klartext. / Ternarius_D 1 oktober 2018 kl. 16.57 (CEST)

Jag tänker inte lägga mig i vad som ska raderas eller inte här, men vill göra er uppmärksamma på att en del av de här "valen" inte riktigt har gått till som vanliga val brukar gå till. På grund av kriget har undantagslagar gjort att elektorer tillsats på ett lite "annorlunda" sätt och dessa har sedan valt president. Jag tycker det här är så extraordinärt att det borde föranleda användare här att fördjupa sig i saken och författa själva, istället för att föra långa diskussioner om något som nästan är ingenting... -- Hårig banan (diskussion) 29 september 2018 kl. 19.56 (CEST)

Jag tycker oartiklar är sådant som inte är artiklar men ändå inte klotter: bruksanvisningar, sångtexter, recept, cv:n, eller vad det nu kan vara. Det här var en artikel med relevant ämne och innehåll, även om den var kort och saknade källor och väsentlig information. För 10-15 år sedan skapades många sådana artiklar av etablerade användare. Nu bör nya artiklar vara lite mer omfattande och ha källor. Etablerade användare klarar nog att få sina artiklar raderade om de inte uppfyller grundläggande krav. Men med nya användare är risken stor att de skräms bort eller hamnar i konflikt. De behöver istället hjälp att förbättra artiklar och lära sig vad som förväntas. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 29 september 2018 kl. 20.11 (CEST)

F.d. 82.212.68.183: Det var då det men nu ska det tydligen vara mer fylligare artiklar och med källor som stödjer faktan men det är något som jag kanske har inbillat mig och missuppfattat administratörerna? DIEXEL (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 16.29 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

Ska vi kunna förbättra artiklarna, eller ens om vi bara ska lägga upp dem som en lista/infoga dem i en lämplig artikel, är det närmast en nödvändighet att artiklarna återskapas. Jag instämmer följaktligen med Ariam ovan. / Ternarius_D 29 september 2018 kl. 20.18 (CEST)

Jag har återskapat artiklarna med anledning av diskussionen ovan. Jag håller med DIEXEL i sak (och förstår de starka ordvalen ovan), men ser även vikten av att "inte skrämma iväg nya". I vilket fall som helst så är "konsensus" rätt så tydligt (och därför känns det inte mödan värt från min sida att "gräva ner mig" i sakfrågan). Skottniss (diskussion) 29 september 2018 kl. 21.25 (CEST)

Har kompletterat med iw-länkar, artiklarna på enwp och fiwp innehåller information som kan översättas och läggas in i artiklarna. Thoasp (diskussion) 29 september 2018 kl. 21.40 (CEST)

Det är en bedömningsfråga och lär vara det. Administratörer gör en bedömning från fall till fall utifrån ämne, utvecklingspotential, existerande artiklar osv. Det kan säkert finnas en del gränsfall som kan bedömas olika. Men det är den som skapat artikeln som har huvudansvaret för att påvisa att den är relevant och lever upp till Wikipedias standard. Vet man med sig att man skapat en artikel som ligger i gränslandet bör man förbättra den eller ta upp det för diskussion och hoppas på stöd. Den som har skapat en artikel som ligger i gränslandet bör vara medveten om att artikeln riskerar att raderas. Regnstänks begäran om att Skrottniss ska straffas enbart för radering av en artikel i gränslandet är för mig obegriplig. Det låter som hämnd eller som att något annat gått fel som inte framkom i inledningen av den här diskussionen. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 6 oktober 2018 kl. 22.10 (CEST)

Källor - estetiskt snyggt och läsvänligt eller kritiskt och noggrant?

Jag har länge brottats med problemet att källhänvisa, alltså inte hur man källhänvisar utan när. Vad är viktigast hos en wiki artikel, att den ska vara läsvänlig och snygg eller att innehållet är så noggrant korrekt och enkelt att fakta kolla. Till exempel, Christopher Nolans artikel såg ut så här en gång i tiden: https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Christopher_Nolan&diff=next&oldid=37473661, detta är ju extremt ackurat men kanske inte det snyggaste eller trevligaste att läsa. Däremot denna om Djursholm: https://sv.wikipedia.org/wiki/Djursholm, har inga källor i de första tre styckena men anses konstigt nog vara ackurat samt tar otroligt tidskrävande att verifiera att det som står i de första tre styckena faktiskt stämmer. Hur löser man detta problem, om det ens går att lösa? Personligen lutar jag mer åt ackurat än det läsvänliga hållet, för jag anser fakta är det viktigaste hos ett encyklopedi men jag förstår den andra sidans argument. Ljuvlig (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 10.38 (CEST)

De "tre första stycken" i Djursholm är det som kallas ingress, inledning eller sammanfattning och allt som står där bör även återfinnas på andra platser i artikeln. I ingressen behövs därför inga källhänvisningar om det finns på annat ställe i artikeln. Se även Wikipedia:Källhänvisningar#När_behöver_man_inte_ange_en_källa?.

Det går säkert att hitta undantag från denna regel, även i Djursholm. --Larske (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 10.50 (CEST)

Jag menar att de uppgifter som anges i artikelns "faktaruta" definitivt måste vara belagda med källor - antingen med noter direkt i rutan eller med noter i artikeltexten. Detta innebär (åtminstone i de flesta fall) att rubriken "Religion" bör tas bort från faktarutorna av typ "Folkgrupp i Sverige". Frågan just nu aktualiserad vad gäller "Afghaner i Sverige". --Chandra Varena (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 11.00 (CEST)

Faktarutorna är ett problem i sig. När det gäller bör allt som står där också finnas på annan plats i texten. Därför krävs inga noter där, liksom inte heller i ingressen i en längre artikel. För kortare artiklar räcker ofta allmänna källhänvisningar. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 11.55 (CEST)

Personligen ogillar jag allmänna källhänvisningar även i kortare artiklar, eftersom det vid en framtida utökning av artikeln försvårar spårningen av vilka påståenden som stöds av vilken hänvisning. Då är det lätt att vissa stycken uppfattas som ej källbelagda, eller att stycken utan källor smyger sig in i efterhand. Fotnoter är alltid att föredra enligt mig. I ingressen däremot är det en annan sak om dess innehåll tydligt senare upprepas i artikeln där källbelagt. --Treetear (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 12.43 (CEST)

Visst kan det bli tokigt med allmänna källor. Om man exempelvis hänvisar till en hel bok, utan sidangivelser, kan det vara helt omöjligt att reda ut varifrån informationen är hämtad. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 19.01 (CEST)

Lyssnar man på Wikimedia Dario Taraborelli så är källorna det viktigaste i en Wikipedia artikel se video nedan. Utan källor där påståendena kan verifieras har inte Öppen Fri Kunskap någon trovärdighet. Personligen tycker jag sv:Wikipedia har generellt för lite källhänvisningar och att bättre stöd bör ges till den som skriver att hitta "bra" källor. - Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 12.17 (CEST)

Det är skribentens sak att hitta källor. Vi bör inte skriva någon på näsan vad som är "bra". Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 19.01 (CEST)

Tostarpadius vi skall inte ha en till evighetsdisussion men det mönster jag tror mig se är att om man inte är "expert" och har sitt egna referensbibliotek med böcker så blir det lätt så att dom "källor" som dyker upp högst upp i en Google sökning är det som används dvs. Google rekommenderar (där kommer Wikipedia oftas högt upp) vilket känns mindre bra. En tanke med att ha Wikidata är att knyta källor som SBL BLF SKBL till personer så att dessa källor hittas enklare.... Jag är 100 på att folket på Riksarkivet som sköter SBL inte ens kan stava till sökoptimering och göra så att deras poster syns högre upp hos Google...- 7 oktober 2018 kl. 07.24 (CEST)

Mitt intryck är att det är få artiklar som enbart bygger på googling utan urskiljning. De brister som finns är oftast kvarvarande barnsjukdomar (se nedan). Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 12.57 (CEST)

Av erfarenhet vet jag att det kan krävas ett idogt arbete för att få bort forum, bloggar, reklamdrivna sajter, privatpersoners hemsidor och sidor som inte anger sina egna källor som källor. Det arbetet är långt ifrån klart. Den undermåliga worldstatesmen.org är källa på hundratals sidor och den privata tacitus.nu som inte heller anger sina källor används på tiotals bara för att ta två exempel. Det här är till stor del kvarlevor från när svwp var ungt och i viss mån påverkan från enwp. I precision och utförlighet har vi passerat såna här sajter med hästlängder, alltjämt finns de kvar som källor. Det duger inte. /Ascilto (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 19.10 (CEST)

Jag är inte helt säker på att jag snappat upp frågeställningen, men jag uppfattar att det handlar om fotnoter kontra läsbarhet. Både källor och läsbarhet är viktigt och därför finns det ingen anledning att välja det ena framför det andra. Det jag minns att Wikipedia säger är att det viktiga är att man anger källor och inte hur. Om fotnoterna stör läsningen kan man flytta ned några till slutet av stycket. Det finns förstås nackdelar med det också, men att lägga flera efter varandra brukar inte störa läsningen på samma sätt som minst en fotnot efter varje mening. Sånt som är självskrivet eller väldigt grundläggande behöver man inte källbelägga. Inte heller inledningen om uppgifterna är källbelagda på andra ställen i artikeln. Däremot är det viktigt att allt går att verifiera och att ingenting är tveksamt eller kan ifrågasättas.

Angående Asciltos inlägg har jag också hittat en del anonyma webbplatser som källor, där det saknas utgivare och hänvisningar. Ibland är det rent av enda källan i artikeln. Samtidigt kan man kanske ta hjälp av den för att hitta lämpligare källor. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 6 oktober 2018 kl. 23.01 (CEST)

Exempel att arbeta med externa källor

Nedan hur jag ser att vi i framtiden får bättre koll på vår omgivning om saker ändras om vi startar att kommunicera med andra och förklarar hur man gör saker på bästa sätt.... och sedan använder Wikidata mera aktivt

Nyss delades ekonomipriset ut till William D. Nordhaus och Paul M. Romer vi har nu satt upp så att vi kan söka hos Nobel Data samtidigt som Wikidata ==> att vi enklare kan hitta avvikelser

• Exempel alla pristagare sorterade i omvändordning dvs. dom 2 nya pristagarna skall nog bli nr 968 och 969
• Exempel fråga som skall hitta Nobelpristagare som vi missat koppla i Wikidata som finns hos Nobeldata (skall förhoppningsvis ge utslag snart)
• Annat exempel där jag fyller på alla Nobelpristagarna via NobelPrize.org API och lägger dom i en listbox som också skall snart ge utslag

- Salgo60 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.23 (CEST)

Wikidata är redan uppdaterat visar det sig så vi väntar på Nobelprize.org

• versionshistorik Paul Romer Paul Romer (Q509262)
• versionshistorik William Nordhaus William Nordhaus (Q562481)

- Salgo60 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.40 (CEST)

Krav på sekundärkällor in absurdum?

I Diskussion:Dina (bibeln) finns en pågående diskussion om kravet på sekundärkällor. Jag anser diskussionen så pass principiellt viktig att jag lyfter frågan till Bybrunnen. Diskussionen i sammandrag: Kan man använda Bibeln som källa till vad som står i Bibeln eller måste man gå omvägen via en sekundärkälla när man skriver en artikel om exempelvis någon händelse eller biblisk person? Jag menar att kravet på sekundärkällor måste ställas med urskiljning. Jag ställer mig fullkomligt oförstående till argumenten att det inte går att referera till bibeltexten. Om man vill återge en tolkning av en text, då har jag full förståelse för att man ska referera till en auktoritativ sekundärkälla, men inte om man bara återger vad som verkligen står i bibeltexten.

Samma sak gäller exempelvis bokslutssiffror från företag, artiklar om litterära figurer eller böcker i allmänhet. Primärkällan är i dessa fall den källan som garanterat innehåller den mest korrekta informationen. Citat av citat riskerar ofrånkomligen innehålla ett visst mått av distorsion. Jag ser fram emot fler synpunkter i ämnet. Stigfinnare (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 18.47 (CEST)

Rent allmänt så blir resultatet naturligtvis bäst när det skrivs av någon med överblick över såväl primärt som sekundärt material. Kan man demonstrera detta anser jag inte att det är något större problem att hänvisa till båda. Naturligtvis måste den som skriver om litterära texter tillåtas att åtminstone återge citat direkt ur dessa. Artiklar som enbart skrivs utifrån primärkällor blir sällan speciellt bra. I det här fallet kanske det inte var så farligt, men se på beståndet av artiklar relaterade till Tolkien...

andejons (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 19.26 (CEST)

Jag delar helt Stigfinnares uppfattning. När det gäller själva den bibliska berättelsen kan den återges utan sekundärkällor. Detsamma gäller innehållet i alla böcker. Men artiklar som enbart refererar på detta sätt blir normalt för tunna. De behöver kompletteras med material som behandlar receptionen. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 19.57 (CEST)

Går det inte att mer trycka på att det hela kommer från bibeln? Nu står det var den bibliske patriarken Jakobs skulle det istället gå att skriva uppges i Bibeln vara?

Rent generellt måste man kunna skriva ett referat utifrån primärkällan, men när det gäller verk som Bibeln eller Shakespeares pjäser finns det alltid övermycket sekundärkällor att använda. Detta gäller de flesta klassiker, det finns handböcker som är specialutformade att ge kortfattade referat. Finns det sekundärkällor tycker jag att dessa skall ha företräde. Och har man väl ansträngt sig att hitta sekundärkällor så har man oftast även källor till avsnitt om analys, stildrag och kritik, därmed är mycket vunnet. /Ascilto (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 20.18 (CEST)

Jag håller med Stigfinnare artiklar om böcker eller fiktiva platser/personer måste kunna bygga på originalverken. De är verifierbara och trovärdiga vilket är de krav vi ställer på källor. Men precis som när man använder andra primärkällor så får man vara noga med att återge vad de säger. Att Dina står med i Bibeln betyder inte nödvändigtvis att hon har funnits på riktigt. För att verifiera DET behövs andra källor. /ℇsquilo 7 oktober 2018 kl. 20.44 (CEST)

Primärkällor är bra för att redovisa citat och faktauppgifter, medan sekundärkällor är bättre för uppgifter som redovisar slutsatser och analyser. Sedan måste givetvis både primär och sekundärkällorna vara vederhäftiga. Nasko (✉) 7 oktober 2018 kl. 23.00 (CEST)

En variant är att allt visas inte i Wikipedia artikeln men att vi har primärkällor i Wikidata. Jag stör mig på att Svenskt biografiskt lexikon har 5 heltidsanställda personer som forskat i 100 år och sedan får man inte tillgång till vilka primärkällor dom använt. Nu gjorde SKBL samma jobb igen (30% av personerna i SKBL finns i SBL se blogpost Wikidata en mötesplats för SBL SKBL LIBRIS VIAF). Det som pratas om för vetenskapliga publikationer är att det jobb som gjorts skall vara tillgängligt som data FAIR principles dvs. att data över forskning och forskningsoutput går att upptäcka, komma åt, integrera och återanvända av både människor och maskiner.. Jag skrev en blogpost om hur Wikidata kan användas till att komma åt kyrkboksreferense för kvinnor i SKBL som maskinläsbardata. En annan kille Daniel Mietchen höll ett föredrag 2016 i oktober i Berlin hur bra Wikidata uppfyller dessa krav dvs. här kan Wikipedia/Wikidata vara dom som visar vägen hur exempelvis kulturarvsdata kan göras tillgängligt på nya sätt - Salgo60 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 05.08 (CEST)

I motsats till vad som gäller om biografiska uppgifter, där jag anser att vi skall använda kyrkoböckerna endast i nödfall, anser jag att det i artiklar som denna är viktigt att gå direkt till källan. Analyser av texten och kompletterande upplysningar skall vi givetvis hämta från annat håll (i vissa fall är dock noterna till Bibel 2000 en användbar sekundärkälla), men när det gäller innehållet finns det ingen anledning att referera ett referat om boken är lättillgänglig. Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 00.00 (CEST)

I den aktuella artikeln finns i princip inget som egentligen kräver en sekundärkälla. Det görs ingen värdering eller tolkning av händelsen. Några sådana möjliga tolkningar ser ni hos Fjällstedt. Han talar exempelvis om Dina som "oförsiktig". Han beskriver Sichem som en "ädel, ärlig hedning". Han beskriver en hederskultur, även om ordet inte var uppfunnet på 1800-talet. Han beskriver bröderna som stolta, Simeon och Levi beskrivs som brottsliga. Naturligtvis vore det bättre att använda något annat än en 1800-talskälla, men det är vad jag snabbt hittade. -- 62.20.170.74 8 oktober 2018 kl. 09.39 (CEST)

Det är onekligen bättre att diskussionen förs här än på diskussionssidan för den givna artikeln.

Mitt argument mot att använda bibeln som källa är att det inte finns en bibeln som utgivits kontrollerat av en utgivare från ett känt verifierbart datum utan en näve översättningar. Det gäller naturligtvis inte bara bibeln.

Mitt argument mot att använda en fiktiv/mytologisk historia som källa till vad som händer i den är att om den historien inte är helt trivial måste bekrivningen kortas och förenklas, och för att avgöra vad som skall med på Wikiedia måste man avgöra vad som är mest centralt för berättelsen och vad som är mindre viktiga detaljer. I fallet Dina är det kanske helt OK, men att basera en sammanfattning om bibelns Jesus baserad på ett eget urval blir mycket mer skribendberoende än att återge sekundärkällor. - Tournesol (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 09.49 (CEST)

Kraven på källkritik gäller även sekundärkällor. När det gäller t. ex. bibeln finns det så mycket skrivet att man kan utforma artikeln nästan hur som helst och ändå hålla sig inom Wikipedias krav. Källkravet är inget hinder mot pov. Vi skulle ha större krav på distans till ämnet och att man skriver "defensivt". Wp-artikeln ger en överblick baserad på trovärdiga källor och, om det finns, ingångar till olika perspektiv, men ger ingen sanning, den får man leta efter själv. Edaen (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 09.59 (CEST)

Skillnaden mellan olika översättningar är så liten att det inte påverkar en beskrivning av ett händelseförlopp. Det blir annorlunda om man tittar på helt andra (original)texter om Dina. Kan titta vad om Josefus skriver något. Dina nämns så vitt jag vet bara tre gånger i Bibeln, hon föds, hon våldtas och hon flyttar till Egypten. Historien därmed slut. Det är långt mycket enklare än att beskriva Jesus som det nog till och med finns delade meningar om hur stor del av bibeln han finns omskriven. (Från Ordet i Genesis till Lammet i Johannes Uppenbarelse.) -- 62.20.170.74 8 oktober 2018 kl. 10.00 (CEST)

Källor ett praktik fall med fel

Nedan ett fall jag hitta idag där Wikipedia har källor men massa olika fakta på olika språk. Jag såg att detta IP nummer 109.240.113.242 kommenterat fel så jag tittade lite närmare på det. Min tes är att har vi bra källor så spara dom åtminstone i Wikidata...

• en:Siri von Essen
  • anger Porvoo (Borgå) - tror utan källa
• sv:Siri von Essen
  • hade Borgå fram till 29 juli 2016 då ett IP-nummer ändra utan källa. En diskussion fördes se länk
• de:Siri von Essen
  • anger Borgå, Finnland utan källa
• Wikidata d:Q435209
  • anger Jakobs församling källa SBL 15517. SBL har ingen primärkälla som stödjer detta
• I Wikidata kopplade jag in BLF i förra veckan och dom har artikel 4638 som anger Jackarby i Borgå lk men utan primär källa...

Min fundering är att många källor är bra och som i detta fall har vi SBL som mycket trovärdig men troligen fel. SBL anger att dom forskar med primärkällor så vi får se vad dom har för svar. SBL artikeln är skriven 1953 så kanske det var svårare då att bekräfta med bra källor....

FYI: Jag skickade in än ändringsförfrågan till SBL se länk

Min tes är att ju fler källor vi har desto bättre, sedan behöver inte allt synas i artikeln.... - Salgo60 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 11.55 (CEST)

FYI: Svar idag SBL att hon finns i Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker länk vilket jag nu äver inser att det fanns med som argument på hennes Wikipedia diskussionssida..... frågan bollad till BFL vi får se om dom ändrar se tweet

Skall man ta på sig "Wikipedia världen hatten" så borde alla språkversioner uppdateras eller åtminstone skulle en "signal" att här är fel skickas. Tyvärr känns det som fel i Wikipedia sprider sig som en löpeld, min tro är att den elden kan bara släckas med tydliga trovärdiga källor - Salgo60 (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 13.29 (CEST)

Ping / Systemmeddelande

Har det gjorts förändringar av Systemmeddelande eller Ping funktionen? Jag får nämligen inget systemmeddelande då jag Pingar andra användare. (Kopierade en gammal Pingning som fungerat tidigare) Voyager85 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 01.06 (CEST)

Det brukar i alla fall inte fungera att lägga till ett ping i en gammal text o har man gjort ett fel måste man skriva ett helt nytt ping på en egen ny rad./Pontuz (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 05.14 (CEST)

Det räcker att göra om signaturen. Men har avsändaren någonsin fått ett systemmeddelande? Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 06.17 (CEST)

När jag testat så har det inte räckt att lägga till ett ping i ett redan signerat inlägg och göra om signaturen, utan det har, som sagt, krävts tillägg av ny rad. JohanahoJ (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 07.27 (CEST)

@Pontuz: @Tostarpadius: @JohanahoJ: Fick ni någon Ping? Voyager85 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.00 (CEST)

Japp. JohanahoJ (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.01 (CEST)

Ja, jag fick ett ping./Pontuz (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.34 (CEST)

Jag hittade felet. Man måste avsluta inlägget med en signatur för att Ping ska fungera Voyager85 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.12 (CEST)

Ja, så är det. Jag ändrade nu till en lite tydligare formulering angående detta på sidan Wikipedia:Introduktion till diskussioner. JohanahoJ (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.23 (CEST)

Jag har också fått det. Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 20.32 (CEST)

artikeln Svenska Akademien

I korthet: artikeln sopar krisen med Kulturprofilen under mattan. Intrycket blir att alla medel tagits till för att förminska krisen.

Nuvarande skick på artikeln Svenska Akademien är under all kritik, och har varit det i månader. Varför tillåts enskilda editorer begränsa källinsamlandet till enbart de mest konservativa tänkbara? Hur kommer det sig att consensus där säger "en normal kris bland många" i fullständig kontrast till verkligheten? Varför är våra normala rutiner för källor totalt åsidosatta?

Sambandet mellan kulturprofilens brott och att ledamöter bojkottat möten och att kungen tvingats införa nya stadgar är fullständigt uppenbart och kan härledas till dussintals vederhäftiga källor och spaltkilometrar med nyhetsnotiser. Här på Wikipedia är de däremot beskrivna i helt skilda avsnitt helt utan samband eller kopplingar. Många tongivande händelser har utelämnats helt och hållet. Detta är riktigt illa!

Om krisen är "en normal kris av många" måste det anges källor som påstår detta. Annars blir ett omöjligt att bemöta och ändra denna inställning. Fram med källorna så dessa kan bedömas och diskuteras! Vem säger att krisen är "normal" och "en av många"? Vem säger istället krisen är fullständigt förödande och den djupaste i Akademins historia? (=alla tidningar, analytiker och t.o.m ständige sekreteraren själv!) Sedan diskuterar vi vilka källor vi ska använda.

Här krävs nya ögon. Kolla in artikeln Svenska Akademien, läs diskussionsidan, och förändra artikeln! CapnZapp (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 22.57 (CEST)

I sedvanlig ordning bör diskussionen kring artikelns utformning hållas på dess diskussionssida, detta för att hålla den samlad och inte låta den spilla över på flera andra sidor. Riggwelter (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 23.15 (CEST)

Jag instämmer med Riggwelter. Personligen anser jag snarast att den så kallade krisen har fått ett oproportionerligt stort utrymme. Det är ett exempel på den recentism som är alldeles för vanlig i våra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 13.34 (CEST)

Självklart, Riggwelter. Detta inlägg är ägnat att få nya / andra användare att ta del av sidan och diskussionen ifråga. CapnZapp (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 19.23 (CEST)

Påminnelse: Kort stund utan redigering

Liten påminnelse: Någon gång efter 16:00 svensk tid (17:00 i Finland) kommer det inte att gå att redigera wikierna, på grund av ett servertest som skall se till att vi klarar av en eventuellt katastrof som slår ut vårt vanliga datacenter. Vi har sagt att den varar upp till en timme, för säkerhets skull, men förra gången var det över på under åtta minuter. Det är bara en del av processen som innebär att databasen blir låst för redigering, så det kommer inte börja exakt 16:00, utan ett tag senare, när vi kommer dit i processen. /Johan (WMF) (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 12.48 (CEST)

Vilken artikel bör länkas till ordet "svensk"?

Det finns många artiklar som har inledningen "X ... var/är en svensk ...". Ofta är ordet svensk länkad till artikeln Sverige, men det finns också andra länkningar.

Länkad artikel	Antal artiklar just nu
	Personartiklar	Andra artiklar
ingen länk	42 618	4 688
Sverige	15 200	4 201
Svenskar	2 754	395
Svenskt medborgarskap	203	0

Finns konsensus om vilken form som bör användas i personartiklar? I andra artiklar?
Enligt ämnesguiden Wikipedia:Biografiska artiklar är det artiklen om landet (Sverige) som ska länkas till uppgiften om nationalitet (svensk) i biografier.
--Larske (diskussion) 29 september 2018 kl. 09.58 (CEST)

Men det beror väl på vad som avses. Edith Södergran är förvisso en svensk författare, sett till språket men inte till medborgarskap. Med t.ex Luis Miguel Bracamonte Salazar förhåller det sig väl på motsatt vis. Vi saknar ju möjlighet att för svenska förhållanden göra den distinktion som finns mellan t.ex finsk och finländsk, vilket är en brist (ehuru i politiken en resurs för svartmålning av motståndare!). Någon generell regel för vad "svensk" ska länka bör väl därför inte ställas upp? Taxelson (diskussion) 29 september 2018 kl. 13.02 (CEST)

I de fall då artikelsubjektet inte är en person så är det oftast naturligast att länka till Sverige. För personer kan man välja att länka till Svenskar om personen passar in i beskrivningen i den artikeln. /ℇsquilo 29 september 2018 kl. 13.23 (CEST)

Jag anser att det alltid bör vara landet. Om det inte existerade vid tidpunkten, som Tyskland mellan 1806 och 1871, kan man välja andra lösningar. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2018 kl. 21.22 (CEST)

Vad gäller Edith Södergran skulle jag kalla henne en svenskspråkig författare, men inte en svensk, precis som jag inte kallar en österrikare tysk. I det senare fallet kan äldre litteratur vara missvisande för nationalitetsbestämning. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2018 kl. 21.24 (CEST)

Generellt anser att det bör vara landet, ej folket, som länkas. (Jag tror att man ofta klickar för att få veta varifrån någon kommer, kanske se en karta.)

Men att wikilänka "svensk" anser jag helt överflödigt. Vill någon klicka på en sådan länk, för att få veta var Sverige är? Vi har uppenbarligen ingen explicit policy om detta på WP:Wikilänkar#Wikilänkar att undvika. Det kanske vore dags? -St.nerol (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 20.08 (CEST)

Absolut inte. Vi bör behandla alla länder/nationaliteter lika i sådana sammanhang. Allt annat strider mot det globala perspektivet. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 06.38 (CEST)

Vi kan väl iofs sluta länka norsk, guatemalisk, sudanesisk och myanmarisk också. Det torde inte vara någon stor förlust. -- Hårig banan (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 09.14 (CEST)

St.nerol skriver att "det bör vara landet, ej folket, som länkas". Hur ska i så fall kurder, finlandssvenskar, samer och aboriginer länkas utan att beskrivningen blir missvisande? /ℇsquilo 10 oktober 2018 kl. 09.22 (CEST)

De är inte relevanta exempel när frågan gäller beteckningar som kan syfta på såväl ett land som gruppen som förknippas med landet. Kurd, finlandssvensk, same och aborigin är per definition termer som syftar till grupptillhörigheter, inte enbart eller i första hand länder. Det är ju när inget eget land existerar som valet i länkfrågan är lätt. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 10 oktober 2018 kl. 10.22 (CEST)

Jag kan omöjligtvis se att svaret kan bli något annat än det första, det som Taxelson gav: "Det beror på sammanhanget". Att kräva att en alltid ska skriva "svenskspråkig" när en menar så är både klumpigt och byråkratiskt. Det löser ju dessutom inte alla de fall där någon redan använt "svensk" i betydelsen språket. Menar ni att vi ska botredigera alla sådana fall? Och hur gör vi med andra homonymer? Ska vi dra igång andra, lika ofruktbara diskussioner om dem med? Svenskan innehåller homonymer, det får vi faktiskt leva med – inte försöka diskutera oss fram till något slags Svenska 2.0, där varje ord bara har en betydelse. / Ternarius_D 10 oktober 2018 kl. 10.58 (CEST)

Men är en svensk författare verkligen ett solklart fall av dubbeltydighet? (Homonymi är det dock inte, då det handlar om ett och samma ord, om än med skilda användningsområden – möjligen polysemi, men det handlar trots allt om ett ord som växlar till angränsande betydelser beroende på sitt omedelbara sammanhang, så nja.)

Lutar det inte övervägande mot att man förstår frasen en svensk författare som "en författare från Sverige", snarare än "en författare som skriver på svenska"? I fallet Edith Södergran är det dock naturligtvis "en finlandssvensk författare/poet" som gäller; det får med både språk och härkomst.

Jag tror på Svensk ordbok:s hantering av ordet svensk: "som har att göra med Sverige" och därefter den underordnade definitionen "som har att göra med svenska", där "som är på svenska" är en möjlig betydelse (till skillnad från t.ex. den i svenska dialekter, "som är en del av svenskan").^[5] Nyckeln är alltså mycket riktigt att det beror på sammanhanget, men inte att det har så mycket med ordet svensk i sig att göra, utan att det snarare kommer an på vilket ord det står som attribut till. I konstruktionen en svensk [yrkestitel e.d.] kan man förmoda att det syftar på nationell hemhörighet. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 10 oktober 2018 kl. 16.04 (CEST)

@Tostarpadius:, jag undrar om man inte drar WP:Global för hårt, om man insisterar på att alltid länka "svensk" om man länkar "malayansk". Policyn slår visserligen fast att "Enda kravet för att kunna tillgodogöra sig en artikel i svenskspråkiga Wikipedia ska vara kunskaper i svenska." Men ordet "malayansk" är förstås ett mycket ovanligt ord i svenska språket, jämfört med ordet "svensk". Jag tror mer på en pragmatisk wikilänkning som pekar vidare där det kan behövas, snarare än en strikt "egalitär" tillämpning av Global-policyn. Global verkar ju främst vara fokuserad på artiklarnas innehåll. Skulle inte en så strikt tillämpning på wikilänkningen resultera i mängder av länkar av symboliskt värde, som aldrig blir klickade, alternativt en klar brist på länkning till mindre välkända nationer (såsom Användare:Hårig banan verkar vilja). Bara vi inte sätter regeln framför användarvänligheten! --St.nerol (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 10.53 (CEST)

Jag anser att länkar av till synes symboliskt värde är ytterst betydelsefulla. Vi vet inte vilka ord som läsarna vill gå vidare till. Därför bör vi alltid vara generösa med att erbjuda möjligheten. Årtal anser jag numera i regel vara onödiga att markera, men de flesta ord som har artiklar bör sättas inom klamrar. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 10.58 (CEST)

@St.nerol: Hävdar du att i en biografi är nationalitet en så viktig bit fakta att det kräver länkning? Det slumpade exemplet Eduard Dobbert har en massa trivialfakta i artikelns öppning. Det kanske behöver beskrivas att han är både tysk och rysk, men vore det inte varit bättre att "konstskriftställare" hade varit bättre länkat än "tysk" och "rysk"? Vad gäller trivialiteter så är nu även 25 mars, 30 september, 1839 och 1899 länkat, men hans yrke går det inte att läsa på om. -- Hårig banan (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 11.53 (CEST)

I den svenska policyn (Wikipedia:Wikilänkar#Vad som bör länkas och inte) står att det i regel "är lämpligt att wikilänka fackuttryck och egennamn som redan har egna artiklar". (Notera att om man verkligen länkade allt med egna artiklar så skulle snart varje substantiv (och verb och adjektiv som många lätt kan substantiviseras) i vanligt språk vara länkande.)

Vad gäller nationaliteter så tycker jag att Engelska Wikipedia har en vettig policy (en:WP:CONTEXT). Länk-tänket där går en medelväg, och utgår från vad en genomsnittlig läsare kan tänkas ha grundläggande kännedom om. Därför länkas generellt inte de mest välkända länderna, såsom USA, Ryssland, Tyskland, Japan osv, utan goda skäl, men små nationaliteter (givet exempel: Tonga) länkas alltid. (I en pågående diskussion är en överväldigande majoritet för att länka Estland i en biografisk artikel.) --St.nerol (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 23.29 (CEST)

Systerprojektens presentation i vänstermarginalen

Hitflyttat från Wikipedia:Begäran om åtgärder, [6].--LittleGun (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 14.17 (CEST)

Wikidata sv WIkipedia

Huvudsidan: se bild till höger på denna sida. På huvudsidan är Wikidata "översatt" till databas i vänster kolumnen. Mitt förslag är att Wikidata precis som Wikimedia får vara oöversatt och heta Wikidata.... - Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 13.33 (CEST)

Det här är inte kopplat till huvudsidan enbart, utan i princip alla sidor som har Interwiki med en sida på Wikidata. Se exempelvis Bybrunnen. Jag talar nu inte om sidor som börjar med Q, utan projektsidor, mallar, mm. Sådana finns på Wikidata också, och är då (ibland) också kopplade till ett Wikidataobjekt som våra sidor (kan vara). - 62.20.170.74 6 oktober 2018 kl. 13.53 (CEST)

Det kan ändras på MediaWiki:Wikibase-otherprojects-wikidata, men jag vet inte om det är en särskilt bra idé att enbart göra den ändringen. I så fall skulle även "Bilder & media" behöva ändras till "Commons", "Artförteckning" till "Wikispecies", "Böcker" till "Wikibooks", "Nyheter" till "Wikinews", "Citat" till "Wikiquote", "Originalverk" till "Wikisource" och "Reseguide" till "Wikivoyage", och den diskussionen får nog tas på annan plats först. Nirmos (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 14.04 (CEST)

Nu är det en salig röra. Antingen ska vi skriva ut namnet på respektive projekt, eller så så skriver vi vad det omfattar. MediaWiki, Meta, Wikiversity och Wiktionary måste ges förklarande titlar alltså. Eller så ändrar vi samtliga. Jag hejar på förklarande titlar. Helst både och, men jag antar att det inte går av utrymmesskäl. Jag tror helt enkelt att tex Wikimedia Commons, Wikidata och Wikiversity är för okända begrepp utanför oss närmast sörjande, därför symbolen+förklarande text. (Just på huvudsidan, längst ner till höger, skrivs projektets namn och en rad om vad det omfattar.)--LittleGun (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 14.23 (CEST)

Min poäng är

• att uttrycket databas inte är analogt med Böcker, Nyheter, Originalverk etc....
  • helst ser jag att Wikidata används
  • om inte något mer tydligt vad det är för databas ex. Wiki objektdatabas

- Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 14.33 (CEST)

Wikidata är lite mer än så idag. Se d:Wikidata:Lexicographical data. - 62.20.170.74 6 oktober 2018 kl. 14.46 (CEST)

japp och ordens betydelse verkar vara på G see tweet - Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 15.08 (CEST)

Så om Wikidatas innebörd/omfattning ska beskrivas med ett eller ett par ord, vad blir det då?--LittleGun (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 15.17 (CEST)

ingen aning: vore trevligt om någon kunde förklara - jag har gett upp att hålla jämna steg med folket i Berlin... jag har nog med att reda ut svenska församlingar och hålla Wikidata i fas med Nobel Datas nobelpristagare ;-) - Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 15.28 (CEST)

OK, tex här:[7] och här:[8] försöker Wikidata förklara sig själva. Det kan vara ett bra ställe att börja.--LittleGun (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 15.34 (CEST)

Jag har med vild handlingskraft ändrat så att det är projektnamnen. Så är det åtminstone ebhetligt under diskussionen.--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.25 (CEST)

Förslag

Om vi ska ha svenskspråkiga förklarande menynamn:

• Mediawiki - Wikimjukvara
• Metawiki - Global gemenskap
• Wikidata

- Objektsdatabas

- Strukturerad data

• Wikiversit

- Kursmiljöer

- Lärplattform

• Wiktonary

- Ordförklaringar

- Ordbok

--LittleGun (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 15.34 (CEST)

Jag ser det inte som särskilt problematiskt att vissa länkar använder namnet och andra en förklaring, men konsekvens vore bra. Wiktionary borde självklart vara "Ordbok" eller liknande, och Wikiversity kunde vara "Lärplattform", medan Mediawiki, Wikidata och Meta mest är för dem som känner namnen, och förklaringarna kan närmast vara förvirrande, då det inte finns något sätt att kort förklara dem för utomstående. Jag tror de som har talas om Wikidata är fler än de som förstår vad "Databas" eller "Objektdatabas" syftar på i det här sammanhanget. "Meta" är lite problematisk, då det inte är ett egentligt namn. "Global gemenskap" tycker jag verkar otillräckligt, då det inte framgår vilken gemenskap det handlar om. --LPfi (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 10.03 (CEST)

Håller med Wikidata som blev databas förstod jag inte och reagera... nedan förslag köra oöversatt och ha alla menyalternativ som engelska har - Salgo60 (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 11.49 (CEST)

Förslag 2

Inte översätta

• Wikimedia Commons
• MediaWiki
• Meta-Wiki
• Wikispecies
• Wikibooks
• Wikidata
• Wikiquote
• Wikisource
• Wikiversity
• Wikivoyage
• Wiktionary

Jmf andra en tyska - de, franska, norska, danska, finska , Island

Salgo60 (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 11.41 (CEST)

Ja, det kanske är bättre att inte översätta. I varje fall antingen eller, även om det är synd på Bild och media som blir riktigt obegripliga "Wikimedia Commons". Egentligen skulle nog listan kunna tas bort i vänstra menylisten.--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 12.19 (CEST)

Jag håller absolut inte med om att det blir bättre. Nuvarande presentation är bästa tänkbara. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 12.30 (CEST)

OK. Nuvarande presentation är det blandat med omskrivningsförsök på svenska för vissa projket och projektnamnet för vissa. Menar du att det är den bästa tänkbara blandningen? Wiktionary är alltså bättre än "ordförklaringar?--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 12.43 (CEST).

Har det inte blivit så att många av Wiki delarna har blivit starka "varumärken i sig själv" dvs. de behöver inte översättas eller det blir som så galet som Wikidata = databas så förstår 999.9999 % inte vad det syftas på. 0.0001% syftar på inlägg 7 oktober 2018 kl. 12.30 som denna gång var av avvikande synpunkt...

Klickar man på länkarna ovan så känns det som det "vanliga" på andra wiki är att inte översätta vilket talar för att det är mindre förvirrande för den som hoppar "runt" och inte bara bor på Bybrunnen... men käpphäst var att få bort Databas men det andra kanske bör också få lite omsorg... - Salgo60 (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 13.34 (CEST)

@LittleGun: Jag såg inte så långt ned i listan. Givetvis bör alla presenteras på samma sätt som "Böcker", "Bild och media", "Databas" med flera. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 13.50 (CEST)

@Tostarpadius: Det kan man tycka, men det är ingen naturlag.

@Salgo60Det enda starka varumärket i allmän betydelse är Wikipedia. Annars är det bara närmast sörjande som vet vad Commons och Wikidata är, och i den gruppen har kanske Wikidata ett starkt varumärke. Att du hängde upp dig på databas/Wikidata beror naturligtvis på ditt specialintresse där. Och för dig är det så mycket större än databas eller "strukturerad data". Men det blir inte tydligare med "Wikidata".

Frågan är vad länkarna är bra för, är det någon som använder dem? De dyker upp i vissa artiklar, antagligen om de är kategoriserade som något biologiskt så visas länken till Wikispecies och finns det en hänvisning till en commonskategori så dyker "Wikimedia Commons länken upp. Vad jag vet så dyker aldrig Wikidatalänken upp i artiklarna, och där finns ju redan länken Wikidataobjekt. Det är ju till projektet som vi länkar, så kanske är det bättre att det står projketnamnet då. Men, gör länkarna någon nytta?--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.04 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Åtminstone jag använder dem ibland, iallafall Wiktionary, Wikiquote, Wikibooks och Wikisource (för Wikidata och Commons som jag besöker oftast använder jag andra ingångar). Så från min horisont gör de nytta, men de behövs kanske inte både till höger och vänster på huvudsidan. /Ascilto (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.12 (CEST)

@LittleGun: Nej, någon naturlag är det inte, det medger jag. Det nuvarande är under alla omständigheter klart bättre än Salgo60:s förslag. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.09 (CEST)

Kan du motivera vad som gör det bättre?--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.10 (CEST)

Jag tycker det blev bra nu (utan "översättning/förklaringar).Yger (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.38 (CEST)

Håller med bättre än väntat dock så borde man testa av med "vanliga användare" om dom vågar klicka... - Salgo60 (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 15.19 (CEST)

Och var finns det konsensus för förändringen? Det blev betydligt sämre. Inom teologin skulle man kalla resultatet Kanaans tungomål. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 18.49 (CEST)

Konsensus för konsekvens är uppenbar. Sen lutar konsensus åt att konsekvensen ska vara projektnamn, enligt min tolkning. Har jag fel då går det enkelt att ändra tillbaks när det är utrett till vad vi ska rubricera. Det som valts är egennamn, vilket är något annat än Kanaans tungomål eller ordvränging eller fikonspråk. Möjligen mindre lyckat ändå, ge gärna konkreta förslag på alternativa rubriceringar ovan.--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 19.53 (CEST)

Det är alldeles för få som yttrat sig för att man skall kunna göra en konklusion. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 20.01 (CEST)

Att så få uttalat sig skall nog tolkas som att få tycker detta är en fråga av vikt. Själv föredrar jag i i första hand projektnamnen, men skulle inte protestera om projekten presenterades med bra översättningar som till höger längst ner på huvudsidan. /Ascilto (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 20.22 (CEST)

Jag föredrar projektnamnen. Men Wikinews får gärna vara rättstavat. Kitayama (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 22.02 (CEST)

Fixat, sorry för sjabbel.--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 22.14 (CEST)

Wikinews borde tas bort ur vänstermarginalen; är ingen idé att länka till ett projekt som varit nedlagt i fem år. Finns inte heller i högermarginalen. Plumbum208 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.41 (CEST)

Ta bort Wikinews på Wikidata kommer du nog inte lyckas med. Det kräver en lokal lösning. Här är det nog en Gränssnittsadministratör som behöver göra en eventuell insats. -- 62.20.170.74 9 oktober 2018 kl. 13.01 (CEST)

Hade inte tänkt göra det själv, speciellt inte utan föregående diskussion och konsensus, men tack i alla fall för förklaringen. Plumbum208 (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 13.29 (CEST)

Jag har lagt in följande kod i min egen common.css för att testa:

.wb-otherproject-wikinews {
	display: none;
}

Effekten blev att länken till Wikinews försvann från vänsterkolumnen. För att få denna effekt för alla besökare av svwp behövs en begäran om detta på wp:BOÅ med en länk till en diskussion som visar konsensus för åtgärden. --Larske (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 13.37 (CEST)

I och med att projektet inte varit aktivt på ett antal år, tänkte jag att länkningen dit inte var kontroversiell att ta bort och avlägsnade wikinews ur MediaWiki:Gadget-InterProjectLinks.css och MediaWiki:Gadget-InterProjectLinks.js samt tog bort sidan MediaWiki:Wikibase-otherprojects-wikinews. Var jag för snabb på det? JohanahoJ (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 13.43 (CEST)

Display:none är ju en betydligt mindre åtgärd och gör det lättare att återta länken om projektet skulle tas upp igen. Jag återställer så länge. JohanahoJ (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 13.50 (CEST)

Jag föredrar förslag 2 i första hand och förslag 3 i andra hand. Att bara använda ner eller mindre krystade översättningar är det sämsta alternativet. /ℇsquilo 10 oktober 2018 kl. 16.09 (CEST)

Förslag 3

Ett tredje förslag är att visa både projektnamnet och en förklaring. Om ankartexterna skrivs som följande, blir resultatet som bilden till höger.

Projektnamn<br><span style="font-size:80%;">Projektbeskrivning</span>

/ Autom (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 16.59 (CEST)

Jag tycker det blev jättebra. Trodde det skulle bli mycket plottrigare, men kanske för plottrigt ändå..--LittleGun (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 17.11 (CEST)

Jag vidhåller att enbart projektnamnen är bäst, men detta är ett fullgott alternativ två. /Ascilto (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 17.21 (CEST)

Fungerar också... texten Strukturerat data kanske jag med tvekan vill istället ha Metadata - Salgo60 (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 20.00 (CEST)

Metadata är väl snarare data om data? Alltså i wikidatafallet data om ett objekt QXXXX: Vem som lagt upp objektet QXXXXX, när det lades upp, i vilken form det kan läggas upp, hur QXXXXX är kategorierad, hur många som tittat på objektet, hur många som ändrat etc. I commonsfallet är det vilken kamera, vilken position, vilket objektiv, vilken fotograf etc.--LittleGun (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 04.15 (CEST)

Jag ser Wikidata som data om Wikipedia artikeln. Commons har metadata om bilden som sedan kan finnas i artikeln.

Tycker denna sida "Sökbarhet, hittbarhet och metadata" beskriver det på ett bra sätt det vi kan göra med Wikidata som jag skulle beteckna metadata

• bättre kategorisera informationen
• enklare hitta information
• enklare återanvända datat då källor etc. sitter på datat som har struktur

det jag ser framför mig är att att eftersom WIkidata är data om artikeln så kan vi enkelt exempelvis

• jämföra vårt metadata med det som Nobelprize.org har och se om vi har samma nobelpristagare jmf gårdagens test tweet
• säga i Wikidata att det som beskrivs i artikeln är samma som person 789 hos Nobelprize.org vilket medför att vi enkelt kan ta del av Nobelprize.org mer rika datamodell då det gäller Nobelpris och enkelt koppla alla Nobelpristagare i Wikipedia till denna information om diplomet dom fick, motiveringen, deras tal, dokumentärer etc. från Nobelprize.org se tweet - Dario Fo, Martin Luther King Jr, Nelson Mandela, Albert Einstein.... information vi kanske inte vill ha i WIkidata men någon kanske är intresserad av....

På sikt är det Fairdata som gäller dvs. att eftersom vi i Wikidata har metadata om Wikipedia artikeln kan vi enkelt se om våra artiklar avviker från andra aktörer dvs. hitta problem som Siri von Essen tweet där Wikipedia har olika data i olika språkversioner coh även BFL och SBL avviker... eller jmf källor vi har. Idag är tyvärr både SBL och BFL stenåldern som redovisar "fakta" utan källor.Salgo60 (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 10.21 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

OK, jag ser Wikidata som data till Wikipedia-artikeln (och andra projekt, både Wikimedias och externa intresserade eftersom det är öppen data), alltså data till Wikipedia-artikelns innehåll. Metadata om Wikipedia-artikeln är saker som typsnitt, antal kb, antal redigerare, antal inlänklar, antal utlänkar, antal externa länkar, antal besökare etc. Så jag skulle bli mycket förvånad om jag klickade på en "Metadata" knapp och hamnade på Wikidata.--LittleGun (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 10.53 (CEST)

Alltså: Wikidata kan lagra metadata om wikipedia-artikeln, eller en forskarrapport. Men det är väl inte huvudsyftet? Huvudsyftet är väl att lagra data, möjligen metadata om en forskarraport, men vanligare data om en person, om ett land. om ett djur, om en bok etc.--LittleGun (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 11.03 (CEST)

Och alltså, du jämför inte Wikipedia-artikelns metadata med metadatat i Nobelprize.org. Du jämför wikidataobjektets basdata om person 789 med basdatan om person 789 i Nobelprize.org.--LittleGun (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 11.09 (CEST)

Nu börjar det bli dags för att filosofera över en öl.... Jag jämför Wikidata Albert Einstein (Q937) som är en beskrivning av Wikipedia Albert Einsten. I Wikidata Albert Einstein (Q937) har jag satt

• exakt träff (P2888) ==> är samma som data.nobelprize.org/resource/laureate/26
• är samma som sv:Albert Einstein
• är samma som no:Albert Einstein
• är samma som vep:Einštein Al'bert
• är samma som wuu:阿爾伯特·愛因斯坦
• är samma som ug:ئالبېرىت_ئېينىشتېين

Här är listan på alla Nobelpristagarnas samma som (data hämtas från data.nobelprize.org)

- Salgo60 (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 11.46 (CEST)

Jaha. Det enda jag begriper av detta är att det inte på något sätt visar att Wikidatas syfte är att lagra metadata. Och att jag gillar öl och filosoferande. Datat i Albert Einstein (Q937) är basdata om Albert Einsten, inte metadata om Wikipediartikeln om Albert Einstein.--LittleGun (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 11.59 (CEST)

Ja, det här kräver nog en hel del öl. Så som jag förstått det, så samlar objektet om Albert Einstein data om en specifik person med det namnet. Bland detta finns det länkar till olika Wikipedia-artiklar som beskriver honom. Det kan också finnas ett objekt om svenskspråkiga Wikipedias artikel om nämnda person. Q937 är dock inte det objektet. Det sättet att tänka finns dock i intentionen om objekt som är kopplade till Wikisource-sidor. Där ses sidan på Wikisource som en specifik upplaga av en viss text. Om någon lägger upp texten till Harry Potter och de vises sten på Wikisource, ska den inte kopplas till Q43361, utan till ett nytt objekt som beskriver texten som den ser ut på svenskspråkiga Wikisource. Den kan skilja sig från andra publiceringar av samma text. -- 62.20.170.74 10 oktober 2018 kl. 12.03 (CEST)

Nu drog du in mera komplexa saker som Kungliga Biblioteket sliter med vad är ett verk/instans/exemplar etc.... jag tycker det är lättare att prata om människor ;-) eftersom dom kan man ta på... Kungliga biblioteket har satt sitt "Wikidata" system i produktion LIBRIS XL och dom filosoferar över böcker i denna video. Min trötta hjärna har inte orkat ta in detta ännu - Salgo60 (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 12.22 (CEST)

Ok. Ni talar off-topic och över mitt huvud. Men då är vi överens om att Wikidatas syfte inte är att lagra metadata om wikipediartiklar i varje fall. Syftet är att lagra data. En bråkdel av den datan är metadata. Tex interwiki. Då verkar förklarande texten metadata kontraproduktivt.--LittleGun (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 12.36 (CEST)

Nix men vi tar det på puben. Tillbaka till ämnet Jag skulle förstå Metadata men inte strukturerat data - 10 oktober 2018 kl. 13.10 (CEST)

Jag föredrar "Strukturerat data". Det är den vedertagna termen för en sammanställning av semantiskt data. Metadata är något annat. /ℇsquilo 10 oktober 2018 kl. 16.06 (CEST)

@Esquilo: Utveckla gärna detta varför det är ett bra namn. Jag länkar till hur Kungliga Biblioteket definierar metadata och vetenskapliga rådet har ett metadataverktyg RUT som är till för att underlätta sökning och analys av innehållet i Vetenskapliga artiklar dvs. precis det som är avsikten med Wikidata (ex. Scholia) dvs. att en väldigt stark koppling finns mellan ett objekt i Wikidata och artikelsubjektet.

Det jag läser in när jag ser Strukturerat data är att jag kan ladda upp vilket dataset som helst där. Normalfallet i Wikidata är att det finns en relation mellan ett objekt i Wikidata och alla olika artiklarna på språkversionerna dvs. Wikidata är data om "artikelämnet/artikelsubjektet" i Wikipedia i normalfallet MEN håller på att även |innehålla alla världens ord och dess betydelse vilket då glider bort från Metadata tanken och kopplingen Wikipedia <-> Wikidata blir svagare... - Salgo60 (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 05.41 (CEST)

Jag föredrar enbart översättning. Den som känner till projekten har inte ont av det, den som inte gör det avskräcks inte av konstiga namn. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 06.22 (CEST)

"Vi tar det på puben" är ett slag i ansiktet på alla som inte har lust eller möjlighet att delta. Det är ytterst allvarligt om beslut om policies fattas på det sättet. Jag har under hela min tid som aktiv levt med föreställningen (illusionen?) att besluten fattas här. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 00.04 (CEST)

Tostarpadius vissa saker är komplexa och jag har säkert lagt ned 20 timmar på att förklara varför externa kopplingar behövs för dig och vilket mervärde det skall vara och jag är tveksam fortfarande om vi förstår varandra. Komplexa saker fungerar bäst att prata IRL exempelvis vad är Wikidata och även prata användargränssnitt. Ett annat problem är att på Bybrunnen verkar vissa bara att ha som agenda att förstöra en diskussion som den om "samtidighetsvillkor" dvs. diskussioner IRL blir mer "vuxna". Dock är puben långt från optimal. Mitt besök hos Wikipedia Danmark med bra föredrag och diskussion efteråt saknar jag helt hos sv:Wikipedia. Saker börjar bli så komplexa att jag tror det behövs mer riktad utbildning/mötesplatser för dom som är intresserade. Som jag sa ovan så är detta med böcker komplext och jag skulle personligen vilja lära mig mer om hur det bör göras i Wikipedia/Wikidata men även om tankar kring Wikidata <-> LIBRIS projektet som körs och hur vi ser på nya LIBRIS XL - Salgo60 (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 07.25 (CEST)

Tostapadius kan vara lugn. Jag och Salgo60 har varit obegripliga och missförstått varandra även på puben. Policybeslut fattas här. Det hindrar inte att Wikipedia, wikipedianer och åsikter om Wikipedia behandlas överallt. IRL funkar för en del, och seminarier är intressanta, det är inte alltid de förklarar gemenskapens vilja bara. För övrigt tycker jag att vi gör fel om vi gör saker för komplexa.--LittleGun (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 08.22 (CEST)

"vi gör fel om vi gör saker för komplexa" håller med att sv:Wikipedia kanske skall vara den "Artikel fabrik" det är idag och inte alltid skall kopplas "fast" i Wikidata.... tror det är en läroprocess att inse vad och när som fungerar bra. Wikidata kommer nog tyvärr bara blir mer och mer komplext min magkänsla är att dom lyckats locka till sig personer som orkar drar detta framåt - Salgo60 (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 09.05 (CEST)

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen. Wikidata är inte mycket till hot mot Wikipedia, som Tostarpadius verkar vilja ha det till. Det är KB och hennes kollegor i andra länder som utgör den stora konkurrenten till att sammanställa all världens vetande. Det kan på sikt göra Wikipedia överflödigt. -- 62.20.170.74 11 oktober 2018 kl. 10.24 (CEST)

Det kommer alltid att behövas artiklar som sammanställer data på ett begripligt sätt. Det enda hot jag ser är Googles faktarutor som kan lura människor att inte gå till oss. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 11.01 (CEST)

@Salgo60: Vad har dina senaste inlägg i den här tråden att göra med hur menyn i huvudsidans vänstermarginal ska se ut? Det är väldigt tröttsamt att var och varannan diskussion på Bybrunnen ska översvämmas av dina drapor om att Wikidata är svaret på alla frågor. Plumbum208 (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 10.37 (CEST)

PS: Salgo60 plockade bort sitt senaste inlägg. Plumbum208 (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 11.32 (CEST)

Månadens artiklar

"John Nordlander" och "Litteraturhistoria".

Det blev båtliv och bokliga studier som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under augusti månad. John Nordlander (av Dan Koehl) utsågs till bästa nya artikel och Litteraturhistoria (av Hannibal) till den bästa utökningen. Dessutom utdelades nu pris för flest nya artiklar (58 stycken) respektive utökningar (21 stycken) under september.

Nu är det oktober, och vi kan rösta på september månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 20 nya och 18 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. —Paracel63 (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 02.40 (CEST)

Språkversioner

Är det nån mer än jag som har samma sida uppe på olika språk och som inte kan avgöra vilken av sidorna det är när man alt-tabbar runt? Alla sidor heter, oavsett språk, detsamma: "Artikelnamn - Wikipedia - Browser" (och namnet på exempelvis en person eller ort, liksom det vetenskapliga namnet på en organism, etcetera är ju ofta detsamma på olika språk). Kan man inte byta ut "Wikipedia" mot exempelvis "Wikipedia (Sv)". Jag kan skilja på svenska och engelska på "tankstreckets" längd (engelska har "–", svenska "—") men det finns ju fler språk som jag fuskar runt bland (och endast kinesiska är kinesiska för mig)... Episcophagus (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 13.00 (CEST)

Episcophagus: Du kan lägga till

document.title = document.title + ' (' + mw.config.get( 'wgContentLanguage' ) + ')';

på m:Special:MyPage/global.js. Nirmos (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 14.01 (CEST)

Nirmos Du är en pärla! Episcophagus (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 19.09 (CEST)

Myanmar/Burma

flyttad till Diskussion:Myanmar#Namnet igen.Yger (diskussion) 1 november 2018 kl. 17.42 (CET)

Jämförande-hjälp av historieartikel sökes

Diskussion flyttad till Diskussion:Ålandsexpeditionen den 14 oktober 2018. Deryni (diskussion) 14 oktober 2018 kl. 11.15 (CEST)

Misstänkt länkspam

Det verkar finnas flera registrerade användare nu som lägger till en uppgift om att det finns flera olika typer av artikelämnet i fråga tillsammans med en källänk till en tveksam engelskspråkig webbplats med väldigt mycket innehåll. Sedan går den vidare till nästa artikel, gör likadant och lägger till en snarlik källa. Håll ögonen lite öppna. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 15 oktober 2018 kl. 18.28 (CEST)

Har du exempel? Mvh Adville (diskussion) 15 oktober 2018 kl. 18.42 (CEST)

här och här kanske(?). Hittar inget mer. --Larske (diskussion) 15 oktober 2018 kl. 18.57 (CEST)

Stämmer. Här och här är från ett annat användarkonto. Teoretiskt möjligt att det är marionetter. Kanske något för BOÅ, vid närmare eftertanke. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 15 oktober 2018 kl. 19.14 (CEST)

Det var efter att jag hade skrivit till den första i dag som jag upptäckte den andra via bevakningslistan. Den användaren har jag tydligen kontaktat angående just källor vid ett tidigare tillfälle. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 15 oktober 2018 kl. 19.26 (CEST)

Det där är med 100% säkerhet länkspam, och länkarna ska återställas. Sajterna som länkas till är sk länkfarmer, som av olika anledningar används för att locka trafik utan att ha något egentligt innehåll. Det är inte osannolikt att domänerna ägs av samma person. Jag har inte riktigt tid att ta tag i det nu, men sajterna kommer antagligen att svartlistas. Tack, Kyllo, för att du uppmärksammade saken! /NH 15 oktober 2018 kl. 19.42 (CEST)

Det var min tanke också när jag upptäckte det i dag. Men det är lätt att missa om man inte kontrollerar källorna och är uppmärksam på redigeringsmönstret. NH, pingningen fungerade nog inte, men jag såg det ändå. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 15 oktober 2018 kl. 19.58 (CEST)

Ja, det är ett lömskt sätt att försöka smyga in länkar, så bra när det upptäcks./NH 15 oktober 2018 kl. 20.29 (CEST)

Wikipedias Asienmånad

Wikipedias Asien-månad är november!

Wikipedias Asienmånad är november och närmar sig stadigt. För fjärde året i rad arrangeras den flerspråkiga online-skrivarstugan med artikelfokus på Asien. Ifjol deltog 51 språkupplagor av Wikipedia och åstadkom drygt 7 400 artiklar. För svenskspråkig del deltog 6 skribenter, som landade 42 godkända artiklar. Inför 1 november går det nu bra att anmäla sitt intresse att delta, eller att bara studera reglerna. Välkommen på resan! Deryni (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 06.00 (CEST)

Träffa Wikimedia Foundation i Stockholm

Pizzamiddag!

Wikimedia Foundation kommer på besök till Stockholm för att lära sig mer om Wikimedia Sverige och den kontext vi arbetar inom. De vill i samband med det träffa volontärer, partners, funktionärer och personal för att förhöra sig om tingens ordning och dryfta stort och smått. Under några timmar en måndagskväll bjuder vi på pizza och läsk i annexet på Goto 10 mot att ni får svara på och ställa frågor till Foundation. Skriv upp er på wikiträffen, eller maila axel.petterssonwikimedia.se så jag vet hur många pizzor som behövs och om det är nånting som påverkar vilka sorter och varianter som ska beställas. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 08.42 (CEST)